Olov Janse

Texten från svenska Wikipedia

Robert Ture Olov Janse, född 3 augusti 1892 i Norrköping, död 1985, var en svensk arkeolog.

Olov Janse var son till fabrikören Ture Janse och Hilma Svensson. Han gick på De Geer-skolan i Norrköping, och disputerade 1922 vid Uppsala Universitet på avhandlingen Le travail de l'or en Suède à l’époque mérovingienne. Åren 1920-1930 var han anställd som attaché vid Musée des Antiquités nationales, nuvarande Musée d’Archéologie nationale. Han innehade professuren i antiquités nationales et préhistorie vid Ecole du Louvre 1925-1927, föreläste såsom docent under många år vid Ecole pratique des Hautes Etudes (EPHE) och utnämndes till hedersprofessor vid universitetet i Paris 1934. Åren 1934-1938 var Janse chef över en forskargrupp av arkeologer och etnologer som gjorde viktiga utgrävningar i Franska Indokina.

Under andra världskriget vistades Janse i Förenta Staterna där han arbetade som rådgivare åt den amerikanska underrättelsetjänsten OSS. Janse blev senare professor i östasiatisk arkeologi vid Harvard University (1940-1943). Därefter var han verksam vid Unesco, och sedan i Korea. Janse avled i Washington D.C. 1985. Han var utländsk ledamot i Vitterhetsakademien. År 2002 mottog Vitterhetskademien en donation av änkan Renee Janse som instiftats till Olov och Renee Janses minnesfond. Janses östasiatiska samlingar förvaras idag bl a på Östasiatiska museet i Stockholm, Musée Cernuschi och Louvren i Paris, samt Peabody Museum i Cambridge, Massachussetts.

Debatt

Den östasiatiska arkeologen Tawara Kanji har rest krav på att The Olov Janse Collection på Peabody Museum skall återbördas till Vietnam.

Denna biografiska artikel om en akademiker, forskare eller ingenjör är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.