Mille Lacs County

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Innehåll

Fabulös, färsk, felfri finess finnes för fri förbrukning

Nu har en finess (som jag har skrivit) Lanserats. Den är gjord för att ersätta wikify, och fungerar precis rätt!Кαґρετη 17 mars 2008 kl. 19.47 (CET)

Kul! Vad heter den, vad gör den, var hittar man den? /Ainali 17 mars 2008 kl. 20.05 (CET)
Template.js, Lägger den åtgärdsmall man vill ha, och här!Кαґρετη 17 mars 2008 kl. 20.11 (CET)
Hur anger man vilken åtgärdsmall man vill ha? Leo Johannes 18 mars 2008 kl. 15.45 (CET)
Du ser listan över mallar? Under den finns en ruta, där du skriver in namnet. Sedan följer en ruta där motivering efterfrågas, där du fyller i motiveringen. Vill du ändra i variabler, följ motiveringen i rutan med | och sedan gör du som vanligt vid variabelhänvisningar.Кαґρετη 18 mars 2008 kl. 17.20 (CET)
Nej, ser ingen lista. Jag har rensat cashen. Var ska listan vara? Leo Johannes 18 mars 2008 kl. 17.44 (CET)
Ser du knappen? MiCkE 18 mars 2008 kl. 18.03 (CET)
Nej. Var ska den vara? Leo Johannes 18 mars 2008 kl. 21.01 (CET)

Borttagning av gamla finesser

Just nu har vi en hel del finesser, och idag fick vi vår första obsoleta finess. Detta väcker två frågor; Går det att ta reda på vem som nyttjar en finess, och hur skall vi gå tillväga då en finess blir obsolet? Кαґρετη 17 mars 2008 kl. 21.33 (CET)

Förslagsvis ingenting. Hur som helst påverkas såvitt jag vet inte ens personliga js- och css-filer av att inställningar tas bort ur listan. /Grillo 17 mars 2008 kl. 22.41 (CET)
1. Obsoleta finesser bör ju inte vara på listan av finesser, då de har ersatts. 2.Det gör de inte. Кαґρετη 17 mars 2008 kl. 22.48 (CET)

Delar av ovanstående inlägg är fullständigt obegripliga för nykomlingar, på grund av att en ny, specialiserad betydelse har lagts in i ordet "finess". Detta språkbruk är studentikost roligt för de insatta i två månader (massor av sådana exempel finns i susning.nu, för att inte tala om SvenskMUD) men blir sedan jobbigt att förklara för allmänheten i två decennier. Uppvägs de långsiktiga nackdelarna av den kortsiktiga vinsten? Borde "gadgets" ges en annan svensk översättning än "finesser"? Vi kan ju kalla det "gadgets" och få ett svengelskt språkbruk, men tanken med att skapa en svensk översättning var väl att underlätta för svenskar? Eller att försvåra? --LA2 18 mars 2008 kl. 20.42 (CET)

Problemet är inte ordvalet (som för övrigt diskuterades här i Bybrunnen innan det infördes), problemet är hur det framställs ovan. Jag fattade inte ett smack först utan kollade på Karpeths användarbidrag och kom fram till att han förmodligen skrivit ett skript av något slag. Det framgår emellertid ingenstans vad skriptet gör eller hur man använder det. Det hade varit precis lika obegripligt om finess hade kallats Användardefinierad Wikipediaredigeringsfunktion, eller vad nu finesserna är för något. /Dewil 18 mars 2008 kl. 21.19 (CET)

Shakespeare

Kan någon begåvad person fixa till William Shakespeare efter mitt klantiga försök att återställa klotter? Marfuas 18 mars 2008 kl. 10.49 (CET)

Tack Marfuas 18 mars 2008 kl. 10.53 (CET)
Man måste välja "redigera" när man befinner sig i den version som man vill spara, inte "återställ" i den versionen.//--IP 18 mars 2008 kl. 10.54 (CET)
Ska lägga det på minnet Marfuas 18 mars 2008 kl. 14.08 (CET)

Veckans samarbeten

Jag vill påminna om Wikipedias samarbeten. De har börjat få fart igen, och flera intressanta artiklar är valda denna vecka. Välkommen att tävla om det bästa bidraget till varje artikel! /Yvwv [y'vov] 18 mars 2008 kl. 01.09 (CET)

Citatlistor i artiklar

Jag är osäker, och tror att det i praktiken är lite hur som haver, men hur är det egentligen med att lägga in citatlistor i artiklar? Ska sådant hänvisas till Wikiquote, eller?//--IP 18 mars 2008 kl. 13.35 (CET)

Några enstaka citat, som utgör ett sammanhang tillsammans med brödtexten, skadar inte, men stora sjok med diverse lösryckta citat bör inte läggas i artiklarna, utan på Wikiquote. / Elinnea 18 mars 2008 kl. 13.44 (CET)
På tal om den här diskussionen hittade jag Lag utan ordning igår. Är det verkligen bra om den största delen av artikeln består av ett citat? //moяlist 18 mars 2008 kl. 17.26 (CET)
Kom ihåg att citat måste källbeläggas med punktkälla, annars tas de bort. Det är ett krav på Wikiquote, och bör vara praxis även här. /Grillo 18 mars 2008 kl. 18.10 (CET)

Kunniga fastighetsmäklare efterlyses

Personer kunniga inom fastighetsbranschen efterlyses till artikeln Svensk auktion (eller Swedish auction). Enligt vissa användare är detta en väl-använd terminologi och en stor andel bostadsrätter/villor säljs i Sverige på detta sätt. Om det är någon som kan tillföra sakkunskap angående detta så vore jag mycket tacksam. Eventuellt bör visst innehåll flyttas till andra artiklar - kanske en framtida artikel om fastighetsförsäljning? Ulner 18 mars 2008 kl. 21.09 (CET)

Artikeln har redan raderats, vilket möjligen var förhastat? På diskussion:Swedish Bankruptcy Auction har uppstått frågan om vilken skillnad som föreligger mellan "svensk auktion" och "Swedish Bankruptcy Auction". E.G. 19 mars 2008 kl. 11.10 (CET)

Ouppdaterat

Varför har ingen uppdaterat samarbetet och de nyskrivna artiklarna? /P. 17 mars 2008 kl. 15.04 (CET)

Vet inte, folk som brukar har kanske glömt eller inte haft lust. Leo Johannes 17 mars 2008 kl. 16.07 (CET)
Innan man ställer en sådan fråga frågar man lämpligen sig själv varför man inte gjort det. Det här är en wiki. /Grillo 17 mars 2008 kl. 17.31 (CET)
Vad vet du om det?/P. 18 mars 2008 kl. 08.45 (CET)
Grillo vet nog ganska bra vad en wiki är och vad man kan göra med den, för han är en av svenska Wikipedias flitigaste användare. E.G. 19 mars 2008 kl. 23.14 (CET)

Partinamnens begynnelsebokstav

Ärendet kanhända allaredan har dryftats här eller annorstädes: Språkrådet har ändrat sin rekommendation om att namn på politiska partier i allmänhet skrivs med gemen begynnelsebokstav (t.ex. centerpartiet), nu råder de att versal begynnelsebokstav används istället (Centerpartiet). Förkortningar bör nu också skrivas med versaler (t.ex. MP, för Miljöpartiet).

Vi bör väl följa dessa råd på Wikipedia? Kan en bot ordna till detta i alla artiklar och mallar? /Isthmus 18 mars 2008 kl. 03.58 (CET)

Den här länken fungerade bättre för mig: [1]. För övrigt är väl bybrunnen ett lämpligare forum. Lojak 18 mars 2008 kl. 18.01 (CET)
Jag rekommenderar å det bestämdaste att robotar inte används i dessa sammanhang. Det är livsfarligt att använda robotar för att ändra på språkliga detaljer. Det leder alltid till fel om inte varenda redigering kontrolleras. /Grillo 18 mars 2008 kl. 23.48 (CET)
Sedan är det ingen som säger att vi till 100% måste följa Språkrådet, det gör inget om det inte är 100% konsekvent, för det kommer en wiki aldrig att vara. /Grillo 18 mars 2008 kl. 23.49 (CET)
Sant. Dessutom verkar TT och Mediespråksgruppen (med flera, antar jag) behålla sina rekommendationer i frågan [2] [3]. Däremot följer Språkrådet efter Regeringskansliet (i Myndigheternas skrivregler), så vi får se vartåt det barkar. /Isthmus 19 mars 2008 kl. 01.01 (CET)
I sådana här fall tror jag nog man törs använda robot, om det görs försiktigt. Jag tror dock det är bättre att inte agera för snabbt. Förmodligen lär vi leva ett tag med skiftande standard. Småningom kanske det blir läge att bot-ändra de som är kvar. // habj 19 mars 2008 kl. 08.47 (CET)
Partinamn är namn och skall därför skrivas med versal begynnelsebokstav. Det är ingen nyhet, utan har gällt åtminstone sedan man på 1990-talet övergick till att rekommendera versal begynnelsebokstav för statliga myndigheter. Dessutom har det gällt i praktiken redan innan dess. Om ett partinamn skrivs som en kollektivbeteckning av medlemmarna, skall gemen bokstav användas: moderaterna, socialdemokraterna, såvida inte detta i sig är partiets registrerade namn, som hos Kristdemokraterna. – De förkortningar som brukar skrivas inom parentes efter en politikers namn har man, som jag hittills har förstått det, alltid skrivit med gemen bokstav för att det inte är en förkortning för partinamnet utan för personens partitillhörighet: (m) betyder alltså inte Moderata samlingspartiet utan "moderat", (s) betyder inte Sveriges socialdemokratiska arbetareparti utan "socialdemokrat", men kanske har jag haft fel i det antagandet. E.G. 19 mars 2008 kl. 11.02 (CET)
För att återvända till Språkrådet: de rekommenderade i sina Svenska skrivregler (2:a uppl., 2000), att ”Namn på politiska partier skrivs i allmänhet med liten bokstav: centerpartiet, folkpartiet liberalerna, kristdemokraterna, miljöpartiet de gröna, moderata samlingspartiet, socialdemokraterna, vänsterpartiet. Partier vars namn innehåller geografiska egennamn, skrivs i allmänhet med stor begynnelsebokstav [...] Det gäller även namn på nybildade partier, lokala partier eller partier med namn som annars skulle kunna missförstås [...].” (Som synes ingen åtskillnad på formella namn och trivialnamn.) En ny upplaga av skrivreglerna ska utkomma i höst, så vi får se om den nya rekommendationen får genomslag. Det där med utläsningen av partiförkortning inom parentes efter personnamn verkar oklart, emellertid tycker jag att Språkrådets nya rekommendation om att skriva versal sådan förkortning pekar på att det är en förkortning av själva partinamnet. /Isthmus 19 mars 2008 kl. 19.20 (CET)
Det var mer än vad jag visste, och det känns bra att veta att Språkrådet har anpassat sig till normalt språkbruk i denna fråga. Partinamn skall naturligtvis skrivas med versal begynnelsebokstav precis som alla andra namn. Det är inte många som har följt den gamla rekommendationen att använda gemen begynnelsebokstav för namn på politiska partier, sannolikt för att den verkar helt främmande för de flesta. E.G. 19 mars 2008 kl. 23.12 (CET)
Åtminstone TT (och därmed sannolikt mången dagstidning?) använder sig av ”gemen begynnelsebokstav ... på partiernas kortformer: centern, socialdemokraterna, moderaterna” (i linje med E.G:s resonemang). Mediespråkgruppen rekommenderar å sin sida gemen för riksdagspartier och versal för övriga [4]. /Isthmus 20 mars 2008 kl. 00.34 (CET)
Jag har svårt att förstå varför man någonsin över huvud taget har rekommenderat gemen begynnelsebokstav för politiska partier. Vet någon skälet till denna rekommendation? Jag har aldrig tidigare förstått att somliga språkvetare faktiskt har rekommenderat detta och för egen del måste jag säga att jag anser att de har haft fel. Namn skall ju skrivas med versal begynnelsebokstav, det är en allmän språklig regel.
Centern är en "kortform" som inte avser medlemmarna i partiet utan partiet i sig, Centern skall således stå med versalt C. Om man skriver centerpartisterna, så skall det stå med litet c. E.G. 20 mars 2008 kl. 09.43 (CET)

Tidningen Allt i Hemmet

Artikeln Allt i Hemmet är lite tunn. Jag vet inte var man kan få tag i uppgifter om tidningen heller men artikeln borde kunna förbättras. Vad jag reagerar på är att årtalet för tidningen inte verkar stämma. Detta tar jag upp i Diskussion:Allt i Hemmet. Jag skriver lite om det även här bara för att jag hoppas på att tidningen uppmärksammas lite om man skriver en rad även här och att det kan fortsätta lite diskussioner i artikelns diskussionssida. Jag tror att tidningen är värd mer än vad som skrivs om den. Den har varit mycket välkänd--Bruno Rosta 20 mars 2008 kl. 02.04 (CET)

Font i Senaste ändringar

Har nån bytt fonten för bokstaven för liten ändring, m, och ny sida, N? Owlrug 20 mars 2008 kl. 08.12 (CET)

Tänkte också på det. Det stör mig inte men det hade varit bra att veta vilken sida som ändrats, eller om detta ändrats på betawiki eller vad det nu heter. /Grillo 20 mars 2008 kl. 08.57 (CET)
Tydligen är det den här ändringen, som gör så att m, b och N i SÄ i stället skrivs m, b och N. Emellertid har den redan återställts, så vi behöver bara vänta lite, så blir allt normalt igen. MiCkE 20 mars 2008 kl. 09.27 (CET)
Förstod inte mycket av det, men hoppas du har rätt att det blir som vanligt igen snart för det är verkligen inte snyggt. Entheta 20 mars 2008 kl. 16.29 (CET)
Aha, det var inte bara som jag inbillade mig då. Jag reagerade på att det var ett sanslöst seriftypsnitt där helt plötsligt...vi får hoppas att det snart blir något groteskt. Dillinger 20 mars 2008 kl. 17.41 (CET)

Glad påsk/trevlig helg!

