Från Rilpedia

Nils Wilhelm Ljungberg, bibelforskare och språkman, föddes 1818 i Åmål och dog 1872 ogift på Eriksbergs herrgård utanför Karlstad, hos sin syster Johanna Charlotta Ljungberg och dennes make lantmätaren Anders Norström (föräldrar till filosofen Vitalis Norström).

Innehåll 1 Karriär 2 Ljungbergska striden 3 Horatius och Livius 4 Ljungberg som vetenskapsman 5 Källor

Karriär

Ljungberg disputerade år 1851 i Uppsala på avhandlingen Chronologisk granskning af den babyloniska, israëlitiska och aegyptiska historien efter källorna. Under åren 1853-66 tjänstgjorde han som lektor i latin vid Göteborgs latinläroverk, och blev 1854 ledamot av Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället. År 1866 var han på grund av sjukdom tvungen att dra sig tillbaka från sin lektorstjänst och ägnade resten av sitt liv åt privatforskning. Han efterlämnade åtskilliga vetenskapliga undersökningar i manuskript, varav flera utgivits av vännen Fredrik Wulff (Chronologie de la vie de Jésus 1878, De romerska kejsarnas kronologi från Caesar till Domitianus 1918, Die hebräische Cronologie von Saul bis zur babylonischen Gefangenschaft 1922).

Ljungbergska striden

Ljungberg var aktiv som tidningsdebattör och väckte år 1861 stor uppmärksamhet genom sin offentliga kritik av kyrkans förstelnade och ortodoxa kristendomssyn. Han ville återge kristendomen sin ursprungliga renhet enligt Kristi budskap i Nya testamentet. Denna kritik ledde till namninsamlingar mot honom från stiftets prästerskap, och aktioner för att få honom avsatt som lektor från biskop samt domkapitel, där han var ledamot. Den s.k. Ljungbergska striden inspirerade Viktor Rydberg att skriva Bibelns lära om Kristus 1862. Att även vännen och blivande filosofen Pontus Wikner tog starka intryck av Ljungbergs personliga mod och skarpsinniga kritik, framgår av hans bevarade dagböcker.

Horatius och Livius

Ljungberg arbetade även under många år med en textkritisk bearbetning eller s.k. "rentvagning" av delar av Horatius och Livius diktverk, som inte bara ansågs vittna om Ljungberg stora kunskap om ämnet och djärva slutledningsförmåga, utan även gav honom ett rykte som vetenskaplig "vilde".(Horatii Carmina Lyrica utgavs i Karlstad 1872). Han var själv en skarp och fruktad debattör och kritiker i bl.a. Handelstidningen och kulturtidskriften Framtiden.

Ljungberg som vetenskapsman

Genom att kombinera bibelns uppgifter med historiska kronologiska källor, beräkningar av solförmörkelser och andra astronomiska fenomen, ansåg Ljungberg sig ha lyckats fastställa Jesu födelse till natten till den 1 oktober år 7 f.Kr. Detta möttes naturligtvis med skepsis hos många experter inom området. Språkforskaren och vännen Fredrik Wulff menade dock att om Ljungberg verkat "i något centrum för den vetenskapliga forskningen och tidigt fått umgås med vetenskapens värkliga målsmän, i stället för att sitta i Uppsala, Göteborg, Lund och slutligen vid Karlstad, såsom en instängd och sjuklig kammarlärd, så skulle han snart ha erövrat en stor glans åt sitt namn, icke blott för sina kronologiska, utan även för betydliga stycken av sina textkritiska arbeten" ^[1]. Wulff försökte under flera decennier efter Ljungbergs död att på olika sätt vinna erkännande åt honom som vetenskapsman. Att det fanns starka känslomässiga band mellan dem framgår inte minst av en på handskriftsavdelningen vid universitetsbiblioteket i Lund bevarad brevsamling, och av Wulffs självbiografi. På landsarkivet i Lund finns ett brevkoncept från 1846 (i: Lars Lundbergs samling), som innehåller en kärleksförklaring från den då 27-årige Ljungberg till hans 16-årige privatelev Hjalmar Ulrik Croneborg. Detta brev och bevarade dikter visar att Ljungberg var homosexuell.

Källor

1. ↑ Göteborgs latinläroverks historia 1865-1900, s. 286