Skiljedom

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Skiljedom är när en rättstvist avgörs av skiljedomare (eller skiljemän) utan medverkan av allmän domstol. Det kan ske på parternas begäran, eller då lagstiftningen säger att en sak ska avgöras med skiljeförfarande. Även internationella tvister kan avgöras genom skiljedom, till exempel i Permanenta skiljedomstolen i Haag.

Innehåll

Tillvägagångssätt

I ett skiljedomsförfarande för parterna sin konflikt inför en eller flera skiljedomare och låter den eller dem fatta beslutet som man i regel förbundit sig att följa, och det kallas då bindande skiljedom. Skiljedomarna kan vara utsedda av myndighet eller dylik beroende på sammanhang, men ofta utses de av parterna själva. Det normala är att parterna utser en eller två skiljemän vardera och dessa sedan tillsammans utser en ordförande. Som med medling så är processen frivillig, men det ger mer tyngd i det att man förbinder sig att delta i processen och godta beslutet. En skiljedom kan inte överklagas annat än på formella grunder (till exempel vid jäv) och utgör därför den slutgiltiga prövningen av en tvist.

För- och nackdelar

En skiljedom är, till skillnad från en dom meddelad av allmän domstol, ofta hemlig, vilket ofta är till fördel för parterna. Ett skiljeförfarande går dessutom, för det mesta, mycket snabbare än en process i allmän domstol. Den stora nackdelen är dock att det kan bli mycket dyrt. Parterna måste inte bara betala för sina egna advokater utan också för skiljedomarna. Den förlorande parten tvingas ofta bära hela denna kostnad men fram till dess att en skiljedom meddelats skall parterna generellt sett dela på kostnaderna.

Varianter

Det finns också icke-bindande skiljedom där skiljedomarnas beslut ses som rådgivande. Det går också att kombinera medling med skiljedom. Det kan mycket väl vara så att parterna inte är överens om vilken eller vilka specifika frågor som de vill ta inför skiljedomarna. Medlarens uppgift är då att hjälpa parterna att komma fram till en klar frågeställning som de är överens om. Det är i dessa fall brukligt att medlaren inte sedan också fungerar som skiljedomare, då rollerna är mycket olika och inte bör blandas samman.

Källa

Jordan, T. (2005), http://arbetsplatskonflikt.av.gu.se , Institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet

Personliga verktyg