Babij Jar

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Ravinen Babij Jar 2003

SS-Standartenführer Paul Blobel (här fotograferad 1947) var ansvarig för massakern i Babij Jar

Babij Jar (ukrainska Бабин яр, Babyn jar, ryska Бабий яр, Babij jar) är en ravin i västra utkanten av Kiev, Ukraina och platsen för flera massavrättningar under andra världskriget. Totalt beräknas mer än 100.000 människor ha mist livet vid Babij Jar till följd av avrättningar utförda av nazisterna under andra världskriget.

Bakgrund

Armékår XXIX. ur 6:e armén intog den ukrainska staden Kiev den 19 september 1941. Inom kort utförde NKVD en rad sabotage som förstörde flera viktiga byggnader som nyttjades av den tyska militärförvaltningen och Wehrmacht. Både militärer och civilister dödades vid dessa aktioner.

Den 26 september 1941 höll de tyska ockupanterna ett möte, vid vilket beslutades att Kievs judiska befolkning skulle förintas som vedergällning för de av NKVD företagna sabotagen. Närvarande vid mötet var Höherer SS- und Polizeiführer Russland-Nord, SS-Obergruppenführer Friedrich Jeckeln, befälhavaren för Einsatzgruppe C, SS-Brigadeführer Otto Rasch, befälhavaren för Sonderkommando 4a inom Einsatzgruppe C, SS-Standartenführer Paul Blobel och stadskommendanten, generalmajor Friedrich Georg Eberhardt^[1]. Det bestämdes att Blobels Sonderkommando 4a skulle utföra massavrättningarna.

Massakern

Under två dagar, 29 och 30 september 1941, mördades vid Babij Jar 33 771 ukrainska judar. Delaktiga i massmorden var även trupper ur Wehrmacht, Geheime Feldpolizei, Ordnungspolizei samt ukrainska milismän. Offren arkebuserades och begravdes i ravinen. Två personer undkom massmordet, varav den ena var den unga skådespelerskan Dina Pronitjeva.

Paul Blobel återvände i juli 1943 för att leda Aktion 1005, bestående i att gräva upp de mördades kroppar och bränna dem på stora likbål för att förinta alla spår efter illdådet. Efter kriget ställdes Blobel inför rätta vid den så kallade Einsatzgruppenrättegången. Han dömdes till döden för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten och avrättades genom hängning 1951.

Massakern utgör tema för Jevgenij Jevtusjenkos dikt Babi Jar som även har använts i Dmitrij Sjostakovitj Symfoni nr 13 "Babij Jar".

Källor

• Welzer, Harald, Gärningsmän: hur helt vanliga människor blir massmördare. Göteborg: Daidalos 2007. ISBN 978-91-7173-265-1

Fotnoter

1. ↑ Av Harald Welzer benämnd Kurt Eberhardt, se Welzer, Harald, Gärningsmän, s. 154.

Externa länkar

• Holocaust Research Project – Babi Yar
• Dina Pronitjevas berättelse