Från Rilpedia

Spirometri, att mäta andningen. En undersökning av hur lungorna fungerar. Beroende på vad som skall undersökas sker mätningen på olika sätt.

Undersökningen görs genom att patienten andas samt blåser ut genom ett munstycke kopplat till en apparat som mäter lungornas förmåga.

Med spirometri kan man inte mäta den totala lungkapaciteten (TLC = ca 6 liter) eller residualvolymen (RV), det vill säga den volym luft som är kvar i lungorna efter full utandning (ca 1 liter).

Mätvärden

• FEV1

Forced Expiratory Volume eller forcerad expiratorisk volym under första sekunden (därav ettan). Ett mått på hur mycket patienten kan andas ut under den första sekunden efter full inandning. Detta ger alltså en bild av ventilationsförmågan. FEV% är andelen FEV1 av vital kapaciteten och ligger normalt på ca 75%.

• PEF

Peak Expiratory Flow eller högsta utandningsflöde. Ju hårdare motstånd i lungorna desto lägre utflöde har man. Denna siffra varierar med ålder, kön och samtida sjukdomar tex förkylning eller KOL.

• VC

Vital Capacity eller vitalkapaciten. Den största volym man kan andas ut i ett andetag efter en maximal inandning eller den största volym man kan andas in efter en maximal utandning. Denna är normalt ca 5 liter men vaierar med kön, ålder och längd.

Tolkning av mätvärden

Normalt blåser man ut 75-80% av sin vitalkapacitet under första sekunden. Personer med astma och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) blåser ut långsammare. Obstruktiv lungfunktionsnedsättning definieras som låg FEV1 i relation till VC.(kvoten FEV1/VC) och leder till att FEV% sjunker då obstruktion föreligger. Detta är alltså mätbart med spirometri. Restriktiv lungfunktionsnedsättning definieras av låg TLC, vilket således inte kan detekteras med hjälp av spirometri.

Låg VC kan bero på två saker; restriktiv eller obstruktiv lungfunktionsnedsättning. Vid restriktiv lungfunktionsnedsättning har patienten låg TLC, och vid obstruktiv lungfunktionsnedsättning har patienten hög RV på grund av luftvägsavstängning. Låg vitalkapacitet ger alltså ingen indikation på bakomliggande patologisk process.

Vid en spirometriundersökning mäter man även relation mellan flödet (hastigheten) och den lungvolym man har i lungorna (flöde-volym registrering). Spirometri används som hjälp vid diagnos och uppföljning av lungsjukdomar som astma, KOL, lungfibros, cystisk fibros, sensorisk hyperreaktivitet samt andra sjukdomar med lungpåverkan.

Referenser

• Spirometri