Glad påsk alla Wikipedianer för vilka påskhelgen är en speciell helg och trevlig helg till alla andra! Leo Johannes 20 mars 2008 kl. 17.47 (CET)

pip pip


The name of Jesus is the one lever that lifts the world

‎‎‎‎xenus 20 mars 2008 kl. 18.48 (CET)

Glad påsk önskar Indianarrow 20 mars 2008 kl. 18.59 (CET)
Dito önskar --Rosp 20 mars 2008 kl. 19.13 (CET)
Trevlig helg, alla! MiCkE 20 mars 2008 kl. 20.54 (CET)
En glad påsk och trevlig helg önskar jag er alla! /NatoX 20 mars 2008 kl. 21.00 (CET)
Dito. GhostRider Easterbunnypa.jpg 20 mars 2008 kl. 21.06 (CET)
Instämmer. Jag vill också uttrycka min glädje över den mer kontruktiva och positiva ton jag tycker mig börjat se, även om inte alla får så mycket positiv återkoppling som Holger välförtjänt får. Och jag tycker du Leo kan ta åt dig en del av äran för detta. Jag är imponerad av ditt oförtrutliga arbete att alltid föröka få saker bli bra. Wanpe 20 mars 2008 kl. 21.52 (CET)
Instämmer med alla, enligt Leos väl formulerade önskan!
/Ronny 20 mars 2008 kl. 23.42 (CET)
Glad påsk allihop önskar Popperipopp 20 mars 2008 kl. 23.45 (CET)

Wikipedia Lectures

Kim Bruning har ett litet projekt på gång om att undervisa folk i grundläggande wiki/Wikipediaprinciper: grundprinciperna, konsensus, modellen för wiki-redigering, att interagera med andra användare, licenser och fritt innehåll, Wikipedias/Wikimedias uppdrag, konfliktlösning på olika nivåer. Det rör sig om typ en föreläsningsserie, och mediet är i första hand IRC - i förlängningen kanske något helt annat. Den som är intresserad kan hålla koll på en:Rilpedia:Lectures. Språket blir engelska. Förhoppningsvis återkommer jag i frågan senare. // habj 21 mars 2008 kl. 00.26 (CET)

Translatewiki

När det dyker upp nya systemmeddelanden på engelska, kan vi översätta dem här lokalt på svwp. Det funkar. Ännu bättre är dock att översätta dem på annan plats, där det kommer alla svenskspråkiga projekt inom Wikimedia Foundation till del, samt alla wiki som använder sig av mjukvaran MediaWiki. Detta görs på Translatewiki (tidigare kallad Betawiki). Vem som helst kan skaffa sig ett konto där och hjälpa till. För att vara klyschig: Din insats behövs. // habj 21 mars 2008 kl. 00.31 (CET)

Vi är, typ, 800

Som ett stickspår till en diskussion på foundation-l kom jag att fundera över hur många vi egentligen är. Väldigt olika siffror brukar anges för hur många som bidragit till Nationalencyklopedin eller Wikipedia. Enligt m:List of Wikipedias finns det 57.978 registrerade användarkonton på svenska Wikipedia. Det må så vara. Men när jag räknar alla 5,8 miljoner versioner av alla sidor (artiklar, hjälpsidor, användarsidor, allting) ur senaste databasdumpen av svenska Wikipedia (6,2 miljoner enligt meta), så hittar jag 289.372 olika bidragslämnare, varav 260.956 är olika IP-adresser och 28.416 är användarnamn. I så fall skulle alltså hälften av de registrerade användarnamnen aldrig ha lämnat ett enda bidrag. När det hålls val till styrelseposter i Wikimedia Foundation så krävs minst 400 redigeringar inom något projekt och detta når 1004 av de svenska bidragslämnarna upp i. Men av dessa är 104 stycken IP-adresser och för att få rösta måste man ha ett användarnamn. Röstberättigade är alltså 900 användare på svenska Wikipedia. Från detta får man räkna bort robotar och marionettkonton. Av de 900 är det 80 som har "bot" i namnet, men då har jag räknat med Bothnia (2342 redigeringar) och jag tror inte det är en bot. Gissningsvis är vi ändå ungefär 800 stycken som skulle tillhöra den röstberättigade "svenska Wikipedia-gemenskapen" (communityn). Det kan jämföras med att 20 svenska röster lades i styrelsevalet 2006. Jag hittar inga siffror för valet 2007. Och med att vi har 81 administratörer (enligt meta), alltså rätt så precis en admin per tio röstberättigade. De 50 flitigaste bidragslämnarna är: På 1:a plats RobotQuistnix (med 167249 redigeringar), 2: Thijs!bot (132655), 3: Torvindus (95131), 4: SieBot (92486), 5: J 1982 (88016), 6: YurikBot (86999), 7: Rosp (79632), 8: Escarbot (75482), 9: Nicke_L (59493), 10: FlaBot (53127), 11: Yvwv (50855), 12: Jono (50338), 13: Grillo (46322), 14: Janee (44995), 15: Ludde23 (42602), 16: Habj (41731), 17: Riggwelter (40569), 18: Thuresson (38810), 19: Den_fjättrade_ankan (37561), 20: TXiKiBoT (37056), 21: Elinnea (36677), 22: IP (32401), 23: JAnDbot (32002), 24: BjörnF (30915), 25: BotMultichill (30691), 26: Bruno_Rosta (30503), 27: Fenix (29182), 28: AlleborgoBot (28810), 29: Rudolf_1922 (28548), 30: Twincinema (26568), 31: Thoasp (26307), 32: Eskimbot (24436), 33: Nordelch (24321), 34: E70 (24224), 35: Lamré (23022), 36: MoRsE (22228), 37: Rei-bot (22175), 38: Caesar (21039), 39: Pjär80 (19882), 40: Damast (19867), 41: Mangan2002 (19602), 42: StefanB (19509), 43: Mats_Halldin (18730), 44: VolkovBot (18359), 45: Motståndsmannen (17866), 46: Zorrobot (17717), 47: ShineB (17458), 48: Gunnar_Larsson (17172), 49: Doddebot (17044), 50: RaSten (16934). Själv hamnar jag på 158:e plats med 5841 redigeringar. Detta var ingen vetenskaplig undersökning, bara lite skoj påskläsning. --LA2 22 mars 2008 kl. 07.37 (CET)

Intressant. Jag ställde denna fråga i höstas (tror jag) men då var det ingen som hade något bra svar. Finns det någon möjlighet arr rensa bland registrerade användare, typ ta bort de som är flera år gamla och aldrig lämnat något bidrag? Alternativt ha en lista på icke aktiva registrerade användare bara för att inte få en så sned statistik. //FredrikLähnn (Feffe) 22 mars 2008 kl. 08.15 (CET)
Tabellen nedan redovisar siffror för några olika språk. Antalet talare av respektive språk är enligt en.wp (den högre av de tillgängliga siffrorna). Jag har inte orkat räkna på de språk som har riktigt stora Wikipedia-databasdumpar. --LA2 22 mars 2008 kl. 11.43 (CET)
Språk Röstberättigade
wikipedianer
Talare av
språket
Talare per
röstberättigad
wikipedian
Admins Röstberättigade
wikipedianer
per admin
Svenska 800 10.000.000 12.500 81 10
Färöiska 12 80.000 6.700 8 1,5
Isländska 54 300.000 5.500 24 2
Estniska 94 1.100.000 11.700 27 3
Norska (bokmål) 421 4.700.000 11.100 59 7
Danska 245 6.000.000 24.500 38 6
Finska 671 6.000.000 8.900 45 15
Tjeckiska 339 12.000.000 35.400 21 16
Arabiska 197 422.000.000 2.140.000 14 14
Mycket intressanta siffror. För en helt riktig siffra över hur många aktiva bidragsgivare vi har så skulle nog bara de som gjort över 400 redigeringar det senaste halvåret räknas in och jag misstänker då siffran ~blir i storleksordningen 300 - inte helt överväldigande även om det är i nivå med jämförbara länder. Wanpe 22 mars 2008 kl. 11.59 (CET)
Jämförbara språk, det finns inte 10 000 000 svenskar. Medhåll, intressant läsning, även om en jämförelse med enwp och dewp varit ännu trevligare, men jag förstår om databasdumparna är för enorma... /Grillo 22 mars 2008 kl. 12.36 (CET)
Det här var ju skoj... Följande gäller enbart svenska Wikipedia och fram till 2008-03-10. --LA2 22 mars 2008 kl. 15.09 (CET)
År Antal
redigeringar
Antal
användarnamn
Användare
med 200+
redigeringar
under året
Flitigaste användarna
2001 189 17 0 1: ESOJ (91), 2: LinusTolke (72), 3: Ahlard (5), 4: pvhws400.ped.hisingensvux.educ.goteborg.se (4), 5: Sanfrid (3)
2002 13.727 176 11 1: Dan_Koehl (2854), 2: conversion_script (2050), 3: Josephzohn (1652), 4: Liftarn (1273), 5: Dan_Köhl (1077),
6: Joakim_Löfkvist (756), 7: Sven (676), 8: Fredrik_Ostrozanszky (408), 9: Nixdorf (335), 10: Sven_Eriksson (302)
2003 84.187 264 30 1: Den_fjättrade_ankan (18401), 2: Rosp (15095), 3: Mats_Halldin (5450), 4: 217.215.149.20 (4068), 5: Sven_Eriksson (2702),
6: Dan_Koehl (2510), 7: E23 (2240), 8: Plaudite (2067), 9: Liftarn (1810), 10: Joakim_Löfkvist (1454)
2004 335.528 1.137 133 1: Rosp (22205), 2: Jono (14736), 3: Rudolf_1922 (14088), 4: Den_fjättrade_ankan (13536), 5: Lamré (12528),
6: Softssa (10354), 7: Elinnea (7886), 8: Motståndsmannen (7468), 9: Mats_Halldin (7438), 10: Robbot (7329)
2005 893.876 3.263 290 1: RobotQuistnix (44401), 2: Jono (31508), 3: Habj (22274), 4: Janee (21662), 5: Grillo (19660),
6: Torvindus (19225), 7: Ludde23 (16059), 8: YurikBot (13892), 9: E70 (12657), 10: Rosp (11907)
2006 1.841.801 10.519 580 1: YurikBot (73107), 2: RobotQuistnix (69362), 3: Thijs!bot (50941), 4: Torvindus (39970), 5: J 1982 (33668),
6: FlaBot (27417), 7: Nicke_L (23903), 8: Escarbot (23376), 9: Eskimbot (21154), 10: MoRsE (19243)
2007 2.175.130 16.076 667 1: Thijs!bot (79495), 2: SieBot (79201), 3: Escarbot (45301), 4: J 1982 (44565), 5: RobotQuistnix (42242),
6: TXiKiBoT (36058), 7: BotMultichill (29587), 8: Torvindus (29191), 9: AlleborgoBot (24622), 10: Nicke_L (24276)
2008 478.048 5.368 267 1: SieBot (13285), 2: Alexbot (12249), 3: RobotQuistnix (11244), 4: VolkovBot (10757), 5: J 1982 (9783),
6: Zorrobot (7538), 7: Escarbot (6805), 8: Torvindus (6745), 9: JAnDbot (5763), 10: Yvwv (5532)
Är det bara jag eller håller vi på att ockuperas av robotar...? /Grillo 22 mars 2008 kl. 17.11 (CET)
Haha, Rise of the Machines... Nä skämt åsido är det väl bra att vi har låtit robotar göra det tråkiga jobbet. /Yvwv [y'vov] 22 mars 2008 kl. 17.22 (CET)
Går det att få samma data med robotar, conversion script etc bortrensade på ett enkelt sätt? //Essin 22 mars 2008 kl. 19.20 (CET)

Vi ska nog inte glömma bort att mycket fakta läggs in av användare som kommer in under en begränsad tid, skriver om sitt favoritämne, och försvinner. Alla dessa gör tillsammans en stor och viktig insats även om de inte gör väldigt många redigeringar. Antalet redigeringar motsvarar på intet sätt ansträngning att jobba med fakta i artiklar. // habj 23 mars 2008 kl. 12.06 (CET)

