Silvhytteå
Från Rilpedia
Silvhytteå är ett ödebruk som ligger mellan sjöarna Grycken och Fullen, längs Fulle å, en knapp mil norr om Stjärnsund. Ett krutbruk ska ha anlagts på platsen år 1663. Under en kort period i slutet av 1600-talet smältes här också silvermalm från gruvorna i Stigsbo. Då fick bruket också sitt namn, Silfverhytteå, som snart blev Silfhytteå (Silletå på Husbymål).
På 1700-talet var silverfyndigheterna utbrutna. År 1753 anlades istället vid Silfhytteås vattenström ett sågverk till det nya krutbruket vid Kloster. Sågverket var i gång fram till förra sekelskiftet då driften flyttades till Stjärnsund.
När hyttan i Stjärnsund (Sunds hytta) 1787 flyttades till Silfhytteå uppfördes en mulltimmerhytta. Stjärnsund kunde därmed med tryggad tackjärnsförsörjning använda all vattenkraften till manufakturverket och smide. Malmen till hyttan togs från gruvorna i Bispberg och Garpenberg. Masugnen byggdes av masmästaråldermannen Dandanell vid bruket i Valla. Senare tillkom en rostugn, malmgård, kontor, klensmedja, kolhus, bostäder och skola.
1872 byggdes en sluss för att underlätta transporterna mellan sjöarna. Pråmsläpen som passerade på sin väg upp mot Borns station vid Gävle-Dala järnväg. Transportleden som var en del i den kombinerade sjö- och hästjärnvägsled från Långshyttan via Stjärnsund, och användes för att frakta de varor som tillverkats vid bruken längs leden. Slussarna finns kvar än idag och används av fritidsbåtar.
År 1875 blåstes hyttan i Silvhytteå ned för sista gången. En hammarsmedja, som ska ha uppförts 1872, kan ha varit i drift ytterligare några år. Efter nedläggningen revs de flesta byggnaderna. Idag finns dock resterna kvar av mulltimmerhyttan, rostugnen och kolhuset som 1963, genom Korsnäs AB försorg, genomgick en omfattande renovering då de var allvarligt skadade av frost och röta. Man har också försökt återställa miljön genom omfattande gallringar och siktröjningar.
Idag är Silvhytteå en naturrastplats och ett populärt utflyktsmål. Det utgör en av anhalterna längs Husbyringen, vilken invigdes på denna plats i maj 1970. Här passerar också kanot-, cykel- och vandringsleden Pråmleden.