Nydala kloster
Från Rilpedia
Nydala kloster (lat. Nova vallis) var ett munkkloster inom cisterciensorden, beläget vid sjön Ruskens norra spets i nuvarande Nydala församling, Värnamo kommun, Småland, som grundades tillsammans med Alvastra kloster den 6 juni år 1143.[1] Namnet Nydala är en tydlig anspelning på cisterciensernas moderkloster i franska Clairvaux (lat. Clara vallis eller Den klara/ljusa dalen). Klostret anlades, i enlighet med ordens preferenser, mycket avsides på tidigare obrukad mark. Inga arkeologiska spår av bosättningar från yngre järnåldern har hittats i området som ligger på gränsen mellan de historiska folklanden Njudung och Finnveden.
År 1164 grundade munkar från Nydala Roma kloster på Gotland.
Innehåll |
Verksamhet
Fisket i Bolmån vid södra Bolmen förvärvade klostret tidigt, och denna besittning stadfästes av konungar av både den Sverkerska och Erikska ätten. Sveriges primas, ärkebiskop Absalon i Lund, utfärdade mot slutet av 1100-talet en varning, att klostrets grannar icke skulle göra ingrepp i klostrets tillhörigheter eller begå våldsamheter mot munkarna; och kung Erik den läspe och halte fällde dom, varigenom åt klostret, utan avseende på motpartens, invånarnas i Östbo, falska edgång, tillförsäkrades besittning av några omtvistade skogar.
Det drog ut på tiden med klostrets uppblomstring. Mer än ett århundrade hade förflutit efter dess grundläggning, då biskop Henrik i Linköping år 1258 uppmanade invånarna på Gotland och Öland att med gåvor söka påskynda klostrets fullbordande och rädda det ur hotande förfall. Han utlovade därför åt dem avlat. Kort förut hade även biskop Vilhelm av Sabina utfärdat avlatsbrev till klostrets förmån, ett exempel, som följdes av den påvliga legaten kardinal Guido, som i samband med att han 1266 slutligen invigde klostret befallde biskopen i Linköping att återkalla alla gods och gårdar, som klostret hade fråntagits.
Klostret fick en betydlig del av biskopstionden i förläning, och biskoparna i Linköping erhöll enligt gammal sed delaktighet i de goda verk och gärningar, som i klostret övades. Ottenby och Möckleby socknar på Öland anslogs av biskop Henrik (1279) till klostret. Hertig Bengt befriade 1289, såsom biskop, klostrets gods från biskopens ensaksböter, och hans efterträdare Lars utfärdade en förordning angående det tionde, som östra och östbo härad skulle lämna till klostret. Abboten Germund avstod dock snart en del därav mot befrielse från skyldigheten att underhålla biskopen och hans talrika följe, då de under hela adventstiden brukade vistas i klostret för att där förrätta sin andakt.
Påvarna Bonifatius IX och Julius II utfärdade år 1390 respektive år 1503 särskilda skyddsbrev åt Nydala kloster som stadfäste forna privilegier. 1318 gjorde hertigarna Erik och Valdemar i sitt fängelse testamentariska dispositioner även till förmån för detta kloster, och 1384 förunnade kung Albrekt nydalamunkarna frälsefrihet å vissa donerade gods.
Arkitektur
Nydala kloster är unikt genom att det anlades fullständigt enligt ordensstiftarens intention i ett område avskilt från bebyggda trakter. Nydalas arkitektur har alltså franska förebilder där det rakt avslutade koret med rundbågiga och runda fönster är karakteristiska inslag. Anläggningen var ursprungligen omgiven av en mur. I murens sydöstra del låg portkapellet, även kallat Bondkyrkan, som var öppen för allmänheten.
Plundring och indragning
- Huvudartikel: Blodbadet i Nydala kloster
Klostret våldgästades och plundrades av Kristian II på dennes hemväg efter Stockholms blodbad år 1521. Efter att på kyndelmässodagen slagit nattläger vid klostret och under natten rikligt undfägnats av munkarna ska han enligt legenden morgonen därpå ha låtit ta upp en vak i isen på Rusken och däri dränkt abboten och sex eller tolv (utsagorna är här oeniga) klosterbröder. Händelsen blev snabbt känd över större delar av Småland, och förklarar varför småländska bönder själva reste sig mot den danska kronan och deras fogdar. Smålänningarna befriade sig själva utan inblandning av dalkarlar eller andra hjälptrupper.
Klostret återinvigdes 1524 men drogs slutligen in av Gustav Vasa 1529. I samband med indragningen förekom stridigheter med lokalbefolkningen som inte vill acceptera att klosteregendomen skulle få världsliga herrar. Vid indragningen ägde Nydala kloster över 250 gårdar, däribland nuvarande Ottenby kungsgård på Öland och stora, väl sammanhållna, landområden nordväst, norr och nordöst om Rusken, och var därmed det rikaste cistienserklostret i Sverige och den största jordägaren i Småland. Vid denna tid var det enda klostret som ägde mer jord än Nydala birgittinerna i Vadstena. Skillnaden var dock här betydande då Vadstenaklostret disponerade nära 1000 gårdar.
Klostret efter reformationen
Under det Nordiska sjuårskriget brände danska trupper år 1568 ner klosterbyggnaderna. Idag återstår bara rester av några mindre medeltida byggnader och ruinerna av den tidigare mindre församlingskyrkan (bondkyrkan), närmare bestämt det så kallade portkapellet.
En bit av klostermuren och delar av klosterkyrkan, som är inkorporerade i den nuvarande sockenkyrkan återstår också. I den nuvarande sockenkyrkan ingår nämligen högkoret, korkapellet och tvärskeppet från den gamla klosterkyrkan. Trätornet tillkom först 1704.
Ur delar av de indragna lokala godsen bildades Nydala herrgård som under 1500- och 1600-talet gick till och genom ett flertal adliga släkter. Därav bildades friherrskapet Lundholmen, av nära femtio Nydalagårdar. Detta förlänades år 1569 till Nils Göransson Gyllenstierna.
Den nuvarande monumentala herrgårdsbyggnaden i två våningar uppfördes på 1790-talet och är ett av länets bästa exempel på sengustavianskarkitektur. Den ägs sedan 1946 av Värnamo kommun och användes som skola under 1900-talet innan den lades ner 1969. 1990 förvandlades herrgården till lägergård.
Cistersiensernas återkomst
Den 6 juni 2008 återvände cistercienserna till Sverige och Nydala efter 479 år. Den nya grundningen skedde från abbediet Santa Croce in Gerusalemme i Rom, i samarbete med Värnamo kommun. Don Simone Fioraso OCist, abbot i Santa Croce övervarade tillsammans med en annan cisterciensabbot från Vietnam invigningen. De första munkarna kommer från Vietnam. Professor emeritus och dominikanpräst Anders Piltz predikade under mässan. En vietnamesisk kör och en blockflöjtsensemble medverkade. Ordföranden i Värnamo kommunfullmäktige, teologie doktor Christer Fjordevik, välkomnade munkarna åter till Nydala kloster.
Se även
Noter
- ↑ Enligt handskriften Cronologia Dunensis ca 1190.
Externa länkar
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