Statistik är roligt men det är en viktig markering Habj gör ovan. Det är inte ovanligt att jag ägnar en timme eller två åt att kolla upp en enskild sakuppgift, vilket ofta resulterar i minimala eller inga redigeringar. Denna och liknande uppgifter är det säkert väldigt många som i än högre grad än undertecknad ägnar sig åt, och dessa ger mycket lite utslag i statistiken. /dcastor 23 mars 2008 kl. 14.57 (CET)

Utmärkta artiklar

Statusen på artikeln:BMW

Hur ligger det till med statusen på BMW? Är den verkligen utmärkt? Dessutom används mallen {{utvald}}, som verkar vara en gammal mall, men ingen omröstning finns refererad? GhostRider Easterbunnypa.jpg 23 mars 2008 kl. 12.50 (CET)

Efter lite snabb koll i historiken verkar artikeln ha genomgått en nomineringsprocess när den nominerats här och blivit utvald i den här redigeringen. Om man ser till kvaliteten idag kan det vara tanke att avnominera den då jag har svårt att se att den är utvald med dagens mått mätt. /-nothingman- 23 mars 2008 kl. 13.22 (CET)
Ja, det får nog bli så. GhostRider Easterbunnypa.jpg 23 mars 2008 kl. 13.56 (CET)

Hur vore det om man skapade undersidor till de artiklar som är nominerade, som på WP:SFFR? Då skulle det vara enklare att se hur nomineringsprocessen gick till utan att behöva kolla i historiken. ‎‎‎‎xenus 23 mars 2008 kl. 14.41 (CET)

Stjärnor

Stjärnan placeras tydligen längst till höger på sidan, men jag upptäcker att det är inte alls säkert att den syns, i två artiklar så har jag märkt att den iaf på min skärm inte syns utan att jag scrollar åt höger. Är det lokalt för mig, det verkar vara när innehållsförteckning och en faktaruta konkurrerar om platsen?

GhostRider Easterbunnypa.jpg 23 mars 2008 kl. 13.56 (CET)

Det ser bra ut för mig, vad har du för webbläsare? //moяlist 23 mars 2008 kl. 14.34 (CET)
Hmmm, nu har jag bytt dator. När jag upptäckte problemet så var det IE6 på en 12" skärm (bärbar), men nu kollar jag på en större skärm och med Firefox inga problem. Kollar även med IE6 på denna skärmen och då funkar det på PSP, men problemet kvarstår med BMW. GhostRider Easterbunnypa.jpg 23 mars 2008 kl. 15.20 (CET)
Det verkar i båda fallen vara länkat till tabeller i artikeln. När upplösningen minskas så komprimeras tabellerna men när den når minsta möjliga storlek (dvs. inget utom text i cellerna) så kommer rulllisten fram. Men jag måste minska mitt fönster (firefox) rätt drastiskt för att se denna effekten i BMW. Och av någon anledning så syns stjärnan fortfarnade på rätt ställe även efter det att den översta bilden har tryckts ihop så mycket så att den likker över wikipedialoggan. /Lokal_Profil 23 mars 2008 kl. 16.06 (CET)

RfC — rethinking the list of the top ten wikipedias

Please comment on the discussion at m:Top Ten Wikipedias (sorry if I posted on the wrong place). Waldir 23 mars 2008 kl. 20.32 (CET)

Det är nog bara för sv.wiki att ta en screenshot av sidan som den ser ut idag och säga adjö till hedersplatsen. /Lokal_Profil 23 mars 2008 kl. 21.12 (CET)

Guidesidor

Diskussionen flyttad till Wikipediadiskussion:Ämnesguider habj 24 mars 2008 kl. 02.58 (CET)

WebCite - arkivering av hemsidor för all framtid

Ett stort problem med att länka till hemsidor som referens på Wikipedia är risken att de försvinner i framtiden. Denna risk är inte särskilt stor vad gäller vetenskapliga publikationer, men vad gäller t ex dagstidningar är risken stor att just den artikeln man länkar till försvinner.

Därför uppmanar jag alla att prova på att använda WebCite, som ger permanenta länkar till en arkiverad version av hemsidan för evinnerlig tid.

I artikeln Mailkampanjen mot Fredrik Reinfeldt har jag lagt in ett exempel på hur resultat blir. Man behåller alltså länken till ursprungshemsidan (www.dn.se), men har arkiv-sidan kvar som backup om något skulle hända med originalet. Ulner 7 mars 2008 kl. 22.40 (CET)

Det finns även Internet Archive och jag bidrar med en nostalgitripp som exempel... Arkivlänkarna bör dock inte användas om inte orginallänken är död. Det blir lite väl mycket länkar i artiklarna då. //StefanB 8 mars 2008 kl. 10.10 (CET)
Skillnaden är att man med Webcite kan få en länk till hur sidan ser ut just nu, och dessutom arkivera enskilda sidor (t ex en artkel på Dagens Nyheter). Internet Archive arkiverar endast vissa tidpunkter (som de väljer själva), och endast huvudsidan (www.dn.se) och inte enskilda artiklar, och är därmed inte någon ersättare för WebCite. Det går heller inte att vänta med att lägga till en länk förrän originallänken är död, för då kan inte WebCite längre arkivera sidan. Jag ser det som ett stort problem att många referenser på Wikipedia-artiklar inom en tjugoårsperiod kommer att vara döda, och därmed så måste användare på nytt hitta trovärdiga källor för olika påståenden i artiklarna. Genom WebCite slipper man detta omfattande extraarbete. Ulner 8 mars 2008 kl. 11.46 (CET)
Jag förstår absolut problemet. Om WebCite kan lösa det, borde detta tips stå någonstans i samband med tips om referenser. På bybrunnen kommer behövande inte att se det, speciellt inte när det arkiverats. /Rolf B 8 mars 2008 kl. 12.15 (CET)
Vad galler internet referenser sa ar vi rent generelt ratt daliga pa att ange kallor ordentligt. Som ett exempel sa har jag uppdaterat hur kallan i Mailkampanjen mot Fredrik Reinfeldt borde se ut. Bara for att kallan ar en site betyder inte det att forfattare, titel, publicerings ar (eller datum) bor utelamnas. /Lokal_Profil 8 mars 2008 kl. 14.43 (CET)
I ovrigt tycker jag att Webcite ar en bra ide. Insag forresten att om man anvander

{{webbref}} sa finns mojligheten att ange alla detaljer (inklusiver arkiveingen) ./Lokal_Profil 8 mars 2008 kl. 14.48 (CET)

Gjorde nasta referens till ett exempel istallet da jag saknar arkiveringsdatumet for den forsta posten. /Lokal_Profil 8 mars 2008 kl. 15.02 (CET)
Mycket intressant! Jag har funderat på vad som händer med artiklar som använt websidor som källor när dessa försvinner. Finns sådana här lösningar är det ju strålande. Är det någon skillnad mellan att använda Webcite och Internet Archive? Kan man se till så en viss sida arkiveras av Internet Archive? // habj 11 mars 2008 kl. 01.07 (CET)
Håller med, men vad garanterar att WebCite och liknade sajter kommer att finnas kvar längre än Wikipedia eller i all framtid? --Rosp 11 mars 2008 kl. 07.52 (CET)
Jag delar Rosps oro, men det är i alla fall lite betryggande att WebCite är medlem av Internet Preservation Consortium, som grundades av bland andra Kungliga Biblioteket. —CÆSAR 11 mars 2008 kl. 08.27 (CET)
Tack Caesar, nu känns det något lugnare ;) Rosp 11 mars 2008 kl. 08.35 (CET)

Artikeln om WebCite på engelska Wikipedia är skriven av användaren Eysen, som uppenbarligen är grundaren av WebCite. Artikeln förhärligar tjänstens förträfflighet och förlänger dess historia tillbaks till 1997, trots att utomstående belägg äldre än september 2007 är svårfunna. Artikelns källhänvisningar utgörs av artiklar skrivna av grundaren. Olika idéer att skapa "permanenta" hänvisningar till webbsidor (URI, Purl...) är lika gamla som webben själv, men de faller platt när initiativen själva är mer kortlivade än de hänvisningar de vill bevara. Min entusiasm är inte översvallande. Jag ser ingen anledning att Wikipedia ska göra reklam för just WebCite. --LA2 11 mars 2008 kl. 17.45 (CET)

Har vi då konsensus för att inte förlita oss på WebCite? Skulle vi ändå kunna använda ett system för att lägga till ett WebCite-id (hämtdatum) i

{{webbref}} som visar en kompletterande permalänk, samt instruktioner för hur man skapar ett sådant? Kanske en parameter för att styra om mallen ska visa original- eller WebCite-URL:en (efter att den citerade sidan har tagits bort)? Eller en ny mall? —CÆSAR 17 mars 2008 kl. 09.07 (CET)

Här finns en artikel av Eysenbach från 2005. Och Wayback Machine har arkiv om webcitatation sedan 2003. Jag tycker att sajten är bra för referenser som inte är stabila (universitetslärares, och nyhetskällor som bara ligger ute en vecka eller så). Det finns inte så starka skäl att ta arkivkopior på sajter som har visat sig vara stabila, som till exempel DN. /Pieter Kuiper 17 mars 2008 kl. 11.11 (CET)
Har några andra wikipedior diskuterat problemet med nätburna källor som försvinner? Koms det fram till något? // habj 24 mars 2008 kl. 02.54 (CET)

Länkar till datum och årtal?

Diskussionen flyttad till Wikipediadiskussion:Stilguide habj 24 mars 2008 kl. 02.52 (CET)

Att flytta andras inlägg

Diskussionen flyttad till Wikipediadiskussion:Diskussionssidor habj 24 mars 2008 kl. 02.50 (CET)

Rilpedia:Rätt att försvinna

Jag skapade tidigare idag en sida vid namn WP:Rätt att försvinna, enligt meta:Right to vanish, som det ofta hänvisas till när användare vill sluta på Wikipedia. Input önskas. Texten borde förmodligen flyttas till WP:Rättighet att försvinna eller något liknande, men det är ett senare bekymmer. Vad tycker ni? Texten är extremt sammanfattad och går säkert att utveckla. /Grillo 23 mars 2008 kl. 16.36 (CET)

Tja, jag tycker att tonen och i viss mån innebörden är ganska långt från den på meta. Shinzon 23 mars 2008 kl. 18.03 (CET)
Okej, det är mycket möjligt. Förbättra gärna sidan, det är svårt att veta hur du tycker den ska förbättras när du är så pass vag. /Grillo 24 mars 2008 kl. 00.03 (CET)

Metasidan tycker jag indikerar att i princip ingenting kan tas bort. Man kan inte ta bort användaren, inte heller signaturer eller det arbete man bidragit med. Det enda som kan tas bort är användardiskussionssidor om de inte påverkar projektet som helhet. Historiken kommer inte tas bort. Så vad uppnår man egentligen med detta, förutom att man blir av med sin diskussionssida? »поτωışτ(disk.|bidr.) 24 mars 2008 kl. 00.10 (CET)

Vad jag vet har gjorts förut är att ändra signaturen på alla diskussionssidor och andra ställen där det förekommer. Om nicket förekommer på annat ställe än på Wikipedia, det vill säga om det antingen är ens riktiga namn eller ett nick som man använt på många andra ställen, är det en god åtgärd för att löskoppla wikipediaanvändaren från en själv. // habj 24 mars 2008 kl. 02.37 (CET)

Förslag: Anslagstavla för administratörer

Jag har funderat ett tag på om vi behöver en anslagstavla för administratörer. Bybrunnen är väl stor och har nästan väl mycket aktivitet, om vissa saker kan flyttas ut till andra ställen är det bra. Det är faktiskt inte alla administratörer som hänger med och läser Bybrunnen, men ett mer riktat admin-forum kanske kunde få uppmärksamhet av flera.

Mina agument för: Vi kunde behöva ett forum där såväl nya som gamal administratörer kan fråga om vad som är praxis etc. Vi kunde behöva någonstans där man kan skriva "problem är på uppsegling i artikeln 'skrudderutt, men jag orkar inte ta i det", underförstått "är det någon annan som vill kika på det här?" Ett adminforum på wikin kan dra fram en del av den kommunikation som nu sker utanför wikin, till själva wikin vilket jag ser som positivt. IRC är en möjlighet att fundera lite tillsammans med andra innan man agerar. Ett adminforum på wikin blir långsammare men kan eventuellt fylla en liknande funktion. En läsning bakåt i tiden i arkiven kanske kan vara en del av en bra introduktion för nya administratörer.

Mina argument mot: Även om sidan främst är till för administatörerna måste den givetvis måste vara öppen att skriva på för alla användare. Något annat har jag väldigt svårt att tänka mig, det stämmer illa med vår ambition att lägga så lite prestige i adminskapet som möjligt. För att inte urarta till lekstuga för troll, gnällspikar och konfliktmakare måste vi i så fall styra upp sidan ganska stramt, vad gäller vad som får förekomma på sidan. Det är en viss mängd jobb, som om det inte görs kommer att leda till att sidan inte funkar.

