Nils Månsson Mandelgren

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Nils Månsson Mandelgren

Nils Månsson Mandelgren, född den 17 juli 1813 i Väsby socken, dåvarande Malmöhus län (Skåne), död den 1 april 1899Ersta diakonissanstalt, Stockholm, svensk konstnär och konsthistoriker.

Innehåll

Utbildning

Nils Månsson Mandelgren föddes på en bondgård i Ingelsträde. Föräldrarna, skomakaren Måns Svensson och Kerstin Jönsdotter, dog tidigt och barndomen var präglad av fattigdom. Tidigt visade han anlag för teckning och målning och som tolvåring tjänade han en slant med att dekorera grannböndernas skåp, väggar och kistor. I Höganäs, där Mandelgren fick en utbildning som porträttmålare, upptäcktes han av greve Jacob Magnus de la Gardie. Han placerade Mandelgren på Kungliga Konstakademiens skola i Stockholm.

Efter skolan i Stockholm flyttade han till Köpenhamn och studerade arkeologi och konsthistoria. Här blev han intresserat av medeltida kyrkor och medeltida kyrkkonst. Detta intresse skulle han behålla hela livet och han ägnade större delen av sitt liv att rädda svenska medeltida kyrkor och konstskatter.

Liv och verk

År 1841 lämnade Mandelgren Köpenhamn och begav sig på en tvåårig studieresa genom Tyskland, Italien och Frankrike. Han hade blivit en mycket skicklig tecknare och efter hemkomsten till Sverige 1843 arbetade han huvudsakligen som tecknare och konservator av äldre målningar. Han lämnade många förslag att försköna Stockholm, han diskuterade Nationalmuseums byggnadsfråga och försökte att få till stånd ett Tivoli efter Köpenhamns förebild. På somrarna reste kan runt i Sverige och dokumenterade kyrkor.

År 1845 instiftade han Konstnärsgillet och 1847 grundade han en pensionskassa för artister och författare. Hösten 1844 startade han sin “Söndagsritskola för hantverkare” och den 6 oktober 1845 öppnades Svenska Slöjdföreningen på Mandelgrens initiativ.

Literatur och källa

  • Form genom tiden, människans rum och ting. Specialnummer av FORM. ISSN 0015-766X

Externa länkar

Personliga verktyg