Schartauanism
Från Rilpedia
Schartauanismen är en inomkyrklig väckelserörelse som framförallt fått fäste i Bohuslän under 1800- och 1900-talet. Den betonar den enskilda människans frälsningsförmåga utefter ordo salutis ("nådens ordning"). Läran utvecklades till en strängt dogmatisk doktrin av Henric Schartaus lärjungar. Idag finns läran kvar om än i mycket liten omfattning.
Innehåll |
Bönder
På det kyrkliga området var 1800-talet schartauanismens århundrade. Med en pionjärtid på 1820- och 1830-talet och definitivt genombrott vid seklets mitt kom denna inomkyrkliga strömning att dominera gudstjänstlivet i stora delar av Västsverige fram till våra dagar. Schartauanismens klarhet och reda i den kyrkliga ordningen och tro på en personlig väckelse inom kyrkans ram kom att rida spärr mot romantiska väckelser och svärmerier som man kallade frikyrkorna. Avsaknaden av frikyrklighet i stora delar av den västsvenska regionen blev följden, gammalkyrkligheten passade till hemmansägarens tillvaro, där man hade längre arbetstid inom t ex jordbruket, i början av 1900-talet än i öst. Bondeklassen blev individuella jordägare, med individualism och svag ekonomisk utveckling som följd, men det finns undantag, t ex norra Orust, som ej var frikyrkligt utan i huvudsak schartauanskt. Där lever ännu idag småföretagarandan och gott samarbete, som annars är mycket vanligt bland de frikyrkliga.
Hustavlan
Gammalkyrkligheten återupplivade mycket av den hustavleideologi som var på väg att försvinna från den officiella kyrkan. Hustavlans ideologi påverkade starkare i väst, med försakelse och måttlighet i släptåget. Kallelsen som innebar att det dagliga arbetet sågs som en uppgift given av Gud, kunde delvis legitimera usla arbetsförhållanden och över huvud uppmuntra till en statisk samhällssyn, men den kan också tolkas på andra sätt: var och en har särskilda arbetsuppgifter, som Guds skickelser dag för dag ger honom utöver de härmed satta gränserna, som dock genom Guds egen ledning ständigt för den uppmärksamme skola utvidgas, varken behöver eller få kan gå – flexibel tolkning… även moderniserad funktion i ett visst skede, t ex då stora grupper av människor disciplineras till fabriksarbete.
Västsvenska arbetare
I schartauanismen fanns drag, var effekter kunde vara moderniserade, ex. kallelsetanken. Åtminstone i slutet av 1800-talet var den i hög grad utbredd i städer som Uddevalla, Göteborg eller Varberg och i industriområden. Till de starkaste fästena hörde industrisocknarna i Mark. Från Kampenhofs textilfabrik i Uddevalla berättas det om att i slutet av 1800-talet hölls särskilda husförhör för fabriksarbetarna och fabriksflickorna, inte för att det i sammanhanget handlat om tvång från överheten, utan för att den folkliga schartauanismen var väl utbredd och man med glädje tog emot denna fridag för detta ändamål. Bibeln och psalmboken var viktig för egen uppyggelse inom schartauanismen. Den dagliga husandakten och den söndagliga kyrkogången gav karaktär åt veckor och dagar.
Referenser
Källor
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (juni 2009) |
