Lunga

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Ronki)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För den skotska ön, se Lunga (ö)
Lungorna ligger på bägge sidorna om hjärtat och de stora blodkärlen i brösthålan. Bild från Grey's Anatomy of the Human Body, 1918.
Lungor med lungvävnad avlägsnad för att visa bronkerna och bronkiolerna. Bild från Gray's Anatomy of the Human Body, 1918.
Bröströntgen, med lungorna synliga som mörka områden. Hjärtat ligger något till vänster på personen, höger på bilden, och trycker undan lungan. Man anar även revbenen.

Lungan är det organ hos de ryggradsdjur som andas luft, som har som främsta uppgift att syresätta blodet och avsöndra vissa restprodukter, framförallt koldioxid. Medicinska termer som har med lungorna att göra börjar ofta med pulmo-, från latinets pulmonarius ('"från lungorna") vilket i sin tur härstammar från grekiskans "pneumo" πνεύμω ("andas").

Innehåll

Människans lungor

Människans lungor är inneslutna i en lungsäck vardera kallade pleura. Pleuran består av två serösa membran (egentligen ett och samma membran) där det membran som har kontakt med lungan kallas viscerala pleauran och det yttre kallas parietala pleuran. Parietala pleuran har kontakt med mediastinum, diafragman och torakal väggen. Pleuran innehåller pleuravätska som smörjer och minskar friktion när dessa glider mot varandra då lungan blåses upp.

Vänster lunga består av två lober, höger består av tre lober. Luften når lungorna via svalget (pharynx) och struphuvudet (larynx) och vidare via luftstrupen (Lat. Trachea) som övergår till bronker. Luftstrupen övergår i två huvudbronker även kallade primära bronker, en till vardera lunga. Dessa delar sig sedan ytterligare till respektive lob genom vidare uppdelning som benämns sekundära och tertiära bronker och utgör det sk luftrörsträdet. Allteftersom bronkerna minskar i storlek övergår de i bronkioler (små bronker. Bronkerna är omgivna med brosk som håller bronkerna öppna. Bronkioler däremot är omgivna med glatt muskulatur och luftflödet kan därför regleras via dessa. Bronkioler i sin tur övergår till terminala bronkioler, respiratoriska bronkioler med visst gasutbyte och sist till lungblåsor, även kallade alveoler. I sin väg från näsborrar eller munhåla till alveoler filtreras, värms och fuktas luften. I alveolerna och de minsta bronkiolerna sker det sk gasutbytet där bland annat syrgas diffunderar in i blodet och koldioxid diffunderar ut. Lungartärer som innehåller blod med låg syrgashalt från hjärtat delar upp sig till ett fint nätverk med kapillärer som omger alveoler. När gasutbytet skett fortsätter det syresatta blodet från kapillärerna till lungvener och vidare tillbaks till hjärtat.

Lungsjukdomar

Det finns olika typer av sjukdomar i lungorna. Det finns obstruktiva sjukdomar, där luftflödet i luftvägarna är förhindrat. Det finns även restriktiva sjukdomar med minskad total lungvolym. Dessutom finns en rad andra sjukdomar såsom tuberkulos och lungcancer. Spirometri används för att mäta lungornas funktion. Auskultation av lungorna används också inom vården. Direkt auskultation, det vill säga att lägga örat mot kroppen och lyssna, används sällan numera utan det är indirekt auskultation med hjälp av ett stetoskop som är standard. En läkare som lyssnar på lungljuden kan beskriva dem som vesikulära (normala), eller att han hör rassel, ronki eller stridor vid antingen ut- eller inandning.

Ronki är det pipljud som man vid vissa sjukdomstillstånd kan höra från lungor och luftvägar.

Obstruktiva lungsjukdomar

Restriktiva lungsjukdomar

Övriga

Externa länkar

Virtual Hospital: Lung Anatomy

Personliga verktyg