Från Rilpedia

För rocktidningen, se Schlager (tidning).

Schlager (från tyska Schlager, något som slår), är ett begrepp som ursprungligen innebär ett musikstycke som slår, oavsett genre, såsom ordet hit används i dag. Ordet började användas i tyskan i Wien under 1870-talet, då oftast om operett. Några år senare började ordet främst användas^{[källa behövs]} inom populärmusik, och benämndes slagdänga fram till 1910-talet, då oftast med en lättlyssnad, melodiös, oförarglig musikform med "catchy" refräng. Sångtexterna har oftast handlat om kärlek och relationer mellan människor, samt om känslor och natur. Musiken blev allmänt känd i början av 1900-talet, då grammofon gjorde sitt intåg i hemmen.

Under 1950-talet och 1960-talet utvecklades rocken och popen, där man talade om hit då låtarna slog.

Schlager blev nu istället ett begrepp för den populärmusik som fortsatte i samma stil som tidigare, ibland enbart en benämning på populära melodier från första halvan av 1900-talet^{[källa behövs]}. I Eurovision Song Contest, som startade 1956, utgick man oftast från samtidens populärmusik och de flesta deltagande melodierna gick då i denna stil fram till. Fram till ungefär andra halvan av 1960-talet släpptes mycket sällan rock eller pop in, och folkmusik blev vanligt där först under andra halvan av 1990-talet.

Då melodin "Waterloo" av popgruppen ABBA vann Eurovision Song Contest 1974 blev "schlager", särskilt i Sverige, ett begrepp för bidrag till Eurovision Song Contest eller något lands uttagning dit.^{[källa behövs]} Där samlades den populärmusik som fanns i gränslandet mellan rock och jazz. Efter 1974 har "schlager" i Sverige många gånger^{[källa behövs]} blivit synonymt med trallvänliga låtar med stick och tonartshöjning, och klassas ibland som en musikgenre, särskilt om artisten eller gruppen försökt kvala in till Eurovision Song Contest. Dessa låtar låter dock inte som tidigare decenniers schlagermusik. På många andra håll klassas dock dessa låtar som "vanlig pop".^{[källa behövs]}

Efter 1974 tog musiken stark influens från disco, med artister som Carola Häggkvist och Lena Philipsson. Vissa Melodifestivalbidrag av artister som Kikki Danielsson, Elisabeth Andreassen och Lotta Engberg har ibland^{[källa behövs]} också räknats in.

I början av 2000-talet tog musiken inspiration från dancen, med trummaskiner. Många låtar^{[källa behövs]} fick därmed ett starkt elektroniskt ackompanjemang med distinkt rytm och konventionell disposition (vers-vers-refräng-vers-refräng-stick-refräng). Sången är oftast solo eller duett i tenor/altstämmor med körstöd. Klyftan till vissjungandet har på så sätt blivit djup.

Andra klassifikationer av schlager som kan förekomma^{[källa behövs]} är att dansband räknas dit, en annan är att använda "schlager" som synonym för all populärmusik. Ibland räknas all "lättare" populärmusik in, och då utesluter man bara "tuffare" musik som hårdrock, heavy metal och punk.

Schlagermusik är populärt i Nordeuropa, särskilt i Tyskland, Österrike och de skandinaviska staterna men förekommer i mindre skala även i Frankrike, Belgien och Nederländerna.^{[källa behövs]} Eurovisionsschlagerfestivalen startade 1956. I Storbritannien och i USA har schlager tidigare varit mycket omtyckt, men sedan 1970-talet minskat i popularitet.^{[källa behövs]} Ursprungligen var schlager samma som hit, det vill säga en melodi som slår igenom oavsett musikstil.

Innehåll 1 Sångtexterna 2 Schlagerpublik 2.1 Schlagersångare 2.1.1 Äldre schlager 2.1.2 Nyare schlager 2.2 Se även 3 Externa länkar

Sångtexterna

Sångtexterna använder ofta bildspråk för att beskriva de känslor som vanligtvis är temat, och drar ofta jämförelser mellan kärlek och vardagliga ting i naturen och olika samhällssystem genom historien, till exempel: Bang en boomerang (1975), Bra vibrationer (1985), 100% (1988), Fångad av en stormvind (1991), C'est la vie (2004) och Det gör ont (2004). Även berättelser om påhittade personer kan förekomma, som till exempel Augustin (1959) och Juliette & Jonathan (1996). Det finns också schlagrar som handlar om sociala relationer, till exempel Jag ljuger så bra. Andra vanliga teman kan vara sång och dans, vilket är fallet i sånger som Sankta Cecilia (1984), La det swinge (1985), Fyra Bugg & en Coca Cola (1987) och Dansa i neon (1987). Även om kärlek är det vanligaste temat, finns det också sånger som har mer "samhällsvetenskapligt" inriktade budskap, som fredssången Ein bißchen Frieden (1982), antirasistiska kärlekssången Juliette & Jonathan (1996), TV-kritiska Television (2003) och dokusåpakritiska 15 minuter (2003). För att inte bli "alltför laddade", brukar sådana sånger oftast inte tala om enskilda verkliga personer, politiska partier, organisationer och staters regeringar och parlament.

Schlagerpublik

Schlager anses^{[källa behövs]} vara mer mainstream än de flesta andra musikgenrerna; den enda subkultur som anammat schlager är gaykulturen. Schlager är i Sverige ofta säsongsbundet - i Melodifestivalen sjungs sånger under våren som sedan spelas flitigt på radio under sommaren (se sommarhit).

Schlagersångare

Äldre schlager

• Ann-Louise Hanson, Sverige
• Harry Brandelius, Sverige
• Jonny Bode, Sverige
• Lasse Berghagen, Sverige
• Lasse Dahlqvist, Sverige
• Barbro 'Lill-Babs' Svensson, Sverige
• Lasse Lönndahl, Sverige
• Monica Zetterlund, Sverige
• Siw Malmkvist, Sverige
• Sven-Olof Sandberg, Sverige
• Thore Skogman, Sverige
• Towa Carson, Sverige
• Ulla Billquist, Sverige
• Östen Warnerbring, Sverige

Nyare schlager

• Carola Häggkvist, Sverige
• Shirley Clamp, Sverige
• Lena Philipsson, Sverige
• Linda Bengtzing, Sverige
• Sanna Nielsen, Sverige

Se även

• Melodifestivalen
• Svensktoppen
• Dansband

Externa länkar

Ska det låta så? Schlagermove