Nordtyska låglandet

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Reliefkarta över Tyskland, Nordtyska låglandet är i princip hela den stora gröna ytan i norr.

Nordtyska låglandet (tyska: Norddeutsches Tiefland) är en stor geografisk region i Tyskland som sträcker sig från Nord- och Östersjön i norr till slutningarna av de medelhöga bergsområdena i syd. Regionen är en del av det Centraleuropeiska låglandet som även täcker Belgien, Danmark, Nederländerna och Polen.

Landskapsformerna bildades i stort sedd under pleistocen när den skandinaviska inlandsisen sträckte sig fram till dessa områden. Därför finns här flera moräner, sandur och flyttblock. De lägsta punkterna ligger i myr eller marskland i Schleswig-Holstein och Niedersachsen med en höjd upp till 3,5 meter under havsytan. Topparna når bara 200 meter över havet, till exempel i Fläming. Kustområdet kallas vid Nordsjön vadehav med kännetecknande tidvattenförhållanden. Vid Östersjön finns flera vikar som kallas Bodden.

I nordöstra delen förekommer ett stort antal sjöar som sammanfattas under namnet Mecklenburger Seenplatte.

Referenser

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 18 oktober 2008.

 Denna Tyskland-relaterade geografiartikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.