Personnummer i Sverige
Från Rilpedia
Personnummer är ett nummer som tilldelas personer, för att identifiera dem hos myndigheter etc. Personnummer regleras av Folkbokföringslagen §18, och är även känt som folkbokföringsnummer eftersom ett nummer tilldelas alla som är folkbokförda i Sverige.
Personer som saknar svenskt personnummer kan få ett samordningsnummer för kontakt med svenska myndigheter. De ser ut som personnummer men datumfältet är personens födelsedatum + 60 vilket ger ett tal mellan 61 och 91 istället för mellan 01 och 31.
Företag och andra organisationer i Sverige får ett organisationsnummer som används mot skatteverket ungefär som personnumret. Personer som driver enskild firma använder sitt personnummer för firman.
Lagen kräver också att banker använder personnummer, bland annat för att de måste rapportera till skattemyndigheten. Personer utan svenskt personnummer kan inte öppna konto i Sverige. Man måste också ha en svensk legitimationshandling, med svenskt personnummer inskrivet. Det är numera svårt eller omöjligt för en utländsk inflyttad att få en svensk legitimationshandling, om man inte har det innan, eftersom det är svårt att verifiera identiteten pålitligt, att matcha personnummer mot fysisk person.
Innehåll |
Uppbyggnad
Personnumret är uppbyggt av 10 siffror och ett skiljetecken, antingen bindestreck (-) eller plustecken (+) (Ofta används minustecken (-) istället för bindestreck). De sex första siffrorna beskriver personens födelsedatum. De påföljande tre är ett löpnummer, där tredje siffran beskriver personens kön – jämn siffra för kvinnor och udda för män.
Ursprungligen, när personnummer infördes 1947 hade numret 9 siffror, och siffrorna 7–8 angav i vilket län personen var född. För personer födda före 1947 anger siffrorna 7–8 i stället det län personen var skriven den 1 januari 1947. Detta ändrades 1990 till det nuvarande systemet, som sagt ett löpnummer, jämn siffra för kvinnor och udda för män.
Skiljetecknet byts från bindestreck (‐) till plustecken (+) det året personen fyller 100 och på så sätt kan man skilja på en 1-åring och en 101-åring. I skattemyndigheternas ADB-system utelämnas dock skiljetecknet och personnumret får istället tolv siffror, två inledande siffror anger århundrade. Dessa två inledande siffror ingår dock inte egentligen i personnumret och skall inte presenteras när personnumret visas eller används.
Fjärde siffran är en kontrollsiffra som infördes 1967 i samband med att personnumren datoriserades. För att beräkna kontrollsiffran multiplicerar man de 9 första siffrorna med omväxlande 2 och 1. De respektive siffersummorna (16 har siffersumman 1+6=7) adderas. Om man adderar kontrollsiffran till denna summa ska man få ett tal jämnt delbart med 10.
Denna algoritm utvecklades ursprungligen av Hans Peter Luhn och går därför oftast under benämningen Luhn-algoritmen eller, eftersom han arbetade på och utvecklade den för IBM, även IBM MOD-10. Vitsen är att man alltid ska upptäcka dels om en siffra är fel och även om två närliggande siffror bytt plats. Den användes förutom på svenska personnummer även på kreditkorts-, postgiro- ,bankgiro- och bankkontonummer. Se Luhn-algoritmen för program som kan kontrollera kontrollsiffran i ett personnummer. Ett litet enkelt program för att kontrollera att kontrollsiffran är rätt finns, med källkod, också här: MOD-10 i TurboPascal. Det finns också en implementation i Ruby
Exempel om personnummer 811218-987f: 8 1 1 2 1 8 9 8 7 * 2 1 2 1 2 1 2 1 2 ------------------------- ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ 16 1 2 2 2 8 18 8 14 Produkterna ska sedan splittras upp och adderas; 1+6+1+2+2+2+8+1+8+8+1+4 = 44 Denna summa ska sedan subtraheras från närmast högre tiotal; 50-44 = 6 Kontrollsiffran f är alltså 6 och hela personnumret blir; 811218-9876.
Följande nummerserier användes före 1990 för de olika länen
|
|
Numret 74 användes normalt inte förutom i undantagsfall där de vanliga numren inte räckte till. |
Detta system används inte längre, och gäller endast för personer födda eller invandrade i Sverige före 1990.[1]
Ett mindre antal personer tilldelades löpnummer som inte följde denna lista, kanske för att det föddes fler än vad som fick plats inom systemet av det ena könet i ett visst län vissa dagar. I vissa fall kände sig personer felaktigt utpekade som utrikes födda eftersom de fått löpnummer i serien 93–99. Kritiken mot det var en av anledningarna till att man helt frångick detta system. Det är också lätt att räkna ut någons personnummer om man vet födelsedatum (före 1992), födelselän, kön och kontrollsummeformeln, och gissar lite på en kreditupplysningssajt. Kungen har till exempel 001 som 7:e-9:e siffra. Personnumren är offentliga och en persons personnummer lämnas ut vid förfrågan hos skatteverket.
I februari 2007 meddelade Skatteverket att det fanns problem med att personnumren riskerar ta slut för datumen 1 januari och 1 juli under åren i slutet av 1950-talet och början 1960-talet.[2] De datumen har använts för personer utan dokument. I och med EU flyttar fler och fler till Sverige för att jobba en kortare eller längre tid. Många danskar bor i Skåne och pendlar till Danmark. En lösning kan bli att ändra lagen så att vissa invandrare tillåts få ett nummer med fel födelsedag i. Många studenter från t.ex. de nya EU-länderna tar kurser på svenska högskolor och universitet och måste ha svenskt personnummer för det.
Källor
- ↑
PDF Skatteverket: Personnummer - ↑ ”Personnumren tar snart slut och måste därför ersättas”. Dagens Nyheter, Debatt. 23 februari 2007. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=620862.
