Från Rilpedia

För jäv på Wikipedia, se Rilpedia:Intressekonflikter.

Jäv är en situation där en beslutsfattare kan tänkas vara partisk, eller en juridisk invändning mot en sådan situation. Den som invändningen riktas mot är jävig. Syftet är dubbelt: dels att hindra att sådant som inte hör till saken får bestämma utgången, dels att hindra att misstanke uppstår om att beslutet inte är fattat på saklig grund.

Jävsregler i Sverige

Orsaker till jäv

I offentlig förvaltning kan en person vara jävig av följande orsaker:

1. Sakägarjäv: Ärendet angår personen själv; personen är part i målet eller har ett intresse som gör att personen har rätt att överklaga (personen är som man säger sakägare).

2. Intressejäv: När ”ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv” som det står i både kommunallagen och förvaltningslagen.

3. Släktskapsjäv: Ärendet angår en nära anhörig eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för en sådan anhörig. Make/maka, sambo, barn och syskon är alltid nära anhöriga men även andra närstående, till exempel svågrar och farföräldrar, kan räknas efter en bedömning i det enskilda fallet.

Sakägarjäv, intressejäv och släktskapsjäv föreligger inte för den som bara påverkas som medlem i ett kollektiv. Den som sitter i kommunfullmäktige är alltså inte jävig i ett beslut om att höja kommunalskatten, även om det påverkar vederbörande ekonomiskt. Det är inte heller jäv för den som deltar i ett beslut som rör den förvaltning där vederbörande är anställd eller den skola där vederbörandes barn går, men rör det sig om mindre grupper kan det bli fråga om jäv.

Nedanstående jävsgrunder gäller inte i kommunfullmäktige:

4. Ställföreträdarjäv: Den som är ställföreträdare för den som saken angår eller som kan ha synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång är jävig. Ställföreträdare för ett bolag eller en förening är oftast den som har rätt att teckna firman, till exempel VD och styrelseordföranden. Att bara vara styrelseledamot eller ha en anställning skapar inte jäv enlig denna regel. Undantag finns för kommunala bolag.

5. Ombuds- och biträdesjäv: Den som tidigare fört talan som ombud för någon eller mot ersättning hjälpt någon i ärendet är jävig.

6. Delikatessjäv: En person är jävig ”om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet”. Regeln är avsedd att fånga upp övriga tänkbara risker för opartiskhet. Det kan gälla för den som särskilt hårt engagerat sig i en fråga eller som är nära vän med någon sakägare.

7. Tillsynsjäv: (gäller bara i kommunal förvaltning) En person är jävig om ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som personen själv är knuten till. Tillsyn är ett begrepp som omfattar en kommunal förvaltnings myndighetsutövning mot en annan, till exempel miljöinspektioner och bygglov. En miljöinspektör kan alltså inte inspektera den förvaltning som miljöinspektören själv tillhör. Avsikten med denna regel är att minska risken för dubbla lojaliteter och påtryckningar på tjänstemännen.

8. Tvåinstansjäv: (gäller bara i statlig förvaltning) En person är jävig om personen är handläggare i en högre instans och har deltagit i den slutliga handläggningen av ärendet hos den lägre instansen. Tvåinstansjäv gäller bara om ärendet har kommit till den högre myndigheten på grund av överklagande, underställning av beslut eller på grund av tillsyn.

Liknande regler, men med varierande omfattning, finns i många andra verksamheter. Jävsreglerna för aktiebolag är relativt begränsade, men reglerna för domstolarnas verksamhet är mera omfattande.

Verkan av jäv

Både tjänstemän och förtroendevalda kan vara jäviga. Den som anser sig jävig ska själv anmäla detta och får inte delta i handläggningen av ärendet, alltså inte heller i förberedelserna för beslut. Om en jävig deltar i handläggningen kan beslutet upphävas om någon överklagar. Undantag finns för brådskande ärenden och där frågan om jäv uppenbart är utan betydelse.