Serri sameby
Från Rilpedia
Serri sameby elller Sierri sameby är en av två skogssamebyar i Jokkmokks kommun, Jokkmokks församling, Lappland, Norrbottens län.
Serri har sitt område i huvudsak nordost om Jokkmokk på landet mellan Stora och Lilla Luleälv med Harsprånget som avgränsning i nordost. Byn omges till största delen av Sirges fjällsameby, förutom på en sträcka i nordost där den gränsar mot Gällivare skogssameby.
Att byn är en skogssameby innebär att renarna är i skogslandet hela året, både ovanför och nedanför odlingsgränsen.
Innehåll |
Området
I söder "från Lilla Luleälvs sammanflöde med Stora Luleälv, förstnämnda älv till bäckmynningen strax öster om Nelkerim".
I väster "uppefter (den ovan nämnda) bäcken som utmynnar i Lilla Lule älv strax öster om Nelkerim, till Harrejaure och därifrån en rät linje över denna sjö och vidare till Lulle Ållojaures sydligaste vik, över denna sjö till dess västligaste ände, bäcken till Allep Ållojaure, en rät linje över denna sjö och järnvägen till södra änden av Sjatjoripme, denna sjö till dess norra ände, därifrån en rät linje till Pajep Sjatjoripmes sydligaste vik, över denna sjö och uppefter bäcken till Samonåivejaure, över denna sjö och en rät linje till Tapmokjaurats östra ände och vidare en rät linje till Kailavarats högsta topp".
I norr "från Kailavarats högsta topp en rät linje österut till kartans 'P' i Pakkojokk och ned efter denna bäck till dess utflöde i Stora Luleälv samt denna älv till dess sammanflöde med Lilla Luleälv".
I öster "sträcker sig samebyn så långt som samerna enligt sedvanerätt plägat utsträcka sina flyttningar".
Längden är ovanför lappmarksgränsen är cirka 64 kilometer. Största bredd är cirka 16 kilometer. Arealen var (1968) 751 kvkm, vilket gör Serri till den ytmässigt minsta skogssamebyn i Sverige.
Fram till år 1946 ingick Serri samt Udtja samebyar i Jokkmokks skogslappby, vilken upplöstes detta år.
Historia
Skogssamerna i Lappland är en ursprungsbefolkning. Befolkningen inom Serri sameby tillhör språkhistoriskt den lulesamiska språkgruppen.
År 1889 trädde 1886 års renbeteslag i kraft. Lagen innebar att det administrativa begreppet sameby (lappby), infördes i svensk lag, vilket i huvudsak innebar att nyttjanderätten till mark i fjällområdet blev gemensam (kollektiv). Därmed uppstod en administrativ skillnad mellan renägande och icke-renägande samer, vilken kommit att innebära många problem samt splittring som inte har någon historisk relevans. Samebyar har funnits sedan urminnes tider, men med en helt annan innebörd än den nuvarande.
Ernst Manker anger en del Äldre förhållanden;
Serri och Slakka har varit nomadvisten med endast kåta och renvall. I Serri låg kåtan vid kallkällan. Andra äldre visten har funnits kring Suoksjokk ("Sjokksjokk" elller "Sjåkksjåkk"), som varit ett gammalt skogssamiskt centrum (talvatisområde). Vid Pastajaure, Suoksjaure och Råutjajaure har man funnit rester efter gamla förfallna timmerkåtor.
Flyttning med så kallade akjarajder upphörde i detta område omkring år 1900. Sedan gammalt har tolkning efter ren och kappkörning varit en sport i området. "På 'gamle Rims' tid sköts inte sarvarna utan togs med lasso och stacks med kniv. 'Gubben Rim' var känd för sina kroppskrafter. På väg hem med en slaktad sarv på ryggen gick han ur tiden; hittades död med sin börda vid en trädstubbe, där han satt sig för att vila".
Manker uppger även att det förekommit pärlfiske i bäcken Suoksjokk. Där har man sedan gammalt fiskat pärlmusslor, vilket dock inte varit av någon större ekonomisk betydelse för byn.
Kultplatser
Man har noterat kultplatser vid Ligga, Anavare, Ailes, Vajkijaure, Järtajaure, Järtatjåkko, Suoksaure, Suoksåive samt vid Käinstajauratj.
Platser inom Serri sameby (Mankers ordning)
|
|
Järnvägsstationer vid Inlandsbanan
- Harsprånget
- Ligga
- Tellejokk
- Vajkijaur (Vaikijaur)
Sjöar
- Anajaure
- Övre Ållojaure
- Nedre Ållojaure
- Tjatserim och Ailesjaure
- Järtajaure
- Harrejaure
Källa
- Manker, Ernst (1893-1972); Skogslapparna i Sverige - fältanteckningar av Ernst Manker, Nordiska museets serie Acta Lapponica - XVIII, Stockholm, 1968, LIBRIS-id 664801
