Södra Råda gamla kyrka

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Träkyrkan i Södra Råda med sin timrade kyrkogårdsmarkering.
Målningarna i koret i kyrkan daterades till 1323.

Södra Råda gamla kyrka var en träkyrka belägen på näset mellan sjöarna Vänern och Skagern i Södra Råda socken i Värmland, tillhörande Gullspångs kommun, Västra Götalands län. Den byggdes under 1300-talet och brann ner strax före klockan 02.30 lokal tid natten till den 12 november 2001.

Kyrkan var en av Sveriges äldsta bevarade träkyrkor och började byggas på 1310-talet. Den var byggd i furu och utvändigt täckt av tjärad spånpanel.

Invändigt återfanns några av de mest spektakulära medeltidsmålningarna i Norden, och det fanns planer på att föreslå kyrkan som världsarv. Hela det inre kyrkorummet var täckt från golv till tak med målningar, företrädesvis med bibliska motiv.

Kyrkan betraktades allmänt som en av Sveriges förnämsta medeltida byggnader.


Innehåll

Historia

Vetenskapliga metoder har, genom årsringar i timret, säkerställt att bygget startades på 1310-talet, och man vet att kyrkan stod klar senast år 1323 – då de äldsta konstverken i kyrkan målades. Kyrkans välbevarade medeltida målningar, från 1323 till 1494, har gjort kyrkan känd i hela världen.

Församlingen i Södra Råda besöktes i mitten av 1800-talet av folklivsforskaren Nils Månsson Mandelgren som skrev ett kontrakt med församlingen, där det bestämdes att han skulle få köpa kyrkan i händelse av att församlingen ville riva den.

Mandelgren var högst medveten om att de flesta medeltidskyrkor i trä var hotade under denna tid, på grund av det omfattande nybyggadet av församlingskyrkor. 1853 bestämde sig församlingen för att bygga en ny kyrka, och stavkyrkan i Södra Råda såldes till Mandelgren som i sin tur donerade den till Vitterhetsakademin.

Kyrkobyggnaden

Kyrkans klockstapel fanns på kyrkogårdens södra del men revs redan strax efter 1856, då man flyttade klockorna till den nya kyrkans torn.

Kyrkan var uppförd av liggande, slätbilat furutimmer av kraftiga dimensioner. Knutarna är släta och syllarna vilar på en låg stengrund. Långhuset är relativt kort och brett, 11 m x 8,75 m. Byggmästaren har hållit sig inom den normala maximilängden för en timmerstock för att undvika skarvar. Till långhuset är i öster som vanligt fogat ett smalare och lägre kor. På korets nordsida finns en smal sakristia som är samtidig med byggnaden i övrigt. Det vapenhus som finns framför kyrkans västingång är däremot tillbygga på 1600-talet.

Taket och väggarna är spånklädda.

Kyrkans fönster hade olika storlek och ålder. I sakristians östvägg fanns ett av de ursprungliga fönstren bevarat. I korets östvägg finns också ett medeltida fönster som var igensatt utvändigt. Rester av en mittpost visar att fönstret har varit tvådelat. Koret borde ursprungligen ha lysts upp av ytterligare ett fönster, i den södra korväggen. Långhuset har troligen haft två fönster i söder men saknat fönster i norr. Eftersom några igensatta fönsteröppningar inte var synliga i sydsidans väggar måste de ursprungliga fönstren ha funnits på samma plats som de nuvarande, betydligt större fönstren.

Målningarna

Alla väggarna inne i kyrkan var täckta av målningar, också taket. Många av målningarna var målade av Mäster Amund, bland annat en svit om Kristi lidande på långhusets norra vägg. Vid utgången fanns målningar som berättade dödssynderna och skärselden.

De äldsta målningarna från 1323 fanns i koret. Livliga och utsmyckade med målad arkitektur uttryckte de en då ny och modern kontinental stil. Vem som målade dessa är inte känt.

Kyrkogården

Kyrkogården har inte använts som begravningsplats på länge och inga gravar kan urskiljas. Av de gamla gravminnena återstår endast några rikt utformade smideskors från 1700-talet.

Branden

Natten till 12 november 2001 gick larmet om att kyrkan stod i brand. Brandsoldaterna anlände snabbt till platsen, men efter flera timmars kamp hade kyrkan brunnit ner till marken. Konstverk och hantverk gick förlorade. En polisutredning visade att branden var anlagd, men det dröjde nästan två år innan polisen identifierade den skyldige: en psykiskt sjuk man som greps efter att ha mördat en femårig flicka i Arvika i september 2003, och då även erkände kyrkbranden.[1] Bestörtningen var mycket stor bland de boende i Södra Råda, och bland kulturhistoriskt och byggnadshistoriskt intresserade. Redan kort efter förstörelsen beslutades om att man skulle försöka rekonstruera kyrkan genom Södra Råda-projektet [2].

Utgrävningar och rekonstruktion

Riksantikvarieämbetet startade under första halvan av 2002 ett projekt, kallat Södra Råda-projektet i syfte att lära ut mer om livet i det medeltida Södra Råda, och även rekonstruera kyrkan.

Arkeologiska undersökningar bekräftade år 2004 det man länge misstänkt, nämligen att det funnits en äldre stavkyrka på platsen, innan Södra Råda byggdes på 1300-talet.

Externa länkar

Referenser

  • Södra Råda gamla kyrka, Marian Ullén, Svenska Kulturminnen, nr. 4 1997, Riksantikvarieämbetet

Källor

  1. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article167937.ab
  2. Södra Råda gamla kyrka - Branden: Natten i november
Personliga verktyg
På andra språk