Olympiska sommarspelen 1912

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Solskensolympiaden)

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

**Olympiska sommarspelen 1912**

Deltagare • Nationer • Aktiva • Kvinnor • Män	28 2 547 57 2 490
Grenar	72 grenar i 7 sporter
Huvudarena	Stockholms Olympiastadion
Öppningsceremoni	5 maj 1912
Medverkande • Spelen öppnades av • Deltagarnas ed • Funktionärernas ed • Elden tändes av	Gustaf V av Sverige Ej förrän 1920 Ej förrän 1972 Ej förrän 1936
Avslutningsceremoni	27 juli 1912

Prins Wilhelm, kronprins Gustaf Adolf och kung Gustaf V på en kunglig läktare

Öppningsceremonin den 5 maj

Olympiska sommarspelen 1912 var de femte olympiska sommarspelen och de hölls i Stockholm i Sverige. Huvudarena var Stockholms Olympiastadion. Spelen kom att kallas för solskensolympiaden på grund av det osedvanligt soliga och varma vädret.

Ur åskådarsynpunkt var detta naturligtvis mycket positivt, men solen och värmen fick också mera allvarliga följder. På avslutningsdagen avled den portugisiske maratonlöparen Lazaro till följd av ett värmeslag, som han drabbats av under loppet.

Brottningstävlingarna avgjordes utomhus i Stadion vid den så kallade ståplatskurvan och förutom att det blev mycket tröttsamt ådrog sig flera av brottarna brännsår eftersom matcherna inte hade någon tidsbegränsning utan pågick "till fall". Den längsta matchen var semifinalen i mellanvikt A mellan en ryss, Klein, och en finländare, Asikainen. Den pågick i 11 timmar, endast med några minuters uppehåll varje halvtimme för toabesök, förfriskningar med mera. Ryssen dömdes som segrare utan att något fall inträffat, men vid finalen dagen efter var båda brottarna så uttröttade att de avstod från att möta svensken Claes Johansson, som alltså vann guldet på walk over. I mellanvikt B avbröts finalen mellan svenske Ahlgren och finske Böling efter 6 timmar och båda fick andra pris. Brottningsreglerna ändrades efter detta.

Man var allmänt belåten med reglerna under tävlingarna. Arrangörerna hade nämligen samlat in regler i olika sporter från olika länder och sammanställt dem till moderna regler, som också vid kommande internationella kongresser i stor utsträckning antogs av specialförbunden.

Det gick mycket bra för arrangerande Sverige, som tog flest medaljer (64 stycken) och kom på andra plats i medaljligan. Som så ofta vanns denna av USA.

2,23 % av deltagarna var kvinnor. Med moderna mått kan detta tyckas lite, men andelen var högst dittills.

Sverige erbjöds också ett olympiskt vinterspel i samband med tävlingen. Detta tackade man dock nej till, till förmån för de nordiska spelen.

Spelens mest uppmärksammade tävlande var

Jim Thorpe från USA, som tävlade i femkamp och tiokamp och dominerade båda
den hawaiianske simmaren Duke Kahanamoku, som vann 100 m frisim på ett överlägset sätt och
den finländske löparen Hannes Kolehmainen, som satte ett nytt världsrekord på 5 000 meter med inte mindre än 25 sekunder och dessutom tog hem både 10 000 m och terränglöpningen
Svenske hjortskytten Oscar Swahn blev den hittills äldste OS-guldmedaljören (64 år, 257 dagar) genom lagguldet på löpande hjort
Greta Johansson tog guld i simhopp, damernas raka hopp. Därmed blev hon Sveriges första kvinnliga olympiska mästare
Shizo Kanaguri, den japanske maratonlöparen som gåtfullt försvann mitt i loppet, för att återkomma till Sverige och fullborda distansen 54 år, åtta månader, sex dagar, åtta timmar, 32 minuter och 20,3 sekunder senare.
Pierre de Coubertin som under pseudonym vann grenen litteratur.

Året efter spelen uppdagades att Thorpe 1911 hade spelat i ett litet baseballag och fått en minimal ekonomisk ersättning. Han diskvalificerades för professionalism och medaljerna återsändes till Stockholm och en ny fördelning gjordes. Tiokampen fick därigenom en medaljfördelning, som blev

1983 tilldelades Thorpe postumt de båda guldmedaljerna varför det i den historiska statistiken finns två guldmedaljörer.

Samtliga medaljörer

Stockholms Olympiastadion var huvudarena

Detta korta avsnitt behöver utökas.

Medaljfördelning

Medaljfördelning vid olympiska sommarspelen 1912

Plac.	Land	Guld	Silver	Brons	Totalt antal medaljer
1	Förenta Staterna	25	18	20	63
2	Sverige	23	24	17	64
3	Mall:Landsdata Storbritannien Storbritannien	10	15	16	41
4	Mall:Landsdata Ryssland Finland	9	8	9	26
5	Mall:Landsdata Frankrike Frankrike	7	4	3	14
6	Tyskland	5	13	7	25
7	Sydafrika	4	2	0	6
8	Mall:Landsdata Norge Norge	3	2	5	10
9	Ungern	3	2	3	8
-	Kanada	3	2	3	8
11	Italien	3	1	2	6
12	Australien/Nya Zeeland	2	2	3	7
13	Mall:Landsdata Belgien Belgien	2	1	3	6
14	Mall:Landsdata Danmark Danmark	1	6	5	12
15	Grekland	1	0	1	2
16	Mall:Landsdata Ryssland Ryssland	0	2	3	5
17	Österrike	0	2	2	4
18	Mall:Landsdata Nederländerna Nederländerna	0	0	3	3
20	Mixat lag	1	0	0	1
	Totalt	102	105	105	311