Moon
Från Rilpedia
Moon [mo:n] (estniska Muhu) är en estnisk ö mellan fastlandet och Ösel. Ön har möjligen i något skede haft svenskspråkig befolkning.
Moon är Estlands tredje största ö, efter Ösel och Dagö. Den utgör, tillsammans med några mindre öar omkring kommunen Moon kommun (estniska: Muhu vald), som hör till Saare län (Saare maakond). Kommunen hade 1822 invånare 2004. Ön skiljs från fastlandet av Moonsund, som smalnar av till Storsund (estniska Suur väin) och från Ösel av Lillsundet, Väike väin. Över Lillsundet leder en 1896 byggd vägbank till Ösel, och över Storsundet går det färja till Rus (Rohuküla) och till Verder (Virtsu) på fastlandet från Kuiwast (Kuivastu).
Centralorten heter också Moon på svenska, men Liiva på estniska. Där finns St:a Katarina kyrka, byggd 1267. Arkeologiska fynd visar att ön har varit bebodd sedan Bronsåldern. Pilspetsar har daterats till 1500-1400-talet fvt, det finns flera gravfält, och en fornborg i Linnuse. Det anses att Moon var det sista fästet för de ursprungliga (troligen estniska) lokala stammarna, då de i Slaget vid Moon 1227 förlorade mot de tyskättade Svärdsriddarna, som under en sträng vinter kom åt att anfalla över isen. Ön har sedan genom seklerna lytt under Tyskland, Polen, Danmark, Sverige och Ryssland. Öborna har ändå lyckats hålla ett visst mått av frihet, och redan 1532 framgår det ur tidiga dokument att det förekom flera fia bönder på Moon, medan det i övriga Baltikum till stor del rådde livegenskap långt in på 1800-talet. 1917 stod i Moonsundet ett sjöslag mellan tyska och ryska flottenheter.
Berggrunden på Moon består till största delen av dolomitmärgel av samma typ som på Gotland, på vilken det finns områden med kalksten i form av fossiliserade koraller. De högsta områdena höjer sig endast ca. 25 m över havsytan, och på ön finns mycket våtmarker, som delvis hör till naturskyddsområden under Natura 2000, eftersom där finns många ovanliga arter; bland annat ett stort antal orkidearter. Under sovjettiden var rörelsefriheten på ön mycket begränsad, vilket fört med sig att biodiversiteten nu är riklig och naturen relativt orörd.