Vivesläktet
Från Rilpedia
| ?Vivesläktet | |
|---|---|
 Majviva (Primula farinosa)
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning: | Ericales |
| Familj: | Viveväxter Primulaceae |
| Släkte: | Vivesläktet Primula |
|
|
|
| §Primula Auktor: Carl von Linné |
|
|
|
|
|
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Vivesläktet är ett växtsläkte med 400—500 arter i familjen viveväxter. Deras naturliga utbredningsområde är norra halvklotets tempererade områden och höga bergstrakter i Etiopien, Indonesien och Nya Guinea. Möjligen har en art påträffats även i sydligaste Sydamerika. Flera arter är alpina. I Alperna finns närmare 30 arter, bland annat aurikel (Primula auricula). Många Primula-arter odlas i trädgårdar och som krukväxter för blommornas skull.
Till vivesläktet förs numera även tolvgudablomssläktet (Dodecatheon) som tidigare utgjorde ett eget släkte.
Vivesläktet innefattar arter, hos vilka man först iakttog heterostyli eller heterodistyli, det vill säga att två (endast två) olika blomformer uppträder hos en och samma art, på olika stånd. Bland andra har även Charles Darwin noga prövat dessa Primula-blommor och funnit, att vid "legitim" pollinering, det vill säga då ett märke pollineras från ståndarknappar, som befinner sig på samma höjd som märket i fråga (men i en annan blomma), blir resultatet en säkrare befruktning och bättre frösättning, än vid den "illegitima" (det vill säga då ett lågt sittande märke får pollen från de högt sittande ståndarknapparna i samma eller i en annan blomma). Den legitima pollineringen är alltså här med nödvändighet förenad med korsning mellan skilda individer. Olikheten mellan de båda blomformerna visar sig även hos ståndarmjölet, sett i mikroskop, för de högre ståndarna, har stora pollenkorn, då dessa ska utveckla sig på ett märke med långt stift, varför deras groddar eller så kallade pollenslangar får en längre väg ned till fröämnena. De lågt sittande ståndarknapparna innehåller däremot frömjöl med korn av mindre storlek.
Fönstervivan (Primula obconica) kan framkalla kontaktallergi. Den har som vild ett väldoftade pudrigt vaxlager på stammar och blad som vid upprepad hudkontakt kan ge utslag. Ämnet primulin är välkänt inom hudsjukvården som eksemframkallande. Genom förädlingsarbete finns det puderfria sorter att köpa som därför inte är allergiframkallande.
Externa länkar
Källor
Austin R. Mast & James L. Reveal (2007) Transfer of Dodecatheon to Primula (Primulaceae). Brittonia 59 (1):79-82.
- Wikimedia Commons har media som rör Vivesläktet
