Kronisk obstruktiv lungsjukdom
Från Rilpedia
| ICD-10 | J40.
-J44. , J47. |
|
|---|---|---|
| ICD-9 | 490 - 492, 494 - 496 | |
| OMIM | 606963 | |
| DiseasesDB | 2672 | |
| MedlinePlus | 000091 | |
| eMedicine | med/373 emerg/99 | |
| MeSH | C08.381.495.389 | |
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en sjukdom där flödet i luftvägarna är förhindrat. Sjukdomen är starkt kopplat till rökning, men kan även orsakas av α1-antitrypsinbrist.
I början av sjukdomen är hosta och slem i halsen vanligast. Efter en tid blir luftrörsväggarna mindre elastiska och luftvägarna allt trängre och småningom uppstår vanligtvis dessutom emfysem, dvs. lungblåsornas väggar kollapsar och syreupptagningsförmågan förämras påtagligt. Senare i sjukdomen uppstår andnöd, och hos en tredjedel slutar lungorna fungera. Hos sjuka med KOL är luftvägsinfektioner vanligt.
Spirometri används för att ställa diagnosen och avslöjar bland annat hur snabbt man kan blåsa ut sin lungvolym. Hur mycket man blåser ut under den första sekunden vid en snabb utandning (FEV1) är vägledande för diagnosen KOL. Vitalkapaciteten minskar också påtagligt. Idag kan man även med en enkel FEV6-mätare(mini-spirometer) få snabb indikation på om en patient har KOL. Kronisk bronkiolit och lungemfysem räknas till sjukdomsbilden.
Insjuknandet i KOL speglar ofta rökvanorna i samhället. Normalt tar det ca 30–50 års rökning för att utveckla symtom som rökhosta och andfåddhet.[1] I Sverige lider ca 8 % av befolkningen av KOL vilket motsvarar ca 400 000 människor. Dock är endast ca 40 % kända av sjukvården. Det är troligt att de började röka vid tiden efter andra världskriget[källa behövs].
Till symptomen hör hosta med ökad slemsekretion, blekhet med grådaskig hud, avmagring, utspänd bröstkorg med tunna axlar och indragna halsgropar (hyperinsufflation). I de nedre luftvägarna ansamlas slemmet. Sjukdomen går i skov, med vilket menas att symtomen uppträder med bättre och sämre perioder. En försämring kan till exempel utlösas av kallt väder, dammiga miljöer eller ansträngning
Rökavvänjning är livsviktigt för personer med KOL. Medicinsk behandling vid KOL liknar den vid astma. Den allergiska inflammatoriska komponenten är dock inte lika aktuell vid bronkit vilket minskar behovet av kortikosteroider. En kombinationsbehandling med antikolinergika medel såsom Atrovent och beta-2-stimulerare exempelvis Bricanyl är vanlig. Även det slemlösande medlet acetylcystein är ett välanvänt läkemedel vid behandling av KOL.
Källor
- ↑ ”Hosta - Information om KOL”. Boehringer Ingelheim AB och Pfizer AB. 2005. http://www.kol.se/kol_se/index.jsp. Läst 2007-07-07.
Litteratur
Kjell Larsson, Kronisk bronkilit och kroniskt obstruktiv lungsjukdom : KOL, 1998. ISBN: 91-88762-11-4
