Råttkänguru

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Råttkänguru
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Aepyprymnus rufescens
Aepyprymnus rufescens
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Underklass: Pungdjur
Marsupialia
Ordning: Fåframtandade pungdjur
Diprotodontia
Familj: Råttkänguruer
Potoroidae
Släkte: Aepyprymnus
Garrod, 1875
Art: Råttkänguru
A. rufescens
Vetenskapligt namn
§Aepyprymnus rufescens
Auktor: Gray, 1837
Utbredningsområde i Australien (grön)
Utbredningsområde i Australien (grön)
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Råttkänguru (Aepyprymnus rufescens) är en art i familjen råttkänguruer (Potoroidae) och den enda arten i släktet Aepyprymnus. Av alla råttkänguruer är den störst och den har även det största utbredningsområdet i familjen.

Innehåll

Kännetecken

I motsats till de andra råttkänguruerna är djurets skalle kortare och bredare. De bakre extremiteterna är kortare än hos de egentliga kängurudjuren. Arten har klor vid de främre extremiteterna som används för att gräva i marken. Pälsen på djurets rygg har en grå färg med röd skugga, buken är ljusare, nästan vitaktig. Kännetecknande är de spetsiga öronen som på baksidan bär svarta hår. Råttkängurun når en kroppslängd mellan 38 och 52 centimeter samt en vikt upp till 3,5 kilogram, hannar blir betydligt större än honor.

Utbredning och levnadssätt

Arten förekommer vid Australiens östra kustlinje. Utbredningsområdet sträcker sig från nordöstra Queensland till sydöstra New South Wales.[2] Tidigare fanns den även i delstaten Victoria.[3] Råttkängurun lever i olika habitat, däribland öppna skogar och gräsland. Djuret är aktivt på natten och vilar på dagen i självbyggda bon. Dessa bon är klotformiga och består av gräs, kvistar och ormbunkar, ofta göms de i trädens håligheter eller bland buskar, sällan finns de på öppna ytor. En enda individ kan ha upp till fem bon som den använder periodvis.

Råttkängurun lever främst ensam men ibland finns grupper av ett fåtal individer, men de visar inget socialt beteende.[4] Mellan hannar uppstår ibland aggressioner.

Arten är allätare men livnär sig främst av växtdelar. Med sina främre extremiteter gräver den efter rötter och svampar men den äter även gräs och andra växtdelar.[3] Ibland har den insekter eller as som föda.

Fortplantning

Efter dräktigheten som varar i 22 till 24 dagar föder honan oftast en unge. Nyfödda individer väger vid födelsen bara ett gram och stannar cirka fyra månader i honans pung. Efteråt stannar de ytterligare två månader (7 veckor) hos modern innan de blir självständiga.[4] Efter ungefär ett år är ungen könsmogen. Den äldsta kända individen i fångenskap blev åtta år gammal.

Hot

Råttkängurun är jämförelsevis talrik. I motsats till andra råttkänguruer vistas de ofta i närheten av tamboskap. IUCN listar arten som livskraftig.

Referenser

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 28 oktober 2008.
  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0801857899

Noter

  1. Aepyprymnus rufescensIUCN:s rödlista, auktor: Burnett, S. & Winter, J. (2008), besökt 18 januari 2009.
  2. Utbredningskarta på IUCN:s rödlista
  3. 3,0 3,1 Menkhorst, Peter (2001). A Field Guide to the Mammals of Australia. Oxford University Press. s. 100.
  4. 4,0 4,1 Strahan, R. (1995). The Mammals of Australia: the national photographic index of Australian wildlife. Reed Books. s. 758.
Personliga verktyg