Selångers församling
Från Rilpedia
| Selångers församling | |
| Län | Västernorrlands län |
|---|---|
| Kommun | Sundsvalls kommun |
| Stift | Härnösands stift |
| Kontrakt | Sundsvall-Timrå kontrakt |
| Folkmängd | 12057 |
| Församlingskod | 228106 |
| Pastoratskod | 100709 |
| Källa: SCB. Folkmängd för år 2006. | |
Selångers församling, församling inom Svenska kyrkan i Sundsvall-Timrå kontrakt av Härnösands stift i Sundsvalls kommun, östra Medelpad. Församlingen utgör eget pastorat, Selångers pastorat.
Innehåll |
Allmänt
Selångers församling omfattar bland annat västra Sundsvall samt landsbygden västerut. Större tätorter är Bergsåker och Granlo. Församlingens huvudkyrka är Selångers kyrka. I närheten av denna ligger kyrkoruinen Selångers gamla kyrka. En annan kyrka inom församlingen är Granlo kyrka av trä, byggd 1981-82.
Europaväg 14 samt riksväg 86 går genom församlingen.
Församlingen har en markerad dalbygd runt Selångersfjärden. Församlingsområdet, som delvis är tättbebyggt i öster har även gott om höglänt skogsmark, särskilt i väster.
I väster ligger Huljesjön (165 möh), med de norr om sjön liggande byarna Huljen (Hullien - se nedan) samt Norrhuljen. Huljesjön avvattnas mot väster genom Huljeån.
Cirka 3 km öster om Huljen ligger Hovsbodarna vid Bölessjön. Sjön avvattnas mot öster genom Robäcken som mynnar i Selångersfjärden.
Geografisk avgränsning
Selångers församling gränsar i öster, strax nordväst om Norra Stadsberget, mot Sundsvalls Gustav Adolfs församling samt, norr om Sundsvalls sjukhus, mot Sköns församling. Församlingens östligaste delar upptas av stadsdelarna (i Sundsvall) Granlo samt Granloholm. I sydöst ligger Klissberget (265 möh) med raststuga.
I söder avgränsas församlingen av Tuna församling. "Tresockenmötet" Selånger-Gustav Adolf-Tuna ligger cirka en km sydost om Kolstabodarna. Gränsen mellan Selånger och Tuna följer sedan Medskogsbäcken västerut via Medskogstjärnen, rundar byn Böle, korsar E14 strax väster om Berg (cirka 2 km väster om Töva) och följer sedan Svartbäcken för att senare nå Huljesjön. Vid Specksjöberget ligger "tresockenmötet" Selånger-Tuna-Stöde.
I väster gränsar Selångers församling mot Stöde församling på en sträcka av cirka 5 km. Vid Öster-Svarttjärnen ligger "tresockenmötet" Selånger-Stöde-Sättna. Härifrån gränsar församlingen i norr mot Sättna församling på en sträcka av cirka 20 km. Gränsen mot Sättna passerar strax norr om Segersjön (198 möh). Sjön ligger i Selånger och har badplats. Byarna Oxsta, Silje samt Siljeåsen ligger inom församlingen vid Selångersån.
Vid Tjärdalsberget ligger ett "tresockenmöte" mellan Selånger, Sättna samt Timrå församlingar. Selångers församling gränsar mot Timrå församling på en sträcka av endast cirka 600 meter. Strax nordväst om Ottsjön ligger "tresockenmötet" Selånger-Timrå-Skön. Uvberget, Tjärnsvedjorna samt Hulitjärnen ligger i denna del av Selångers församling.
Gränsen mellan Selånger och Sköns församling är cirka 5 km lång. "Tresockenmötet" Selånger-Skön-Gustav Adolf ligger strax norr om Sundsvalls sjukhus (som ligger i Sundsvalls Gustav Adolfs fg).
Historik etc
Församlingen tillhörde förr Medelpads östra domsagas tingslag. År 1932 hade Selångers socken 3322 invånare på en yta av 148 kvkm.
Man har anträffat och bevarat omkring 300 fornlämningar. Lämningarna består till övervägande del av gravhögar samt gravfält, vilka dateras till järnåldern. Vid Högom ligger Högoms gravfält, som är riksbekant. Högom har även en s.k. storhög.
Inom församlingen har man återfunnit tre runstenar; Högomstenen.
Kyrkoruiner etc
En romansk stenkyrka byggdes på 1200-talet vid Sankt Olofs hamn på Kungsnäs vid Selångersfjärdens västra strand. Den kyrkan hade ett smalt kor och var välvd med ett torn, byggt på 1400-talet. Ruinen av den kyrkan undersöktes 1928 - 29.
År 1780 påbörjades uppförandet av en ny stenkyrka i nyklassicistisk stil. Den ersatte den äldre kyrkan. Den nya kyrkan hade torn och ett kor vilket var tresidigt utvändigt och halvrunt på insidan.
Finsk kolonisation på 1600-talet Från sekelskiftet 1500-1600 och framåt ägde en sporadisk inflyttning av s.k. svedjefinnar rum i västra delen av Selångers socken. Inflyttningen var dock tämligen blygsam jämförd med inflyttningen i "finnsocknarna" Stöde, Torp och Borgsjö. Richard Gothe har utförligt behandlat ämnet i sitt verk (se Litteratur nedan). Han anger, i Selånger, bland annat följande (s. 262f):
- Hullien (NU: Huljen) - Det fanns inte mycken plats för "skogsfinnar" i den gamla kulturbygden kring Selånger. Hullien finnby uppstod vid gränsen mot Sättna, Stöde och Tuna. Gothe påpekar särskilt att man inte skall förväxla detta Hullien med odalbyn Huli i östra delen av Selångers socken.
Se även
Litteratur
- Grundberg, Leif; S:t Olofshamn i Selånger - på jakt efter Medelpads medeltida centralort och Sundsvalls föregångare, Umeå - Institutionen för arkeologi Umeå univ, 1994
- Hillborgh, Ulla; Selångers kyrka och bygd i mitt hjärta - berättelsen om en kyrkas historia, Umeå universitet, Konstvetenskapliga institutionen, 2006
- Tedebrand, Lars-Göran (1939-); Selånger - en sockens historia, Selångers församling - Selångers hembygdsförening (distr.), 1983
- Granloholms kyrkliga byaråd; Gamla Granloholmsbor berättar, Kungsnäs, 1991
- Åkerlund Norberg, Mikael; Högomstenen i Selånger, Medelpad, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, 1994
- Gothe, Richard (1883-1953); Medelpads finnmarker - kulturhistoriska undersökningar om finsk bosättning i mellersta Norrland under 15-, 16 och 1700-talen, Stockholm 1945, Författarens förlag (reprint 1988 - Gotab, Stockholm)
Externa länkar
- Selångers församling (på Svenskakyrkan.se)
- Selångers hembygdsförening
- Selångers hembygdsförening - En sida till!
- Selångers Fotbollsklubb
- Selångers Bandy
- Selångers marknad
- Sundsvalls kommun
- Svenska Kyrkan i Härnösands stift
|
|||||||