Exakt hur sidan bör se ut och utformas vet jag inte. Enwp har sin Administrators' noticeboard men jag har inte studerat närmare hur den fungerar. // habj 21 mars 2008 kl. 16.01 (CET)

Det låter som en vettig idé att en större anslagstavla (som bybrunnen) indelas i en öronmärkt underavdelning, mot en riktad målgrupp. En sådan kan mycket väl vara öppen för att inte förstärka att saker händer bakom kulisserna och alternativt skulle den kunna vara öppen mot samtliga typer av kända klottersanerare som tillbakarullare och admins. Kan detta minska behovet av informella kanaler, som irc, är det ytterligare ett steg i en bra riktning IMHO.
/Ronny 21 mars 2008 kl. 16.13 (CET)
En eventuell sida Rilpedia:Anslagstavla för administatrörer bör nog funktionellt ses som en underavdelning av Bybrunnen, ja. Vad jag är rädd för är att folk som inte är admins inte kommer att våga delta, att vi skapar ett reservat för administratörer som bygger klyfter. Om vi tydligt skriver på sidan att alla är välkomna att skriva, funkar det då?
Finns det en naturligt gränsdragning mellan vad som hör hemma i forumet för administratörer, och vad som hör hemma ute i det här allmänna diskussionsforumet? // habj 23 mars 2008 kl. 12.00 (CET)
Jag tycker att det är en bra idé. Det skulle ge en möjlighet att diskutera administrativa åtgärder på ett annat sätt än att bara begära dem som på WP:BOÅ. En åtgärd begärs på BOÅ, om den är diskutabel diskuteras den på WP:AFA (ja, det var ju en fin genväg, den spär inte alls på fördomen att WP är en anarki...). Självklart ska alla kunna diskutera om det är en lämplig åtgärd, allt annat vore mot wikiidén. På det sättet skulle man också kunna ha ett mellanting mellan skitsnacket på WP:KAW och den mer sakliga WP:BOÅ, där diskussioner ibland utmynnas. /Grillo 23 mars 2008 kl. 16.39 (CET)
Jag stödjer också förslaget, under förutsättning att det inte blir som habj skriver ovan, att icke-admins inte vågar delta. ‎‎‎‎xenus 23 mars 2008 kl. 17.12 (CET)
Min grundsyn är att sidstrukturen och navigeringen av "specialsidor" är för komplex och utgör ett hinder för de med viss vana som vill komma mer in i hur Wikipedia hanteras. Så medan jag kan hålla med om alla argument som förts fram, så vill jag ändå avråda från att skapa en ny sida. Jag skulle till och med vilja rekommendera ett frnklingsprojekt, som kraftigt rensade och strukturerade om alla dessa sidor (Se tex deltagarportalen, och Wikipedia sidorna). Wanpe 24 mars 2008 kl. 10.31 (CET)
Jag tycker att den bästa platsen att diskutera om det är problem i artikeln Skrudderutt är på Diskussion:Skrudderutt. Jag tror att diskussionen kan bli förvirrad om det blir så att en liten grupp går iväg till ett eget litet hörn någon helt annanstans för att diskutera, istället för att göra det där det händer. Jag tycker alltså inte att själva diskussionen bör föras på någon anslagstavla för administratörer, men däremot att man kanske kan lista de diskussionssidor där det skulle behövas admin-hjälp där i så fall. Eller man kanske bara skulle kunna lägga ngn mall på dessa disksidor, så att de hamnar i en kategori för problematiska diskussionssidor som admins bör hålla koll på eller liknande. / Elinnea 24 mars 2008 kl. 11.18 (CET)
Det här handlar inte om problem med artiklar, det handlar om BOÅ-problem som måste diskuteras närmare. /Grillo 24 mars 2008 kl. 22.14 (CET)
Eller inte direkta BOÅ-problem utan liknande saker, exempelvis "Det börjar vara en ordentlig mängd tjafs och bråk i artiklarna om södra Greklans sjöar. Jag orkar inte själv ta itu med det, men kanske någon annan..." // habj 25 mars 2008 kl. 14.09 (CET)
Det är helt sant att namnrymden Wikipedia behöver bättre struktur, kanske främst vad gäller kategoriseringssystemet. Det torde man kunna propagera för utan att avråda från sidskapande. Om det ska bli ordning på namnrymden Wikipedia är det mer aktivitet i den vi behöver, inte mindre. Min grundsyn är att det är lätt att hitta till sidor bara man ordentligt länkar till dem. Bygg ett nät!. Just den här sidan bört länkas till på från Bybrunnen, Rilpedia:Administratörer, Rilpedia:Läsning för administratörer, Rilpedia:Deltagarportalen och kanske några till. Den som anstränger sig att komma på flera sidor som länken bör ligga på, torde få ett bättre grepp om namnrymden Wikipedia; den som inte kollar dessa sidor tillräckligt väl för att hitta sidan får IMHO litegranna skylla sig själv. // habj 25 mars 2008 kl. 14.09 (CET)
Kanske sidan förresten skulle ses som något mittemellan Bybrunnen och BOÅ. Nå jag har väckt tanken, har inte för avsikt att skapa någon just nu. Tar väl upp saken igen småningom. // habj 25 mars 2008 kl. 16.30 (CET)

Ny tävling: Gå över ån efter vatten

Jag har kört igång en ny tävling för artikelförbättring. Tävlingen utgår från de artiklar på bokmål och nynorska som har statusen "utmärkta" men vars svenskspråkiga motsvarigheter är mycket korta (mitt subjektiva urval) eller inte existerar. Jag hade tänkt ta med motsvarande danska artiklar också, men de har ännu inte delat ut motsvarande utmärkelse till någon artikel. Tävlingen finns på Gå över ån efter vatten. /dcastor 24 mars 2008 kl. 23.36 (CET)

Bra initiativ, ska försöka bidra till artikelskrivandet för en gångs skull, men inte i kväll... /Grillo 24 mars 2008 kl. 23.40 (CET)
Det låter som en jättebra idé till tävling. Även jag ska försöka delta(ga?). Popperipopp 24 mars 2008 kl. 23.43 (CET)

Kommuner efter landskap?

Vad gäller egentligen för att kategorisera kommuner efter landskap? Kolla till exempel i Kategori:Lappland och Kategori:Dalarna. Kommuner har väl inte egentligen någon koppling till landskap och bör enligt mig endast kategoriseras efter länen. Nu är det här ett väldigt utbrett fenomen och innan man eventuellt börjar ändra så kan det ju vara bra att veta vad gemenskapen tycker. -- Helleborus 25 mars 2008 kl. 16.04 (CET)

Håller helt och fullt med. Landskapen har ingen administrativ funktion, utan är bara historiska företeelser. Samma sak gäller socken vs församling. /Grillo 25 mars 2008 kl. 16.07 (CET)
Bara historiska företeelser är väl att ta i, det är långt vanligare att tala om landskap än om län. Att lista kommuner efter landskap görs redan i kommunmallen. Ser inget problem i detta, inte heller att landskapen kategoriseras efter län (se Kategori:Västernorrlands län). Det ökar bara framkomligheten för läsaren. //Heimvennar - divider 25 mars 2008 kl. 16.21 (CET)
Det må vara vanligare, men landskapen har ingen administrativ funktion, och därför är det missvisande att kategorisera administrativa kommuner efter historiska landskap. /Grillo 25 mars 2008 kl. 16.25 (CET)
Även om landskapen inte har någon administrativ funktion så utgör de en viktig identitet för flera kommuner och även för invånare där. Upplands Väsby kommun och Södertälje kommun ligger båda i Stockholms län. Men båda kommunerna ligger i olika landskap. Upplands Väsby är uppländskt och har en identitet som är mer gemensam med uppländska orter i Uppsala län än med t ex Södertälje eller andra delar av Stockholms län som ligger i Södermanland. Därför är det nog viktigt att visa även i vilket landskap kommunen ligger i och inte bara länet--Bruno Rosta 25 mars 2008 kl. 16.29 (CET)
(Redigeringskonflikt)Å andra sidan har nog en del län ganska låg "folklig förankling". De flesta kan nog placera Aneby kommun och Alvesta kommun i Småland, men hur många är säkra på vad som ligger i Jönköpings län respektive i Kronobergs län? Visst finns det kommuner vars gränser inte helt innesluts i ett visst landskap, Orsa kommun och Ludvika kommun, t.ex, men att man ändå hittar dessa båda i Kategori:Dalarna och inte bara i "Kategori:Dalarnas län" känns väl ändå rimligt. Och visst är det väl också rimligt att Borgholms kommun och Mörbylånga kommun finns med i Kategori:Öland och inte bara i Kategori:Kalmar län? Taxelson 25 mars 2008 kl. 16.30 (CET)
Ja iofs. Men i så fall kan man ju skapa en underkategori till varje landskapskategori, ungefär Kategori:Kommuner i X, där X är landskapet, för som det ser ut nu är det bara grötigt -- Helleborus 25 mars 2008 kl. 16.41 (CET)
Kommuner är inte bara administrativa enheter, utan också beteckningar på geografiska områden. Detsamma gäller för län. Landskap är inte administrativa enheter, men däremot beteckningar på geografiska områden, och åtminstone i Götaland och Svealand vanligare i det bruket än vad länen är. Det finns ingen anledning till att administrativa indelningar skulle vara viktigare än folkligt geografiska för en encyklopedi, varför jag tycker att det är självklart att kategorisera utifrån både län och landskap. /dcastor 25 mars 2008 kl. 17.35 (CET)
Jag köper Dcastors argument och lägger mig. :) Om alla kunde diskutera lika sakligt (ser bjälken i mitt eget öga). /Grillo 25 mars 2008 kl. 19.58 (CET)
Personligen tycker jag att kommunerna ligger i län medan socknarna ligger i landskap, men jag vet inte. Det är ingen stor fråga för mig (så gör hur ni vill ;-). MiCkE 25 mars 2008 kl. 21.26 (CET)

Ogöra

Skulle det vara tydligare om vi använde ordet "ogör" istället för det Wikipedia-anpassade "återställ". Återställ kan ju tolkas som att man återställer artikeln till en viss tidigare version, fast det man egentligen gör är att återställa en viss ändring (d.v.s. man ogör en ändring som någon annan har gjort). /EnDumEn 18 mars 2008 kl. 20.33 (CET)
"Ogör" är inget svenskt ord (uppenbar direktöversättning av "undo"), och är åtminstone för mig totalt obegripligt (om jag nu inte kände till sammanhanget), "återställ" har vi alltid använt och är ett helt vedertaget svenskt ord som beskriver exakt vad det är som görs. /Grillo 19 mars 2008 kl. 16.34 (CET)
Trycker man på "återställ" vid en viss version så tycker jag att det låter som om den versionen borde finnas kvar. Enligt mitt lexikon så kan "undo" översättas med "gör ogjord" men det är ett ganska klumpigt uttryck. "Återställd till tidigare version av användare x" är nog korrekt, men "återställde ändringen 6210917 av vandal y" låter väl som om vandaliseringen finns kvar, pss som "återställde ordningen"? Vints 19 mars 2008 kl. 19.33 (CET)
"Ångra"? det det i det här fallet är någon annans redigering man ångrar. "Ta bort"? // habj 21 mars 2008 kl. 00.52 (CET)
"Ogör" låter inte bra och inte svenskt - till en början. Men "Göra ogjort" har vi ju... Faktum är att negation med o- förekommer mera i vardagligt tal i norra Sverige. "Jag är oäten." = "Jag har inte ätit". "Obra" = "Inte bra". Så nya fyndiga ordbildningar med o- borde vara välkomna. Mvh / Mkh 21 mars 2008 kl. 02.03 (CET)
Nu har MediaWiki:Editundo ändrats till just "gör ogjort". Det är inte snyggt med detta, ser riktigt klumpigt och fult ut, om jag ska vara ärlig; tycker att ändringen borde ha diskuterats lite mer först. ‎‎‎‎xenus 21 mars 2008 kl. 09.35 (CET)


Man kan tycka vad man vill om svenska språket, men "gör ogjort" är korrekt svenska --Rosp 21 mars 2008 kl. 09.49 (CET)
Ändringen är ett försök, inte menat att vara definitiv. Man måste inte dunderdiskutera ändringar som lätt kan ändras igen, innan man törs peta på sidan.Om det ogillas ändra tillbaka/be någon admin göra det (eftersom bara administratörer kan redigera systemmedelanden). Vårt problem är i allmänhet att vi diskuterar för mycket istället för att redigera sidorna, inte tvärtom.
Jag tycker nog att "t//a bort" låter bäst, att ta bort någon annans redigering, men om ingen håller med så... Förresten, "ändra tillbaka" kanske? även om det är långt. // habj 21 mars 2008 kl. 10.34 (CET)
Se även äldre diskussion arkiverad på MediaWiki-diskussion:Editundo. Där föreslogs även "upphäv". // habj 21 mars 2008 kl. 10.37 (CET)
"Ändra tillbaka" eller "upphäv" tycker jag är bästa förslaget. Leo Johannes 21 mars 2008 kl. 10.40 (CET)
(redigeringskonflikt) Habj - det var inte min avsikt att låta aggresiv eller upprörd i diskussionen. Jag tycker att det ändras tillbaks till "återställ", alternativt "ångra", som är en hyfsad bra översättning av "undo". ‎‎‎‎xenus 21 mars 2008 kl. 10.43 (CET)
Jag ber att få anmäla avvikande uppfattning. Jag tycker att "gör ogjort" ser riktigt coolt ut. : ) Nicke L 21 mars 2008 kl. 10.49 (CET)

Det känns inte som att "gör ogjort" skulle vara en lämplig term i detta sammanhang. Vi ska prata om och beskriva denna term i flera sammanhang och då känns det otympligt. Vad sägs om att "backa tillbaka" denna ändring och ersätta med:

  • "backa tillbaka", som komplement till "rulla tillbaka".

