Snösparv

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Snösparv
Status i världen: Livskraftig (lc)
Status i Sverige: Livskraftig
Hane (P. n. nivalis) i häckningsdräkt. Notera den svarta näbben, den kontrastrika fjäderdräkten i svart och vitt och den stora vita vingfläcken.
Hane (P. n. nivalis) i häckningsdräkt. Notera den svarta näbben, den kontrastrika fjäderdräkten i svart och vitt och den stora vita vingfläcken.
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Tättingar
Passeriformes
Familj: Fältsparvarse text
Emberizidae
Släkte: Snösparvar
Plectrophenax
Art: Snösparv
P. nivalis
Vetenskapligt namn
§Plectrophenax nivalis
Auktor: Linné, 1758
Snösparv (P. n. insulae) i vinterdräkt, fotograferad på Island den 13 januari. Notera den gula näbben.
Snösparv (P. n. insulae) i vinterdräkt, fotograferad på Island den 13 januari. Notera den gula näbben.
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Snösparv (Plectrophenax nivalis) är en fågel som traditionellt placeras inom familjen fältsparvar. Den häckar i arktiska områden och har en kontrastrik svartvit fjäderdräkt som vintertid ses i flockar i tempererade nordliga områden.

Innehåll

Utseende

Snösparven har en mycket variabel fjäderdräkt beroende på kön, årstid och ålder. Den är en trind och långvingad sparv, har svarta ben och en kontrastrik fjäderdräkt i svart, vitt, brunt och gått. I häckningsdräkt har den svart näbb medan den har gul näbb med svart spets i vinterdräkt och som juvenil. Den adulta fågeln mäter mellan 15,5-18 cm,[1] har ett vingspann på 32–38 cm och väger 26-40 gram.[2] I flykten känns den främst igen på sina stora vita vingfält i kontrast till de mörka handpennorna. Hanen i häckningsdräkt är omisskännlig med vitt huvud, hals, övergump och undersida. De flesta av armpennorna, roten av handpennorna, vingtäckarna och de yttersta stjärtpennorna är också vita medan övriga fjädertrakter är svarta. Den adulta honan har i häckningsdräkt gråbrun hjässa, nacke och örontäckare och även bruna anstrykningar på ryggen och på det annars vita bröstet. På vintern får fjädrarna på huvud, rygg, skuldror och övergump rostbruna kanter.

Underarten insulae (se nedan) har jämfört med nominatformen en något mörkare dräkt med mörkare handtäckare som även hos honan ofta är bruna.[1]

Läte

Lätet är en mjuk vissling. Sången är drillande.[2]

Utbredning och taxonomi

Snösparven förekommer på norra halvkotet och häckar cirkumpolär i arktiska områden. Det finns några få isolerade populationer som häckar på höga bergstoppar söder om den arktiska regionen, däribland på Cairngorm i centrala Skottland och Saint Elias-bergen på den södra gränsen mellan Alaska och Yukon.[3]Hela världspopulationen är flyttfåglar, förutom populationen på Island, och flyttar till nordliga tempererade områden som ligger kring 60° - 40° n.br.

Taxonomi

Snösparven har traditionellt placerats inom den ganska stora familjen fältsparvar (Emberizidae) men data från genetiska undersökningar tyder på att de två arterna inom släktet snösparvar (Plectrophenax) tillsammans med de fyra arterna inom släktet lappsparvar (Calcarius) inte har sina närmsta släktingar inom fältsparvsfamiljen utan istället kanske borde placeras i den egna familjen Calcariidae.[4]

Släktet snösparvar brukar oftast bara tilldelas två arter men där den andra arten, beringsnösparv (Plectrophenax hyperboreus) ibland behandlas som en underart till snösparven.[5] Snösparven delas annars oftast upp i tre till fyra underarter:

Förekomst i Skandinavien

I Skandinavien finns den som häckfågel i fjälltrakterna och vid Norges nordliga kuster. På vintern flyttar merparten av Skandinaviens population till södra Sverige, Danmark och länderna vid Nordsjön.[1]

Biotop

Häckningsbiotopen är tundra, trädlösa hedar och kalfjäll. Om vintern förekommer den i större flockar, ofta vid sandiga kustområden eller låga bergstrakter och mer sällan på stubbåkrar.[3]

Häckning

Snösparvshane med föda i näbben.

Boet byggs under en sten eller i en klippskreva. Honan bygger boet av mossa och lavar, fodrat med bland annat gräs och fjädrar. Hon lägger 5-7 ägg, som är 21 millimeter stora och grönblå med brunaktiga fläckar. Äggen ruvas av honan i 10-13 dagar. Ungarna blir flygfärdiga efter omkring två veckor. Snösparven blir könsmogen vid ett års ålder.[2]

Föda

Den livnär sig av frön och på sommaren av insekter.[2]

Namn

Den har tidigare även kallats snölärka.

Fångst av snösparv

Förr i världen jagades snösparv i snaror, främst om våren då det var ont om kött. [6]

Bildgalleri

Källor

Noter

  1. 1,0 1,1 1,2 1,3 Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D.: Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält., Albert Bonniers förlag, Stockholm 1999, första upplagan, sid. 368-369. ISBN 91-34-51038-9. 
  2. 2,0 2,1 2,2 2,3 Perrins, Christopher; Attenborough, David: Fågelliv i Europa, Bonnier Fakta, Stockholm 1986, Juhani Vuorinen (övers.), sid. 200. ISBN 91-34-50909-7. 
  3. 3,0 3,1 Byers, C., Olsson, U., & Curson, J. (1995). Buntings and Sparrows, Pica Press, ISBN 1-873403-19-4.
  4. Lagerqvist, Markus (2008) Trassliga familjeförhållanden, Roadrunner, vol.16, nr.1, sid:43
  5. Cramp et al. (1994) The birds of the Western Palearctic, Vol IX.
  6. Allting om Jokkmokk

Källor

  • Larsson, Lars (2001) Birds of the World, CD-rom

Externa länkar

Personliga verktyg