Nils Hövenmark

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Nils Hövenmark, född 30 juli 1922, död 21 oktober 1995, var en svensk deckarförfattare och apotekare som var aktiv i Jokkmokk. Han arbetade förutom detta som radiopratare åt Sveriges Radio och hann även med att hjälpa till att grunda Jokkmokks Museum som sedermera blev Ajtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum.

Innehåll

Tidiga år

Hövenmark föddes den 30 juli 1922 i Vilhelmina, Västerbottens län. När det blev dags att välja yrke valde han apotekaryrket med motiveringen att sjukvårdssektorn verkade bra och att det enda "som fanns kvar" åt honom var att bli apotekare. 1940 började han således som elev på apoteket i Vilhelmina, och 1941-1942 fortsatte han i Umeå. Efter examen tjänstgjorde han i Stockholm och 1948 gifte han sig med sin fru Gun.

Apotekaren Hövenmark

1952 fick Hövenmark sitt eget apotek i Jokkmokk. Blott 30 år gammal var han Sveriges yngsta apoteksinnehavare. Apoteket inhystes i apotekshuset som byggts 1903. Huset hade tre våningar, i bottenvåningen inhystes apoteket medan Hövenmark och familj bodde på de två övre våningarna. Han var en hängiven apotekare och enligt sina anställda en god arbetsgivare och chef som i hög grad månade om sina underordnade. När apoteken började förstatligas i slutet av 1960-talet ansågs Jokkmokk för litet för ett eget apotek, och därmed blev Hövenmark apotekschef på apoteket Laxen i Boden dit han veckopendlade medan fru Gun blev apotekschef för apoteket i Jokkmokk. Hövenmark gjorde detta i ganska precis 10 år, fram till 1979 då apoteken helt övergick i statlig regi.

Författaren Hövenmark

Varför Hövenmark började skriva böcker är relativt okänt för de flesta. Antagligen mynnade detta ur hans eget intresse för deckare, samt hans fascination för språk överhuvudtaget. Som författare var Hövenmark noggrann i sina efterforskningar, och han blandade friskt mellan verkliga och fiktiva platser. Totalt blev det 12 böcker spridda över 15 år. Varför Hövenmark slutade skriva böcker är också dolt i gåtor. Det spekuleras kring allt från dåliga recensioner till skrivtrötthet.

Böcker

  • Döden i Svartselet (1970)
  • Döden på Apoteket (1972)
  • Döden på Rotaryklubben (1973)
  • En död i kvarten (1974)
  • Kommunaldådet (1975)
  • Döden på Vandring (1976)
  • Systrarna Svenssons Sybehörsaffär (1978)
  • Ensamstående Äldre Herre (1980)
  • Vargavinter (1981)
  • Ringlinjen (1982)
  • Adjunkt på Villovägar (1983)
  • Andersson, Petterson, Lundström och Jag (1985)

Hövenmarks privatliv

Hövenmark gifte sig som tidigare nämnt med Gun. I det lilla samhället Jokkmokk blev det inte så mycket tal om Hövenmark, utan snarare om Gun och Nisse (eller GuNisse som de skämtsamt kallade sig själva). Detta eftersom Gun var en minst lika aktiv människa som Hövenmark var. Totalt fick paret fyra döttrar - Brita, Karin, Anna och Stina. Alla fyra döttrarna bor kvar i närheten: De tre äldsta bor alla i Jokkmokk eller omnejd medan den yngsta (Stina) är bosatt i Gällivare, cirka 10 mil från Jokkmokk. Hövenmark och familj bodde som sagt på de två övre våningarna i apotekshuset, och under årens lopp så inrymdes diverse hobbysysslor där också, bl.a. en modelljärnväg och ett mindre stjärnobservatorium. Senare inrymdes även en radiostudio i huset.

Hövenmark hade alltid ett intresse för teknologi, och förutom modelljärnvägen så blev han känd för att börja ägna sig åt datorer i mitten av 80-talet. Detta var samtidigt som han gick i pension, och han fick mycket tid över för denna hobby som även smittade av sig på barnbarnen.

Radiomannen Hövenmark

Hövenmark halkade in hos radion via den berömda Jokkmokks Vintermarknad. Året var 1955 och man tyckte att Sveriges Radio skulle bevaka evenemanget och sända direkt. Detta ledde vidare till att man ansåg att reguljära radiosändningar från Jokkmokk skulle äga rum, och således inreddes en liten radiostudio i apotekshuset. 1957 började man med reguljära sändningar, ledda av bl.a. Hövenmark och fru Gun. Mycket av sändningarna kretsade kring den samiska kulturen då detta var en relativt okänd bit för många Svenskar.

Hövenmark blev även känd för flertalet mer experimentella radiosändningar. Den mest uppmärksammade var när han sände direkt från sin kåta i Sallohaure, ett litet sameviste långt upp i den lappländska fjällvärlden. Han och hans familj satt där på renfällar, och Hövenmark och fru Gun pratade om jul i vildmarken alltmedan nordanvinden yrde utanför kåtans väggar. Dock var detta en total bluff, i själva verket satt de på andra våningen i apotekshuset, och inspelad nordanvind fick stå för stämningen. Tydligen blev detta högst trovärdigt då klagomålen rasade in. Till och med självaste Lennart Hyland blev mycket indignerad över att de släpade upp sina barn i ett sådant väder.

Nils och Gun Hövenmarks gemensamma gravsten

Hövenmarks sista år

Hövenmark hade länge haft problem med sin ena höft som aldrig verkade funka ordentligt. Efter många operationer byttes denna ut mot en titan-höft, men då upptäckte man att han hade prostata-cancer som dessutom spridit sig och utvecklats till skelettcancer. Tyvärr fanns det inte så mycket att göra, och Hövenmark blev stadigt sämre och mot slutet tillbringade han hela sin tid i sjukhussängen. Han dog den 21 oktober 1995. Gun dog den 7 november 1999. De ligger båda begravda på Jokkmokks kyrkogård.

I Guns dödsannons finns en dikt som Hövenmark skrev 1942.

Så lyser lampan år från år
på boken, där mitt öde står
Jag läser, men blir aldrig klok

Döden slår igen min bok och släcker ljuset

Mörkt blir huset när vi går.

Referenser

Nils Hövenmark - Inte bara apotekare av Bengt Rosén, publicerad i UniCornis, Farmacihistoriska Sällskapets tidskrift nummer 1/2005.

Personliga verktyg