Olof Palmes tal

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Olof Palme höll flera berömda tal under sin tid som socialdemokraternas partiledare och Sveriges statsminister. Här är ett urval av dessa.

Innehåll

Därför är jag demokratisk socialist

Därför är jag demokratisk socialist är ett tal som Socialdemokraternas partiledare Olof Palme höll i september 1982.

Talet hölls under valrörelsen 1982, i den avslutande partiledardebatten i SVT beskrev Olof Palme varför han blev demokratisk socialist. Han förklarar om sina tankegångar kring ideologi, värderingar och attityder.

"Fälldin har nu tjatat på mig att jag ska tala om varför jag är socialist. Och jag är demokratisk socialist - med stolthet och med glädje. Jag blev det när jag for omkring i Indien och såg den fruktansvärda fattigdomen fast en del var oerhört rika; när jag for runt och såg en ännu mer förnedrande fattigdom, på sätt och vis, i Förenta staterna; när jag som mycket ung kom öga med öga med kommunismens ofrihet och förtryck och människoförföljelse i kommuniststaterna; när jag kom till nazisternas koncentrationsläger och fick se dödslistorna på socialdemokrater och fackföreningsmän; jag blev det när jag fick klart för mig att det var socialdemokratin som bröt marken för demokratin i Sverige; när jag fick klart för mig att det var socialdemokratin som lyft landet ur fattigdom och arbetslöshet med 30-talets krispolitik; [...] Visst är jag demokratisk socialist. Jag är det med stolthet över vad denna demokratiska socialism har uträttat i vårt land. [...] Visst, Fälldin och Ullsten, är jag demokratisk socialist; som Branting när han genomförde rösträtten; som Per Albin när han bekämpade arbetslösheten på 30-talet och talade om folkhemmet; som Erlander när han byggde ut den sociala tryggheten och ATP. För det handlar om solidaritet och omtanke människor emellan. Och vad är egentligen Fälldin?"

Diktaturens kreatur

Diktaturens kreatur är ett tal som Socialdemokratins partiledare Olof Palme höll den april 1975.

I ett tal hos Stockholms arbetskommun den 19 april 1975 gick Olof Palme till angrepp mot kommunistregimen i Tjeckoslovakien. I den del av talet där uttrycket myntas invänder Palme mot den behandling som de socialistvänliga delarna av det kommunistiska partiet erhöll av den dåvarande kommunistiska stadsmakten som då anfördes av Gustáv Husák.

”Inrikesministern, polisministern, hade häromdagen ett möte med polis- och säkerhetstjänstens ledare och framhöll därvid att ordningsmakten skall göra allt för att avslöja och utrensa reaktionära gruppen och individer och i rättan tid och utan kompromiss stoppa deras verksamhet. Så talar diktaturens kreatur till varandra.”

Uttalandet om Hanoibombningarna

Den 23 december 1972 gjorde Olof Palme ett uttalande om den aktuella utvecklingen i Vietnam. Palme ringde själv upp Tidningarnas Telegrambyrå. Dagen efter fanns det med på undanskymd plats i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Sveriges Radio-TV intervjuade Palme i hans hem i Vällingby där han fick läsa upp texten.[1]

Uttalandet, skrivet av Anders Ferm och Palme, var kort och kritiserade USA:s bombningar av Hanoi julen 1972 under Vietnamkriget. Kritiken var hård och Palme såg bombningarna som terrorbombningar som påminde om Guernica. Uttalandet fick stor internationell uppmärksamhet och ledde till att Olof Palme uppmärksammades på några sätt.[2]

"Man bör kalla saker och ting vid deras rätta namn och det som pågår idag i Vietnam, det är en form av tortyr. Det man nu gör, det är att plåga människor. Plåga en nation för att förödmjuka den, tvinga den till underkastelse under maktspråk. Och därför är bombningarna ett illdåd. Och av det har vi många exempel i den moderna historien. Och de är i allmänhet förbundna med ett namn: Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyń, Lidice, Sharpeville, Treblinka. Där har våldet triumferat. Men eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret. Nu fogas ett nytt namn till raden: Hanoi, julen 1972."

Konsekvensen av uttalandet blev att Sverige och USA ställde in sina diplomatiska förbindelser. Den tillträdande svenske ambassadören Yngve Möller åkte aldrig till USA. Den avgående svenske ambassadören Hubert de Besche ansågs inte längre välkommen. USA hade tagit hem ambassadören Jerome Holland tidigare under 1972, någon ny hade inte tillsatts, men chargé d'affaires John Guthrie fick inte återvända till Stockholm. Relationerna mellan Sverige och USA normaliserades inte förrän 14 mars 1974.

Nixons utrikespolitiske rådgivare Henry Kissinger har hävdat vad avser bombningarna att USA inte fick kritik från något land av betydelse.[3] Journalisten Björn Elmbrant menar att Palmes initiativ "säkerligen inte" hade någon effekt på den amerikanska krigföringen.[4]

Satans mördare

Satans mördare är ett tal som Socialdemokratins partiledare Olof Palme höll 1975. I talet vid den socialdemokratiska partikongressen 1975 använde Palme ovanligt starka ord då han kritiserade den spanska fascistdiktaturen och dess illdåd och myntade uttrycket "Satans mördare".

Fotnoter

  1. Björn Elmbrant. "Palme", Stockholm : Författarförl. Fischer & Rye, 1989, s. 136-147, ISBN 91-7054-611-8
  2. Björn Elmbrant. "Palme", Stockholm : Författarförl. Fischer & Rye, 1989, s. 136-147, ISBN 91-7054-611-8
  3. "Man erinrar sig Kissingers uttalande, att ingen kritik från regeringar framfördes, ’at least not from countries that mattered to us’. Wilhelm Wachtmeister. "Som jag såg det. Händelser och människor på världsscenen", Norstedts 1996, s. 175, ISBN 91-1-962772-6
  4. Björn Elmbrant. "Palme", Stockholm : Författarförl. Fischer & Rye, 1989, s. 151, ISBN 91-7054-611-8

Externa länkar

Källa

Personliga verktyg