Då borde det framgå tydligare att det handlar om att gå tillbaka till en tidigare version i båda fallen, fast olika långt.
/Ronny 21 mars 2008 kl. 10.50 (CET)

Förstår jag rätt så handlar det inte bara om att gå tillbaka till en tidigare version av hela artikeln, utan enbart vad gäller en viss redigering? eftersom man kan använda funktionen på en redigering som ligger mitt i versionshistoriken, inte bara den sista. (Jag vet att vi diskuterat det här förut. Finns funktionen dokumenterad någonstans?)
Vi måste nu inte direktöversätta "undo", kanske det på svenska finns en bättre beskrivning... men ordet betyder enligt Norstedts stora engelsk-svenska (jag tar bort betydelser som i sammanhanget är irrelevanta): göra ogjord, göra om intet, förstöra, rasera, häva, upphäva, utplåna följderna av, sopa igen spåren efter, gottgöra, avhjälpa, reparera.
Jag håller på "upphäv", alternativt "gör ogjord". // habj 21 mars 2008 kl. 11.00 (CET)


Från en:Help:Reverting#Undo: "Latest versions of MediaWiki allow editors to revert a single edit from the history of a page without simultaneously undoing all constructive changes that have been made since. To do this, view the diff for the edit, and click on 'undo' above the newer version. The software will attempt to create an edit page with a version of the article in which the undesirable edit has been removed but all later edits are retained. There is a default edit summary, but it can be changed. It is also possible to make further modifications before saving.
This feature removes the need to manually redo useful changes that were made after the edit which is being reverted. However, it will fail if undoing the edit would conflict with later edits. For example, if edit 1000 adds a paragraph and edit 1005 modifies that paragraph, it will be impossible to automatically undo edit 1000. In this case, you must determine how to resolve the problem manually."
"återställ selektivt"? // habj 21 mars 2008 kl. 11.06 (CET)
Why fix it if it ain't broken? "Återställ" har ju fungerat hittills, så varför ändra för ändrandets skull när det endast ger upphov till förvirring. Det är samma funktion som tidigare och bör således namnges som så. --Strangnet 21 mars 2008 kl. 11.39 (CET)
Jag tyckte även att Habjs förslag "ändra tillbaks" var bra men ser en liten vinst med att "backa" eftersom det är en nyansering av att "rulla tillbaks", fast alltså ospecat långt. Håller också med om att vi inte bör stirra oss blinda på att direktöversätta "undo" på något sätt. En annan liten vinst med att "backa" istället för att "ändra" eller "återställ", är att vi slipper ett a med prickar eller ring över. (Vi pratar alltsa, valdigt sma nyanser nu ;)
/Ronny 21 mars 2008 kl. 11.42 (CET)
Jag tycker att gör ogjort är det uttryck som bäst beskriver vad som sker. Alla andra är mer eller mindre tvetydiga. --  boivie  21 mars 2008 kl. 12.21 (CET)
"Återställa" är för mig en annan funktion; att återställa en tidigare sidversion. Ordet syftar för mig inte på det som tas bort från sidan, utan på den version som läggs tillbaka. Funktionen "undo" kommmer ibland att skapa en ny version av sidan som aldrig förut funnits. Vi bör ha skilda namn på funktionerna, annars blir det komplicerat att kommunicera. // habj 21 mars 2008 kl. 13.01 (CET)
Gör ogjort är gammalt hederligt uttryck som jag tycker passar väldigt bra in här. /Ainali 21 mars 2008 kl. 14.13 (CET)
Jag tycker också att det gamla vanliga "återställ" är det bästa förslaget hittills, jag tycker åtminstone att vi skall anstränga oss för att hitta ett ord och inte ha flera ord (t.ex. "göra ogjort") på knappen. MiCkE 21 mars 2008 kl. 14.54 (CET)
Håller med MiCkE. ‎‎‎‎xenus 21 mars 2008 kl. 14.58 (CET)
Är det förbistring vad som är ändrat? Habj skriver ovan att "återställa" är en annan funktion för henne, när det är precis den som nu är ändrad till "gör ogjort"? Om det ska ändras öht, är det imo bättre med tidsenliga och lättfattliga uttryck som "backa tillbaka", alternativt "ändra tillbaka" som båda är mer beskrivande än återställ och dessutom med samma logik som systern "rulla tillbaka" (som vi väl inte diskuterar överhuvudtaget?)
När man "rullar tillbaks" låter det som ett kortare obestämt stycke och när man backar låter det som en aktiv handling mot ett bestämt mål, vilket borde beskriva funktionen ganska entydigt. "Gör ogjort" låter i mina öron som en självmotsägelse, även om det har sin charm. Det låter dock som ett tvunget försök att översätta ett engelskt uttryck, som är väldigt mycket tydligare på engelska än vad "göra ogjort" är på svenska. Ang. ett eller flera ord är "rulla tillbaka" två ord, vilket har funkat hittills.
/Ronny 21 mars 2008 kl. 15.09 (CET)
Det stora problemet med återställ är att det antingen kan betyda återställ ändringen eller återställ versionen. Vi som använt funktionen vet ju vilken av betydelserna det är, men för nyare användare finns det risker för missförstånd. backa tillbaka och ändra tillbaka kan också antingen betyda ändra tillbaka ändringen eller ändra tillbaka till versionen. --  boivie  21 mars 2008 kl. 16.20 (CET)
"Upphäv" säger väl bäst vad det är, men "gör ogjord" känns naturligare för mig. "Ogjordgör" är annars en variant för dem som vill ha ett ord hellre än flera ... —CÆSAR 21 mars 2008 kl. 16.26 (CET)
Ogjordgör var väl kanske inte ett seriöst förslag, men jag roade mig ändå med att Goggla lite på exakta fraser (sidor från sverige): ogjordgör: 0 träffar, gör ogjort: 60, backa tillbaka: 12  200, ändra tillbaka: 11 800, återställ:576 000. Kanske också ett argument?
/Ronny 21 mars 2008 kl. 17.36 (CET)
Eftersom det är fråga om plocka bort en ändring från artikeln och samtidigt låta senare gjorda ändringar finnas kvar (hm, plocka bort... nja, för långt *leende*), så tycker jag att återställa kan vara svårt att otvetydigt koppla till juste denna betydelse. Jag tycker att ta bort, gör ogjort eller avlägsna alla är bättre alternativ, och avlägsna har fördelen att vara ett enda ord, även om ta bort känns mer intuitivt.--sanna 21 mars 2008 kl. 18.17 (CET)
Hmm..."annullera", "stryk ändring", eller det riktigt korta "häv"?
/Ronny 21 mars 2008 kl. 18.55 (CET)

Redigeringskommentaren "Återställde ändringen 6244091 av användare x" är enligt min mening inte språkligt korrekt. "Återställde" har inte samma betydelse som det engelska "undid" utan har väl snarare en motsatt betydelse. Borde man byta till "Gjorde ändringen 6244091 av användare x ogjord" eller något annat? Vints 24 mars 2008 kl. 09.56 (CET)

Det bästa är kanske ändå "ta bort" tillsammans med redigeringskommentaren "Tog bort ändringen 6244091 av användare x". "Annulera" skulle också funka. MiCkE 24 mars 2008 kl. 10.09 (CET)
meta används "avlägsna", vad säger ni om det? MiCkE 26 mars 2008 kl. 15.19 (CET)
Vi bör nog ha kvar "gör ogjort" i historiken. Det tycker jag beskriver funktionen bäst och förknippas inte med radering, men det blir kanske för klumpigt i redigeringssammanfattningen? Då kanske man kan byta till något annat där, t ex "Tog bort ändringen 6244091 av användare x". Det är iaf bättre än "återställ". Vints 26 mars 2008 kl. 16.21 (CET)

När principer blir heliga

Ibland händer det att enkla principer för Wikipedia visar sig vettiga användbara, och de blir därmed populära bland användarna. Så långt är det bra, men jag upplever att de ibland används som den gyllene hammaren. Exempel på sådana principer är Rilpedia:Globalt perspektiv, POMMF (principen om minsta möjliga förvåning), idén att "ordboksartiklar" ska raderas etc. Ingen av dessa principer har status av policy, riktlinje eller dylikt, men ändå finns användare som är helt oemottagliga för invändningar mot dem. Hur ska vi göra för att få en mer öppen och dynamisk inställning till Wikipedia? /Yvwv [y'vov] 19 mars 2008 kl. 05.34 (CET)

Kanske redigera sidorna ifråga så de återspeglar en mer dynamisk och öppen inställning? Gäller även Rilpedia:Relevanskriterier med flera sidor. // habj 19 mars 2008 kl. 08.45 (CET)
håller med 100%. WP:REL är inte en policy men man får den allt som ofta i huvudet om man försvarar artiklar från radering. Relevanskriterier är bra att ha men de kan inte ta över viljan till eftertanke. WP skapas av bidragsgivare och läses av läsare och jag tycker inte det finns anledning att radera artiklar där det finns ett intresse bland läsare och skribenter då de inte uppfyller den ofullständiga (av nöd) listan på WP:REL. Det skulle underlätta en del relevansdeiskussioner om det fanns träffräknare på sidorna så man kan se vad som är intressant och ointressant förs WP användare utöver vår snäva krets som diskuterar artiklars vara eller icke-vara. I en papperencyklopedi så har man begränsningar i form av utrymme, vi har inte sådana problem med ibland känns det som vi jobbar som det vore så ändå. - Gthyni 19 mars 2008 kl. 10.09 (CET)
Jag vill bara påminna om att den femte av Wikipedias pelare är "Ignore all rules", på svenska WP:Strunta i reglerna, d.v.s. att riktlinjerna bara är just riktlinjer och att de ska överges när de blir ett hinder för att göra Wikipedia bättre. Målet att göra Wikipedia till en encyklopedi är viktigare än enskilda riktlinjer. Also sprach Jimbo Wales.//Hannibal 19 mars 2008 kl. 10.18 (CET)
Jag lägger till en sjätte pelare och håller med Ztaffanb: Artikeln ska vara bra. Det är möjligen flummigt och subjektivt, men bra. //StefanB 19 mars 2008 kl. 10.34 (CET)
Jag tycker nog det snarare är en omformulering av den första pelaren, den att Wikipedia är ett uppslagsverk. // habj 19 mars 2008 kl. 12.11 (CET)
Det kan förstås vara bra att redigera sidor så att de gör tydligt att de flesta regler har undantag. Men problemet ligger oftast inte i metasidorna, utan i folks attityd. /Yvwv [y'vov] 19 mars 2008 kl. 16.18 (CET)
Om en person blir oresonlig och låser sig vid vissa principer, så är det nog personen det är fel på och inte principerna. Jag tror ni misstar er när ni försöker formulera om reglerna. Fokusera i stället på personen. Vilka personer är oresonliga? Har ni träffat den personen IRL eller ens på chat? Går det att föra en dialog? --LA2 19 mars 2008 kl. 16.43 (CET)
Det stämmer inte överens med mina egna erfarenheter. Vad jag vet så finns ytterst få användare här som har genomgående "goda" eller "dåliga" åsikter. Nästan alla är resonliga i det mesta, men har en eller ett par dåliga sidor som visar sig ibland. Jag kan nog tänka mig att andra användare skulle säga likadant om mig även om jag inte skulle hålla med... /Yvwv [y'vov] 20 mars 2008 kl. 00.00 (CET)
Det är klart att det är få användare här som är genuint onda (eller för den delen goda, men det var roligare att bara nämna de förstnämnda), men det är faktiskt betydligt lättare, som LA2 skriver, att samarbeta med folk som man har träffat. Då "hör" man personen tala även när man bara läser vad den skriver. Därför har Wikimedia Deutschland sponsrat resor för användare som bor långt bort, och det har gjort samarbetena mycket bättre.//Hannibal 20 mars 2008 kl. 09.50 (CET)
Det som Hannibal säger ovan stämmer säkert, men det kan även innebära en minskad lust, eller rent av en ovilja, att deltaga i diskussioner där någon man känner redan har tagit en fast position baserad på prestige, okunskap eller övertygelse. Det kan därför vara bra för samarbetet mellan enskilda parter, men inte nödvändigtvis bra för deras omgivning eller för wikipedias neutrala utveckling. Vi bör skriva såpass genomtänkt och prestigelöst så att andra inte ska behövas "höra" vad någon egentligen säger eller menar. Skulle det hamras i onödan, bör vi istället hjälpas åt att nyansera eller dämpa de som har "högtalaren" uppskruvad för högt i skrivarkammaren.
/Ronny 22 mars 2008 kl. 11.40 (CET)
Väldigt mycket medhåll. Även om det i enskilda fall kan underlätta om folk träffas IRL så kommer detta aldrig att bli lösningen på hur wikin ska fungera. Vi bör utforma vårt wikande så att det funkar med wikin som det huvudsakligt mediet. Jag har visserligen hört talas om lyckad medling i artikelkonflikter över en öl på en pub (i Nederländerna) men sånt lär alltid vara undantag. Vi får inte inbilla oss att det är de som träffas IRL som bygger svenska Wikipedia. // habj 23 mars 2008 kl. 11.57 (CET)
Problemet ligger IMHO i svenska Wikipedias tradition att skapa rigida regler istället för riktlinjer. Det skapar en kultur som tolkar även riktlinjer som regler. Vi är på väg åt rätt håll; folk gör inte längre idiotåterställningar av redigeringar av användarsidor som utförs av annan användare (det finns sådana som är vettiga, t.ex. när användaren bett om det). Vår dokumentation styr oss faktiskt. Om dokumentationen har form av regler så lär vi upp nyingarna att vi har fasta regler.
Att "strunta i reglerna" nu lagts till bland grundprinciperna ser jag som ett ordentligt kliv framåt.
Ett annat sätt att se det är förstås att det är de användare som biter sig fast vid andra "regler" än man själv, som är problemet. // habj 20 mars 2008 kl. 11.53 (CET)

