Nikolaj Kamenskij
Från Rilpedia
Nikolaj Michajlovitj Kamenskij (ryska: Николай Михайлович Каменский), född 27 december 1776, död 4 maj 1811, var en rysk greve och general.
Nikolaj Michajlovitj var son till den ryske generalen Michail Fedotovitj Kamenskij (Михаил Федотович Каменский) och bror till Sergej Michajlovitj Kamenskij (Сергий Михайлович Каменский) - även han rysk general. De härstammar från en gammal polsk adelsätt som bosatt sig i Ryssland på 1600-talet.
Enligt tidens sed för unga adelsmän skulle han tidigt påbörja en militär skolning. För Nikolaj hände detta redan vid fyra års ålder[1] när han blev kornett vid Novotroitskij kyrassiärer. Vid 12 års ålder blev han adjutant till generallöjtnant Gartvig och året efter till sin egen far. Redan 1797 blev han överstelöjtnant med eget regementsbefäl och 1799 befordrades han till generalmajor (vid 23 års ålder). Han deltog i general Alexander Suvarovs fälttåg i Italien och Schweiz samt under första Napoleonkriget där han särskilt utmärkte sig i slagen vid Austerlitz (ett av de största och mest kända slagen under första Napoleonkriget) 1805 och Eylau (nuvarande Bagratinovsk, i dåvarande Preussen) 1807 men led stora förluster i belägringen av Gdansk och slaget vid Heilsberg.
Innehåll |
Finska kriget
Han var general över ryska trupper under finska kriget 1808-09 och belägrade inledningsvis fästningen Sveaborg. Genom avvaktande taktik och ryktesspridning lyckades han få den svenske fästningskommendanten Carl Olof Cronstedt d.ä. att kapitulera utan strid. Redan i juli 1808 fick han befälet över de ryska huvudstyrkorna. Han omnämns särskilt i flera sammanhang:
- slaget vid Oravais, 14 september 1808, rysk seger över Carl Johan Adlercreutz
- Västerbottensexpeditionen (slagen vid Sävar och Ratan)
Efter 1809
Kamenskij kämpade med stor framgång i rysk-turkiska kriget (1806-12), bland annat nämns segrarna vid Batin och Lovtja. 1810 efterträdde han den legedariske Peter Ivanovitj Bagration som befälhavare över ryska Donau-armén och vann bland annat en avgörande seger över Osman Pasha i slaget vid Vidin. I februari 1811 drabbades han av en febersjukdom och avled tre månader senare, bara 34 år gammal.
Avtryck i Sverige
Kulturföreningen Humlan, initialt Umeå Studentkårs egen kulturförening, öppnade KamenskiKällaren på den anrika Sävargården. Källaren Kamenski var en nattklubb som drog en mer alternativ publik och drevs av den ideella Föreningen Kamenski mellan åren 1996-2003, senare flyttade verksamheten och bytte namn.
Källor
- Frilund, Göran, Webbplats om Finska kriget
- Elvin, A. red., Bonniers konversationslexikon, utg. 2 (1937-50) , Alb. Bonnier
- Carlquist, G. red., Svensk uppslagsbok, utg. 2 (1947-55) 1942, Malmö
