Skifferkulturen
Från Rilpedia
Skifferkulturen, tekno-komplex utvecklad i Norrland med blomstringstid (samhällshöjdpunkt) ca. 3300-2000 f.Kr. som kännetecknas av sin rika uppsättning slipade skifferspetsar och skifferknivar samt sina slagna kvartsit- och kvartsartefakter, främst skrapor. Kulturen utbreder sig från Limes Norrlandicus i Sverige och något nordligare i Norge till Varangerfjord i Finnmark. Även om skifferkulturen har nått ända ner till Värmland och Dalarna, kan man sannolikt tolka förekomsten av skiffer- och kvartsartefakter som resultat av kolonisation, ackulturation och utbyte. Anses vara en vidareutveckling av Nöstvetkulturen och Lihultkulturen. Eventuellt utvecklades Skifferkulturen under inflytande från Suomusjärvikulturens bladformiga skifferspetsar och kvartsanvändning under slutet av 5000 f.Kr..
Ornamentiken på djurhuvudskaftade skifferredskapen anses vara samma konst som konturhuggna jaktristningar. I det norrländska inlandet återfinns sådana fångstkonstlokaler i närheten av fångstgropar och fångstboplatser. Det faktum att fyndplatserna är längst med kusterna i resursrika flodmynnings-, fjord- och skärgårdsområden samt att de kraftiga husgrunderna som påträffas (till exempel Varangerfjord, Söröy och Traena) kan indikera att skifferkultursamhället var fast bosatt beroende på behovet att lagra marina och animaliska födor i fångstgropar, njallor, på torkställningar och så vidare.
Längst efter den norrländska kustzonen dominerar fisk och vikaresäl helt och på norska kusten knubbsäl, val och fisk. Man har inte kunnat säkra några spår av jordbruk, boskapskötsel eller keramik.
Man har på osäkra grunder försökt associera Skifferkulturen med samernas förfäder, dock ter sig denna kultur som egenartad då senare kulturer verkar ha haft liten kontakt och snarare undanträngt denna kultur.
