Tätörtssläktet
Från Rilpedia
| ?Tätörtssläktet | |
|---|---|
 Vanlig tätört, blomma
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning: | Lamiales |
| Familj: | Tätörtsväxter Lentibulariaceae |
| Släkte: | Tätörtssläktet Pinguicula |
|
|
|
| §Pinguicula Auktor: L. |
|
|
|
|
|
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Tätörtssläktet är ett växtsläkte av örter i familjen tätörtsväxter. I Sverige finns tre arter: tätört eller vanlig tätört (Pinguicula vulgaris), dvärgtätört (Pinguicula villosa) och fjälltätört (Pinguicula alpina). Tätörten har lila blommor och den avsevärt mindre dvärgtätörten har ljuslila, medan fjälltätörten har vita.
Växten har en bladrosett på marken, och en blomma på en stängel som hos den vanliga tätörten kan bli 18 centimeter hög. Den är relativt vanlig i hela Sverige, och växer gärna i fuktig mark som vid myrar. Första beskrivningen av tätört i Sverige finns i Olof Rudbecks Catalogus plantarum från 1658. Tätörten är en köttätande växt. Den fångar små insekter på de klibbiga bladen. Djuret löses upp med proteinnedbrytande enzymer, så att växten kan tillgodogöra sig den kväverika näringen. Det har beräknats att bladen har 25 000 körtlar per kvadratcentimeter, som utsönder det enzymrika slem som används för fångsten.
Förr använde man ibland tätört för att bereda fil, men det är tveksamt om växten egentligen hade någon större funktion i sammanhanget.
Externa länkar
