Spant
Från Rilpedia
Spant eller ett äldre ord vränger, vrang är historiskt sett en del av den invändiga stomme i båtar och fartyg. Mot spanten fästs bordläggningsplankorna om båten eller fartyget är byggt av trä.
I skandinavien har tidigare ek varit det mest betydande träslaget till spant i båtar och fartyg, även alm har kommit till stor användning. Ek och alm motstår röta bättre och var att finna i de kvantiteter som det behövs till ett större båt eller skeppsbygge. Vid äldre klinkbyggen byggdes oftast båten utan mallar eller med endast en mall midskepps, det så kallade nollspantet (spantet som sitter där fartyget har sin största bredd) mellan förliga och aktra perpendikeln. De huggna spanten passades in i båten efter det att bordläggningen var färdig. Spanten monterades med timmerspik även att enepinna en sorts dymling (med huvud och kil) har historiskt kommit till användning. Basning av spanten som är en modern metod, båten byggs på mallar och spanten basas först på plats efter det att båten är bordlagd.
Till basade spant och limmade har träslaget ask kommit till användning. Ask är lätt att basa och finns att tillgå i kvistfria och raka längder. Ask har inte det motståndet mot röta som ek och alm, men oftast tillräckligt för att hålla båtens livslängd. Spanten monteras i en modern båt med kopparspik som utförs med nitning med en kupolbricka. Metoden går till på följande sätt, spantet fixeras och hål borras efter storlek på spiken. Spiken drivs in genom spantet, ett mothåll placeras mot spikens huvud och kopparbrickan slås in från utsidan från bordläggningen genom spantet. Spiken klipps av och nitas med en kulhammare.
Innehåll |
Vuxna spant
Att ta tillvara trädets böjda form var viktigt i tidiga båtbyggeri. De tidigare båtarna och skeppen långt längre tillbaka än Vikingarna har haft krumvuxna huggna spant, oftast var de i ett stycke från reling till reling. Vuxna huggna spant i skepp och båtar var fästa med genomgående förband av järn och nitade med en bricka på insidan. Den äldsta metoden som förekommer än i dag är med genomgående dymling som är en spik av trä, se Nydamsskeppet. Vid införskaffandet av ett hugget spant som kunde gå till reling till reling var mycket tidsödande. Spantet togs ur ett träd antingen vid stammens ände där grenverket tar vid eller mot trädets rot, varvid man grävde fram de grova rötterna. Bearbetning och inpassning spantet var med hjälp av kilar för att klyva ämnet samt yxa eller bila för den slutliga inpassningen mot skrovet
Sågade spant
Sågade spant liknar den ursprungliga metoden huggna vuxna spant. Efter sågens tillkomst förenklades framställningen av ett vuxet spant, de tidigare handsågarna bytes med tiden ut mot cirkelsåg och bandsåg. Med den här metoden har Båtbyggaren eller timmermannen passat in spanten mot bordläggningen med en skarvyxa däxel. I äldre kravelbyggda båtar och fartyg är spanten huggna ur en krumväxt stock, båten eller fartyget byggdes direkt på dessa spant. Spanten sitter oftast omlott i par, och sträcker sig från kölen till relingen och binder tillsammans en spantsektion med bottenstockarna. Vid en klinkbyggd båt monteras de sågade spanten efter det att båten är bordlagd. Sågade spant är fästa med grov ekspik timmerspik eller dymling, oftast förekommande i till exempel fiskebåtar. En senare metod för infästning av spant är genomgående kopparspik med bricka och nitning av densamma eller träskruv.
Basade spant
Vid varm basning av spant kunde man börja använda rakvuxet virke som man böjer in mot bordläggningen. Båtbyggare lade de färdiga bearbetade spantämnet i vatten några dagar innan de lades in i baslådan (baskistan), varefter man ångade spanten med hög ångtemperatur. Efter spanten har kallnat och den slutliga justeringen och bearbetningen är färdig fästs de basade spanten med kopparnit som har varit den vanligaste metoden. Det kan förekomma järnspik med bricka som nitas eller träskruv.
Limmade spant
Limmade spant tillverkas av sågade och hyvlade trälameller från tre millimeters tjocklek beroende vad man önskar limma. Det går till på ungefär samma sätt som vid tillverkning av böjträmöbler. Man gör en jigg efter utslaget på spantritningen eller skrovets form vid reperation av båt, här lägger lameller bestrukna med lim som man pressar samman med tvingar eller limknektar. Efter limmet har härdat, hyvlas och finputsas spantet och förbereds för montering. Med limmade spant går det till så i huvudsak att båten bordläggs på spanten, spanten tjänar här som mallar.
Stålspant
Spant av stål har man även använt i träfartyg och båtar, oftast är vinkeljärn det mest förekommande materialet som är valsat till skrovets form. En del träbåtar har haft vartannat trä och stålspant. Träfartyg med järn- eller stålspant (eller bara delar av spanten i järn) som blev vanliga från 1800-talets mitt brukar kallas för kompositbyggda. Med stålbåt eller fartyg ställer man upp spanten som kan gå i ett stycke från reling till reling tillsammans med kölen samt huvudskott på stapelbädden. Bordläggningen som oftast består av flera kvadratmeter stora plåtar svetsas till konstruktionen.
Aluminiumspant
Vid de tidigare båtarna i aluminium var spant nitade till plåtarna, i moderna båtar är de svetsade.
Flygplan
De tidigare flygplanen var beroende av spant i konstruktionen. När det kom vattenfasta limmer i mitten av 1930 talet kunde man böjlimma spant i en jigg. Ett av dessa var De Havilland DH 98 Mosquito som var byggd i plywood.
Referens
- Bygg båten själv, Per Brohäll. ISBN 91-631-6559-7
- Praktischer Schiffbau. ISBN 3-922117-89-9
Se även
|
||||||||