Listor

En annan helig princip är att listor ska raderas till förmån för kategorier, trots att listor bevisligen är mer populära bland Wikipedias läsare. Vints 19 mars 2008 kl. 09.13 (CET)
Men vad har en artikels popularitet för vikt? Det viktiga är väl att artikeln är "bra" (vad det nu innebär)? En bra artikel blir förmodligen populär just för att den är bra , inte tvärtom. Ztaffanb 19 mars 2008 kl. 09.17 (CET)
Kategorier är nog inte gjorda i första hand för att hittas med Google. // habj 19 mars 2008 kl. 09.19 (CET)
Jag är ju en bekämpare av listor vilka inte tillför något annat än en uppräkning av artiklar. Kategorier är i dessa fall bättre. En bra lista är en lista som tillför något annat än bara en uppräkning av artiklar och ska givetvis inte tas bort utan vidare... Ztaffanb 19 mars 2008 kl. 09.22 (CET)
Listor som räknar upp saker utan slut skall IMHO raderas bums, och kategorier användas i stället. Kortare listor med mer än bara artikelnamn och där man vill sortera på ett särskillt sätt är ok. Populariteten säger i det här fallet inget, eftersom det finns en uppsjö med länkar till listor placerade under en talande rubrik (t.ex "Se även"). Kategorilänkarna ligger långt ned och är svåra att se, MEN, det finns inget som hindrar att man länkar till en kategori högre upp på sidan också. MiCkE 19 mars 2008 kl. 09.47 (CET)
Jag gillar många listor, av den anledningen att de ger artikeluppslag genom att visa besläktade artiklar som är eller inte är skapade, se t.ex. lista över arter i släktet vivor. Kategorier innehåller bara artiklar som är skapade. I önskelistan finns det inte en sportkepa att alla rödlänkar ska rymmas. Vivo disk. 19 mars 2008 kl. 09.57 (CET)
Listor över artiklar kan möjligen tolereras som egna artiklar. I riktiga artiklar är de dock snarast destruktiva, eftersom de för det mesta hindrar skrivandet av ett vettigt stycke text och bara gör att nya poster läggs till.
andejons 19 mars 2008 kl. 10.07 (CET)
Om man jämför Lista över svenska konstnärer och Kategori:Svenska konstnärer så var listan på plats 108 bland de mest visade sidorna v01 med 1926 visningar och kategorin på plats 1623 med 472 visningar. Googlar man på "svenska konstnärer" så hamnar båda sidorna lika högt upp. Färre än 50 sidor länkar till listan medan mer än 1000 sidor länkar till (tillhör) kategorin så även om kategorierna eventuellt är svårare att se så tror jag inte det är förklaringen, annars kan det vara en nackdel med kategorier just att de är svårare att hitta. På engelska wp verkar (?) de inte ha samma synsätt, se t.ex. en:List of Swedes och en:Lists of Americans. Vints 19 mars 2008 kl. 10.36 (CET)

Jag är en gammal listförsvarare som börjat vackla lite, men i största allmänhet tycker jag att så länge listor inte gör någon skada finns inget skäl att ta bort dem. Det finns fall där listor gör skada, genom att kräva mycket underhåll. Jag vill minnas att vi haft någon lista över punkband där hälften av de listade bandnamnen kan ha varit påhitt, tre åttondelar ombskyra okända källarband, och den sista åttondelen relevant. "Lista över salsaskolor" har raderats fem gånger av fyra administratörer däribland mig. Jag säger inte att en sådan lista inte kan vara relevant, men det som fanns urartade flera gånger till listor över reklamlänkar och det var enklare att ta bort sidan. Sensmoral är nog att listor kräver underhåll, och om ingen underhåller dem är det nog ibland bättre att radera. // habj 19 mars 2008 kl. 12.17 (CET)

Listor som säger mer än att bara lista något, som är väl avgränsade och som är hyfsat permanenta (kräver lite eller inget underhåll) tycker jag är bra. De som däremot inte uppfyller ett eller flera av dessa kriterier är jag tveksam till, speciellt evighetsprojekten som att lista alla stjärnor eller alla amerikaner eller vad det nu kan vara. Däremot kan en lista över de hundra ljusstarkaste stjärnorna och amerikanska presidenter med lite fakta runt varje vara alldeles utmärkta listor. Shinzon 19 mars 2008 kl. 12.29 (CET)
Vints, titta på första sidan som länkar till listan i ditt exempel: Anders Zorn här ligger länken till listan i inledningen, genom falsk marknadsföring dold bakom länken svenska konstnärer. Kategorin Kategori:Svenska konstnärer ligger längst ned gömd på det sedvanliga sättet. Jag är i alla fall inte förvånad över att många klickar på länken i Anders Zorn, men jag tror att lika många blir besvikna över resultatet. Att många inte hittar till kategorin är jag inte eller förvånad över. Nu tror jag inte att lösningen i det här fallet är att lägga en länk till kategorin där i stället för listan (här är nog lösningen att skriva en artikel om Svensk konsthistoria och länka dit), men i en del fall tror jag att det är det. Just den listan du ger som exempel här tillför ingenting framför kategorin, tvärt om går man miste om personerna som finns i underkategorierna med hjälp av din lista. MiCkE 19 mars 2008 kl. 12.51 (CET)
Habj: Lista över svenska punkband. —CÆSAR 19 mars 2008 kl. 16.12 (CET)
Jag instämmer med Shinzon. Leo Johannes 19 mars 2008 kl. 16.54 (CET)

Kategorier är en teknisk funktion som infördes 2004 när Wikipedia redan var tre år gammal. Tidigare fanns enbart listor, som ju är en uppräkning på en vanlig wikisida. En naturlig reaktion var att byta alla gamla listor mot nya kategorier. Det skapades exempelvis ett "Projekt kategorisering" här på svenska Wikipedia. Men jag menar att kategorier och listor bara är två sätt att strukturera informationen, två verktyg i en stor verktygslåda. Jag döpte om det avsomnade initiatitvet till Projekt strukturering och försökte ordna informationen om hur man kan använda listor, kategorier, faktarutor och navigationsrutor. Listor har en fördel när man på förhand vet vilka föremål man har att göra med, t.ex. alla grundämnen eller alla Nobelpristagare. Kategorier lämpar sig bättre för öppna mängder som svenska skådespelare. Listor skapas (med rödlänkar) innan man har alla artiklar, medan kategorier växer fram i takt med att artiklarna skapas. Listor kan ges en ordning, t.ex. sjöarnas storleksordning eller kronologin över Nobelpristagarna, och man kan krydda listan med förklarande textstycken och underrubriker. Men kategorier kan bara sorteras alfabetiskt. --LA2 19 mars 2008 kl. 16.58 (CET)

Mallar är ett alternativ när man vill lista en bestämd mängd ämnesord. Används mycket mer på enwiki men kolla t ex ett par mallar som ligger på Casey Stoner (längst ner) som listar intressant mängder där de kan ses av de som är intresserade av ämnesområdet. - Gthyni 19 mars 2008 kl. 17.39 (CET)
Idag är det vanligt att användare som skapar många artiklar inom samma ämen först skapar en navigeringsmall, som stoppas in i alla artiklarna. Denna sägs ofta vara till för läsarna men IMHO är den ofta mest till för den användare som får en lång fin rad av röda länkar att klicka på. Jag skulle mycket föredra att användarna skapade listor istället. // habj 20 mars 2008 kl. 11.56 (CET)
Om listan sedan har den huvudsakliga funktionen att visa vilka artiklar som återstår att skriva kan den dessutom med fördel placeras på den egna användarsidan eller en projektsida, eller på en undersida av någon av dessa. /dcastor 23 mars 2008 kl. 14.46 (CET)


Gthyni Casey Stoner var ett exempel på hur fult det kan vare med mallar efter varandra, mallarna är inte lika i utseendet och har dessutom olika bredd. GhostRider Easterbunnypa.jpg 23 mars 2008 kl. 15.02 (CET)
Jag instämmer till fullo med LA2 här; det finns tillfällen där en lista är en mycket bättre lösning än en kategori. Detta sagt så finns det fortfarande ett otal listor på svenska Wikipedia som borde vara kategorier. De nämnda exemplen med öppna mängder (kategorier) och slutna mängder (listor kan vara fullgott alternativ) är prototypiska. Däremot är det långt ifrån självklart att en sluten mängd som presenteras i form av en lista inte dessutom skulle kunna vara kandidat för en kategori; listan används kanske för att presentera medlemmarna i kronologisk eller annan relevant ordning, och en kategori kan då vara ett komplement för att få en alfabetisk lista över desamma. Mallar tycker jag egentligen inte har någonting med frågan om huruvida en mängd artiklar skall presenteras i kategoriform eller listform att göra; en mall skall emm användas när det är relevant och intressant att visa (i stället för att hänvisa) till samma information i ett antal artiklar. En mall som bara används (och är avsedd att användas) på en enda sida borde inte vara en mall - nu kan jag inte påstå att jag stött på någon mall av denna typ; utan detta var bara ett exempel på hur en mall emm bör användas.--sanna 24 mars 2008 kl. 11.25 (CET)

Jag hittade den här riktlinjen på engelska Wikipedia, en:Rilpedia:Categories, lists, and navigational templates, som visar ett helt annat synsätt än vad man ser just nu bland många på WP:SFFR. Utdrag ur inledningen:

"Wikipedia offers several ways to group articles: categories, lists (including embedded lists, like lists included in See also sections), and Navigational templates (of which article series boxes are one type). Each way has advantages and disadvantages, and one or more of these ways may be appropriate in a given circumstance.

These methods should not be considered to be in conflict with each other. Rather, they are synergistic, each one complementing the others. For example, since editors differ in style, some favor building lists while others favor building categories, allowing links to be gathered in two different ways, with lists often leapfrogging categories, and vice versa. This approach has resulted in two main link-based systems of navigating Wikipedia. See the navigation menu at the top of Wikipedia:Contents, and see Kategori:Categories. Many users prefer to browse Wikipedia through its lists, while others prefer to navigate by category; and lists are more obvious to beginners, who may not discover the category system right away. Therefore, the "category camp" should not delete or dismantle Wikipedia's lists, and the "list camp" shouldn't tear down Wikipedia's category system - doing so wastes valuable resources. Instead, each should be used to update the other.

Category workers, list builders, and series box designers all endeavor to develop comprehensive networks of links for navigating the encyclopedia. Because of this, increasingly, multiple entries to fields of knowledge are being provided. Take "symphonies", for example:

  • Categories: Kategori:Symphonies
  • Lists: List of symphonies by name
  • Templates: template:Symphonies by number and name

Developers of these redundant systems should not compete against each other in a destructive manner, such as by nominating the work of their competitors to be deleted because they overlap. Doing so may disrupt browsing by users who prefer the list system. Also, lists may be enhanced with features not available to categories, but building a rudimentary list of links is a necessary first step in the construction of an enhanced list -- deleting link lists wastes these building blocks, and unnecessarily pressures list builders into providing a larger initial commitment of effort whenever they wish to create a new list, which may be felt as a disincentive." Vints 27 mars 2008 kl. 08.13 (CET)

Kvalitetsmärkning av artiklar

En ny programfunktion är på väg släppas där det blir möjligt sätta en kvalitetsmarkering på artiklarna - an extension to our software which makes it possible to flag versions of wiki articles as having reached a certain quality. Funktionen släpps i en betaversion nu i dagarna och är tänkt finnas för full tillgänglighet från den 10 april. Det finns möjlighet vara med i den engelska eller tyska betatesten (jag vet inte riktigt hur, men det lär finns instruktioner att följa).

