Från Rilpedia

Aktion 1005 var kodnamnet för nazisternas försök att utplåna samtliga spår av Förintelsen, i synnerhet i förintelselägren i öst och massgravarna på sovjetiskt territorium.

De mördades kroppar grävde upp och brändes på stora likbål. Från sommaren 1942 till hösten 1943 ägde detta rum, under ledning av SS-Standartenführer Paul Blobel, som hade fått uppdraget av Gestapochefen Heinrich Müller.

Polischefen i distriktet Lublin och tillika chefen för Operation Reinhard, Odilo Globocnik, som hade ansvaret för förintelselägren Bełżec, Sobibór och Treblinka, motsatte sig initialt kremering av de mördades kroppar. Han menade, att det tyska folket skulle känna stolthet inför det faktum att man hade förintat den judiska rasen. Man borde inte dölja detta faktum för framtida generationer. Enligt ett vittnesmål av SS-Obersturmführer Kurt Gerstein skall Globocnik ha föreslagit att man i massgravarna skulle lägga ner bronsplattor med information om att det var de tyska nazisterna som ”hade modet att utföra denna gigantiska uppgift”.^[1]

Referenser

Litteratur

• Arad, Yitzhak, Belzec, Sobibor, Treblinka: the Operation Reinhard Death Camps. Bloomington: Indiana University Press 1999.