Än viktigare är det nog för oss att fundera på hur något sådant kunde användas av oss och följa tyskarna sätt att implementera denna funktion, då de lär bli först.

Skulle det var en idé att starta ett projekt under Wikipedia 2.0 för att diskutera ett eventuellt införande? Wanpe 19 mars 2008 kl. 15.43 (CET)

Intressant, kanske vore bra att byta ut stubbmallarna till det här? I vilket fall blir det lättare att veta vilka artiklar man ska kunna utöka. //moяlist 19 mars 2008 kl. 17.00 (CET)
Ja. Kommer man kunna ha specialsidor som listar alla artiklar märkta som exempelvis "godkänd" (om det finns)? Leo Johannes 19 mars 2008 kl. 18.58 (CET)
Det kanske är så att det är lite för tidigt för oss som fortfarande kämpar att få till grundläggande ordning och reda. Det kanse är enklast att låta tyskar och andra arbeta med att införa detta och emot slutet av året eller under 2009 få del av deras erfarenheter före ett eventuellt införande? Wanpe 19 mars 2008 kl. 20.11 (CET)
Ja, det tror jag. Är lite mycket förändring just nu på wikipedia, och jag är väldigt osäker på om ett sånt system verkligen är bra. //moяlist 19 mars 2008 kl. 20.14 (CET)
Jag är också lite skeptisk till detta, vi får se hur det går för engelsmännen och tyskarna, om det blir uppskattat och lyckat där kan vi kanske göra det här. Men kommer det här att ersätta kvalitetstabellerna? Isåfall vore det rätt bra. ‎‎‎‎xenus 19 mars 2008 kl. 21.05 (CET)
Notera att det självklart inte bara är engelsmän och tyskar som redigerar enwp resp. dewp... Speciellt då det refereras till dewp brukar folk prata om "tyskar", tänk på att det finns minst tre länder till i världen där tyskan har en stark ställning. /Grillo 19 mars 2008 kl. 23.06 (CET)
I och för sig. Leo Johannes 19 mars 2008 kl. 22.06 (CET)
Med tanke på att stubbmallarna sorterar artiklarna efter ämne tror jag inte de kommer ersättas av detta. Det skulle endast vara görligt om bottar såg till att hålla diverse listor uppdaterade.
andejons 19 mars 2008 kl. 23.11 (CET)

Jag översatte Rilpedia:Flagged revisions från en.wp. Borde den ges ett annat namn på svenska? --LA2 26 mars 2008 kl. 05.38 (CET)

"Godkända ändringar"? —CÆSAR 27 mars 2008 kl. 08.38 (CET)
Eller "Granskade versioner" --Rosp 27 mars 2008 kl. 08.46 (CET)
Ah, "granskad" var ordet som jag egentligen letade efter! —CÆSAR 27 mars 2008 kl. 09.24 (CET)
Fast om man läser sidan, så ser man att systemet är rätt flexibelt vad gäller graden av granskning. Systemet erbjuder möjligheten att flagga/tagga/märka artikelversionerna och att välja huruvida ej inloggade användare ska få se märkta versioner eller senaste versionen av artiklarna. Det är vi som väljer om detta ska användas för en ytlig "genomsyn" i klotterjakten eller en djupare "kvalitetsgranskning", och därför är granskning ingen bra översättning av av "flagged revisions". Enklast vore ju en så ordagrann översättning som möjligt, men "flaggade revisioner" låter inte bra. Det tekniska systemet som det är tal om kunde lika gärna användas för censur och då skulle man flagga alla versioner som är godkända av censuren. --LA2 27 mars 2008 kl. 11.00 (CET)

Stridskonst eller kampsport, vad är vad?

Hur bör vi använda begreppen stridskonst och kampsport? Själv anser jag att det är något felaktigt att kalla stridskonster som shaolin kung fu eller Krav Maga för kampsporter. Delta gärna i Diskussion:Kampsport. /Yvwv [y'vov] 27 mars 2008 kl. 18.42 (CET)

Kommentarer på engelska-hur hantera?

Just idag har jag sett många kommentarer (konsekvenas av den ny global inloggnongen?) på engelska, inte alltid så seriösa. Hur bör vi hantera dessa? Vi är ju trots allt en svenskspråkig wikipedia. Wanpe 27 mars 2008 kl. 15.09 (CET) Exempel:

Det har knappast något med SUL att göra, sånt har alltid förekommit och de här är ju oinloggade. Oseriösa kommentarer kan bara plockas bort, oavsett språk. Om det börjar ligga kommentarer på serbiska, grekiska och swahili är det kanske dags att reagera, men behöver vi i dagsläget hantera det här på något särskilt sätt alls? Jag har själv någon gång lämnat en kommentar på engelska på någon diskussionssida på tyska Wikipedia. // habj 27 mars 2008 kl. 15.19 (CET)

Jag håller med, det är bra att folk kommenterar även om de inte kan svenska. Oseriösa kommenterar är dock inget att hänga i julgranen, såklart. Inlägget i Diskussion:Chen Shui-bian verkar ha lite verklighetsanknytning. Det kan va värt att förtydliga den artikeln. Vad jag förstår är den inte fel, men heller inte helt rätt. Det kan dock hända att jag missförått den engelska motsvarigheten (se diskussion). // JohannaSorensen 27 mars 2008 kl. 15.30 (CET)
Inte så svårt att svara på engelska för många. Det tråkiga är väl dock att personer som inte kan engelska hamnar utanför diskussionen, men förhoppningsvis frågar de bara om de vill veta vad som sägs; så det är nog inga problem. -Moberg 27 mars 2008 kl. 17.11 (CET)
Om det är viktigt går det ju att sammanfatta på svenska. // habj 27 mars 2008 kl. 17.31 (CET)
Hur hantera? Enkelt, fortsätt diskussionen, som i all andra situationer. /Grillo 27 mars 2008 kl. 20.02 (CET)
Jag håller nog med om att h*n som skrev på artikeln om den taiwanesiska politikern faktiskt skrev nåt vettigt. Vad har vi egentligen för riktlinjer när det gäller politiker på Taiwan? Kategori:Kinesiska politiker verkar innehålla både folk från annan delningen, och folk efter från båda sidor. Förutom det håller jag med habj, är nåt oseriöst är det väl bara att plocka bort eller ignorera, oavsett språk. --Bomkia 28 mars 2008 kl. 07.19 (CET)

"pxpx"-lusen

Det har uppstått en lite förändring vad gäller [[Bild:]]-anrop. Förr accepteradesbåde "10px" och "10pxpx" men nu accepteras bara "10px" (endast "10" accepteras inte heller). Problemet syns antagligen mest där man skickar med "px" i ett mallanrop samt att mallen själv lägger till ett extra "px". (Läs mer om en:Rilpedia:ClickFix)

Det vore oerhört skönt med en standard som sa om "px" ska läggas till i mallen eller i mallanropet, men till vidare: behöver svenska wikipedia en px-mall liknande den engelska: en:Template:px? -Moberg 27 mars 2008 kl. 17.09 (CET)

Det låter som en bra idé. Finns det något smart sätt att ta reda på hur utbrett detta problem är (annat än att hitta felen en och en)? MiCkE 27 mars 2008 kl. 17.20 (CET)
Om man skriver fel bör man rätta till det och vad jag kan förstå så är det en av anledningarna till att förhandsgranskningen finns. Det ser ut som att det är enklare att skriva rätt än att använda mallen. Under 3 år på Wikipedia har jag aldrig stött på problemet. //StefanB 27 mars 2008 kl. 17.29 (CET)
Antagligen för att problemet dök upp nyss?Кαґρετη 27 mars 2008 kl. 18.03 (CET)
Ok, jag var väl kanske lite otydlig. Jag har aldrig sett pxpx i storleksangivelse för bilder och det verkar inte vara särskilt utbrett [5]. Att inte ange pixlar har aldrig fungerat tidigare och bör inte göra det i fortsättningen heller. Jag vidhåller att det är enklare att skriva px än att använda en krånglig mall. //StefanB 27 mars 2008 kl. 18.15 (CET)
Problemet är altså inte att en del användare skriver fel, utan att en del mallar lägger till px på storleksangivelser även om detta har angets av användaren i parameteranropet. Detta var tillåtet förut, men inte nu, vilket gör att en del blider plötsligt blivit jättestora. Det går därför heller inte att hitta dessa med en sökfunktion eftersom en px:et ligger på sidan och den andra i mallen. MiCkE 27 mars 2008 kl. 18.38 (CET)
Min åsikt: världens onödigaste mall, ser gärna att vi slipper den. Om möjligt ännu mer onödig än Mall:Anv. Det går för övrigt bra att inte ange storlek alls, det rekommenderas till och med. Använder man "thumb" används den personliga inställningen av hur stora bilderna bör vara, standard är 180px. Det är i de flesta fall (undantag är panorama och liknande) bättre eftersom det ger användarna frihet att själva bestämma hur stora de vill att bilderna ska vara. /Grillo 27 mars 2008 kl. 20.00 (CET)
Okej mallen är nog rätt så onödig då man lär märka felet i mallanropet när man förhandsgranskar. Finns det någon vits med att försöka enhetliggöra anropningarna och säga att "px" alltid ska ligga i anropet och aldrig inkluderas i själva mallen, eller vice versa? Eller bara låta det vara som det är.
Grillo: Jag stötte på problemet när jag tog en titt på

{{portallänk}}; och där verkar man vilja ange bildstorleken. -Moberg 27 mars 2008 kl. 20.17 (CET)

Jag tor att det är lite begreppsförvirring här, mallen skall alltså endast användas i andra mallar, för att undvika att ett fel uppstår i anrop till mallarna. Alltså inte typ [[Bild:Blahonga.png|{{px|27}}]]. Mallen gör att man kan anropa de mallar som i sin tur anropar mallen (t.ex. infoboxar, o.dyl) antingen med t.ex. 27px eller 27, precis så som det fungerar nu. På så sätt behöver vi inte leta reda på alla mallanrop och rätta dem, utan endast fixa själva mallarna (om jag har fattat det rätt, alltså). MiCkE 27 mars 2008 kl. 21.15 (CET)
Ar det inte battre med tydligare dokumentation for mallarna snarare an detta hack? om man implementerar denna mall sa kan det vall dessutom sa klarar inte den mallen storleksangivelser av typen 40x40px. /Lokal_Profil 27 mars 2008 kl. 23.49 (CET)
Fungerar verkligen storleksangivelser som "40x40px"? - hur i sådana fall? -Moberg 27 mars 2008 kl. 23.53 (CET) (och ja Micke du har förstått det helt rätt)
{maxbredd}x{maxhojd}px /Lokal_Profil 27 mars 2008 kl. 23.59 (CET)
ah maxstorlek, då hajar jag varför jag inte fattade först. ^^; Hur som helst så skulle

{{px}} göra så att både "40px" och "40" fungerar i mallanrop. Men det är alltså ingen bekvämlighet som behövs? -Moberg 28 mars 2008 kl. 00.16 (CET)

Tre artiklar innehåller faktiskt "pxpx": Ozon, Formaldehyd och Mutt. Men det är ju lätt rättat och det egentliga "problemet" är väl mallar som innehåller text av typen {{{1}}}px? Den sorten förekommer på 245 ställen i sv.wp – enligt databasdumpen 2008-01-14, som jag råkade ha hemma: Flera förekomster finns i {{släktträd/steg2}}, {{köpcenter}}, {{publikation}}, {{image label}}, {{Kartposition}}. Enstaka förekomster finns i Texel, {{wikiträff2}}, Användare:Lokal Profil/kladd, {{Projektbox}}, {{Scrollbox}}, Användare:Åke Persson/scrollbox, {{Drugbox}}, {{Superponera}}, {{Kartprick}}. Ja, det var några stycken. Fler orkar jag inte leta på. Fixa de här, så kan vi kolla återstoden i nästa databasdump. --LA2 28 mars 2008 kl. 06.02 (CET)

Låter som ett jobb åt en robot? Med tanke på att alla anrop antagligen måste redigeras. -Moberg 28 mars 2008 kl. 11.29 (CET)
Om vi bara tar bort "px" i mallar där det anges storlek genom t.ex. {{{1}}}px, kommer de storleksangivelser i anropen anges med bara siffror sluta fungera. Lägger vi till "px" i stället där storleksangivelser görs {{{1}}} kommer de anrop som gjorts med siffra+px att sluta fungera. Vi behöver alltså mallen om vi inte vill gå igenom samtliga mallar och samtliga mallanrop. Med mallen {{px}} behöver vi bara gå igenom mallarna (t.ex. med robot). MiCkE 28 mars 2008 kl. 11.58 (CET)
Verkar som om nästa wikimedia uppdatering återintroducerar stödet för pxpx (enligt en.wiki). Det är inget problem att använda size={{{1}}}px elelr size={{{1}}} så länge dokumentationen för mallen i fråga gör det tydligt vilket som ska användas. /Lokal_Profil 28 mars 2008 kl. 16.45 (CET)
Och så var det fixat. Allt detta oroande i onödan =). Slutet gott, allting gott./Lokal_Profil 28 mars 2008 kl. 21.12 (CET)

Trivia

Jag har skapat en sida, Rilpedia:Trivia, som behandlar trivia på Wikipedia. Förbättra gärna! Leo Johannes 28 mars 2008 kl. 17.52 (CET)

Projekt Andra världskriget

Nu startar vi upp projekt andra världskriget för att göra en uppryckning av kvalitet på andra världskrigsartiklarna. Hugade skribenter efterlyses--Magnus242 29 mars 2008 kl. 12.59 (CET)

Intressant projekt, jag tror ett sådant behövdes och hoppas att jag blir insatt. Ett lämpligt mål till och börja med borde väl vara att få Andra världskriget till fortsatt utmärkt status. ‎‎‎‎xenus 29 mars 2008 kl. 13.02 (CET)
Det vore absolut en välgärning. En sådan artikel är otroligt värdefull som utmärkt. Shinzon 29 mars 2008 kl. 13.04 (CET)
Intressant projekt! Jag kan själv alldeles för lite om ämnet för att bidra i någon större skala men jag ser fram emot att se resultaten av erat arbete :-) /-nothingman- 29 mars 2008 kl. 13.31 (CET)

Vad skall en robot heta

Det förs en diskussion, för vilken gång i ordningen vet jag inte, om vad som kan anses vara ett acceptabelt namn på en robot. Jag tror att det behövs flera åsikter i diskussionen och vill därför bjuda in alla att delta i diskussionen:

MiCkE 29 mars 2008 kl. 16.21 (CET)

WikEd

Nu finns WikEd tillagd som finess. wikEd är en WYSIWYG texteditor för MediaWiki. Tyvärr funkar den bara för Firefox och andra Mozilla browsers (än så länge). MiCkE 23 mars 2008 kl. 22.57 (CET)

Länken ovan är trasig. /Grillo 24 mars 2008 kl. 01.04 (CET)
Stavfle rättat. —CÆSAR 24 mars 2008 kl. 01.08 (CET)
WYSIWYG är den ju inte, men den innehåller tillräckligt med extra finesser för att jag skall använda den tills vidare. /dcastor 24 mars 2008 kl. 03.09 (CET)
Det var också min första tanke. En wysiwyg-editor skulle ta bort alla fnuttar och bara helt enkelt visa mallar när man skriver in koden för dem, visa bilden och låta en skriva direkt i utrymmet för bildtexten, dra i ändarna på den för att ändra storlek, osv. Men visst är det här ett steg i rätt riktning. Synd att den bara finns för FF... /Grillo 24 mars 2008 kl. 11.04 (CET)
"Steg i rätt riktning", det beror såklart på, vill jag inflika, vad man har för behov. Det är en tillgänglighetsfördel på ett sätt att ha en texteditor som standard som inte kräver för mycket resurser (att ändra standard var det förstås inte tal om ännu), så jag hoppas att det inte ändras. Det är annars nog bra att den nya finns, och jag har inte kunnat prova den än, den kanske är väldigt bra, men för egen del brukar jag dessutom föredra simplare program som är lättare att använda. Vilket förstås är en smaksak. --ɐbuı1ɟ 30 mars 2008 kl. 01.45 (CET)
På den engelska sidan står det pseudo-WYSIWYG, jag skulle kanske inte varit så lat när jag översatten infon därifrån... MiCkE 24 mars 2008 kl. 11.22 (CET)
Det finns en plugin så att man får svensk översättning. Går den också att installera? //StefanB 24 mars 2008 kl. 11.20 (CET)
Ska kolla. MiCkE 24 mars 2008 kl. 11.22 (CET)
Nu verkar den svenska versionen funka. MiCkE 24 mars 2008 kl. 11.30 (CET)
Vem har översatt? Jag har nästan bara horribla erfarenheter av hobbyöversättningar av datorprogram... /Grillo 24 mars 2008 kl. 11.33 (CET)
Det verkar vara en:User:Where_next_Columbus? MiCkE 24 mars 2008 kl. 11.37 (CET)
Intressant, ska testa det,. Entheta 24 mars 2008 kl. 14.13 (CET)

SUL implementerat

Notera att Single Unified Login har implementerats idag. Man måste dock själv initiera och bekräfta faciliteten. Byte av användarnamn är tills vidare inte möjligt. --Rosp 26 mars 2008 kl. 09.18 (CET)

Special:MergeAccount är sidan ni alla söker. Rosp, användarnamnsbyte, gäller inte det bara globala (ihopslagna) konton? MiCkE 26 mars 2008 kl. 09.27 (CET)
Jo, ihopslagna konton kan ännu inte ges nya namn --Rosp 26 mars 2008 kl. 15.39 (CET)
Special:MergeAccount: Du har tyvärr inte behörighet att använda den här sidan. //StefanB 26 mars 2008 kl. 12.32 (CET)
Oj, det funkar visst bara för admins ännu så länge. MiCkE 26 mars 2008 kl. 13.04 (CET)
Jag har påbörjat översättning av dokumentation här, den som haft möjlighet att prova funktionen får gärna hjälpa till med översättningen och utöka med egna erfarenheter inför den tid då detta blir allmänt tillgängligt. SUL betyder också att vi bör se över vår policy för övertagande av användarnamn. Vi måste nog tänka oss att ge bort användarnamn (=tvångs omdöpa) som har gjort ett antal redigeringar (säg färre än 100, eller så) till användare på andra projekt som har fått det globala kontot. MiCkE 26 mars 2008 kl. 13.31 (CET)
Diskutera förändring av policy om användarnamnsbyten här. MiCkE 26 mars 2008 kl. 13.38 (CET)
Antligen. =). Antar att admin begransningen galler pa alla wikis och bara ar tillfallig for att forhindra att troll stjal admin namn genom att registrera det pa nan liten wiki. /Lokal_Profil 26 mars 2008 kl. 14.33 (CET)
Jag testade precis, och det är faktiskt väldigt enkelt (så länge ingen annan tagit användarnamnet på ett systerprojekt) och går snabbt, tog ungefär en halv minut (jag har inte testat att logga in på alla wikier, men jag har testat, alla med lyckat resultat, att logga in på finskspråkiga Wikipedia, ca.wikiquote och sk.wikibooks, så det lär fungera på alla). Leo Johannes 26 mars 2008 kl. 14.41 (CET)
sa lange man anvant samam namn, losenord och e-mail pa alla sa gar det smartfritt. Vad vi nog komemr att marka ar en okning i antalet anvandare ps sv.wiki. Eftersom allt jag behover gora nar jag pa en ny wiki ar att trycka logga in for att raknas som ny dar. /Lokal_Profil 26 mars 2008 kl. 16.54 (CET)
Jag undrar, då jag använt S:MA på WB, varför uppmärksammas inte det här?Кαґρετη 27 mars 2008 kl. 12.34 (CET)
Om dui har samma användarnamn och lösenord/e-post här som där, kommer du inte märka någon skillnad här. Eftersom användarrättigheterna är lokala kommer du inte heller kunna använda Special:MergeAccount här för att administrera ditt globala konto. MiCkE 27 mars 2008 kl. 12.55 (CET)

Jag vill påminna om diskussionen om nya regler för övertaganden av användarnamn. MiCkE 30 mars 2008 kl. 13.29 (CEST)

Interwikimall

Jag vill tipsa om en ny mall Micke skapat. Se mallsidan för information. Leo Johannes 28 mars 2008 kl. 12.16 (CET)

Ursäkta, glömde att länka. Mall:Alliw heter den. Leo Johannes 28 mars 2008 kl. 12.20 (CET)
I all ärlighet hjälpte jag bara till med att fixa en problematisk iwlänk, det var Leo Johannes som tänkte ut idén och fixade dokumentationen. Give credit where credit is due ;-) MiCkE 28 mars 2008 kl. 12.28 (CET)
Mallen bryter mot tanken att man bara ska skapa interwiki-länkar till sidor som finns. Eller är tanken att man också ska springa runt och skapa blanka användarsidor på alla språk? På vilket vis skulle det vara meningsfullt? --LA2 28 mars 2008 kl. 12.43 (CET)
Jag har samma invändning som LA2. E.G. 28 mars 2008 kl. 12.54 (CET)
Jo det känns lite dumt. Håller med LA2. -Moberg 28 mars 2008 kl. 13.29 (CET)
Ja, men det kan vara bra om man vill länka till massor av användarsidor så man lättare når alla olika språkversioner, och kan skapa användarsidor. Leo Johannes 28 mars 2008 kl. 17.55 (CET)
Varför vill man skapa användarsidor på en massa språk man inte kan? /rrohdin 29 mars 2008 kl. 10.33 (CET)
Fråga RobotQustnix. :) //moяlist 29 mars 2008 kl. 11.48 (CET)
Jag har användarsidor på flera språk jag inte kan, främst befinner jag mig på en sådan wikipedia för att bidra med iw-länkar eller tala med användare som har den wikin som sin hemmawiki (ofta rör det sig om botförare som behöver kontaktas). Det finns förövrigt många som bidrar till svenskspråkiga wikipedia utan att kunna svenska (kanske inte genom att skriva artiklar dock). MiCkE 30 mars 2008 kl. 21.10 (CEST)

Det låter som att en del av folket här missat SUL, det enhetliga inloggningssystem som håller på att implementeras. På sikt är det meningen att man ska ha bara ett konto som gäller på alla Wikimedia Foundations projekt; användarsidan är då alltså bokad och upptagen oavsett om man skrivit på projektet eller ej. (Det måste stå massor om SUL bl.a. här på Bybrunnen, sök och I skolen finna.) // habj 30 mars 2008 kl. 22.59 (CEST)

Vägen till Saxjerker

Har själv skrivit artikeln om Erik "Saxjerker" Eriksson och finner den OK under "Mina bidrag". Tänkte skriva in "Sax-Jerker" som alternativ ingång men tji fick jag. Även i den här inlagda wikilänken. Artikeln "finns inte" i sin nuvarande form. Jo, om jag kopierar in artikelrubriken och söker på den, annars inte. Vad är det jag inte begriper? Undrar L Haglund 30 mars 2008 kl. 21.24 (CEST)

Du hade använt ” istället för " . Jag har flyttat artikeln nu. /rrohdin 30 mars 2008 kl. 21.30 (CEST)
Kan du förklara det närmare? Mvh L Haglund 30 mars 2008 kl. 21.39 (CEST)
Jag hade använt fel slags anföringstecken i artikelrubriken? OK, tror att jag fattar! L Haglund 30 mars 2008 kl. 21.43 (CEST)

Navigationsrutor eller kategorier?

Vad har vi för åsikt om navigationsrutor och kategorier? När är den ena att föredra framför den andra? /Dewil 18 mars 2008 kl. 19.47 (CET)

Navigeringsrutor kan användas för att samla ett litet antal artiklar som hänger samma mycket nära, men som av olika anledningar inte kan samsas i samma artikel. Även artiklar som har en navigeringsruta skall alltså kategoriseras. Kategorier har sålunda en helt annan funktion än navigeringsrutor. MiCkE 18 mars 2008 kl. 19.51 (CET)
Jag är inte förtjust i navigationsrutor, särskilt inte när de placeras på sidans högersida. De är påträngande, och det blir problem med layout när man vill lägga till bilder. /Pieter Kuiper 18 mars 2008 kl. 19.54 (CET)
Alla artiklar ska kategoriseras. Navigationsrutor bör användas med omsorg, de ska inte vara som en "miniportal" där man lägger alla länkar i ett ämne och sedan lägger den i alla artiklar som rör den, så det blir en stor skrymmande ruta, som Wizexmallen i Charlotte Perelli-artikeln. Kan man göra såna mallar som de har på en: som man kan "veckla" ut är det mer ok, dock. / Elinnea 18 mars 2008 kl. 20.02 (CET)
Instämmer med Elinnea. Jag tycker dock, i motsatts till Pieter, att små navigationsrutor ofta gör sig bra till höger. Bättre än varianten längst ned. Med det skall vara ett litet antal artiklar i en icke skrymmande mall. Och som sagt, använd navigationsrutor med stor omsorg och endast då det är nödvändigt. MiCkE 18 mars 2008 kl. 20.23 (CET)

Detta kan vara en fråga inom Projekt strukturering (som i äldre tid hette Projekt kategorisering). Listor och faktarutor är ytterligare metoder att skapa struktur och överblick. En metod behöver inte utesluta en annan. --LA2 18 mars 2008 kl. 20.20 (CET)

Navigationsrutor till höger tycker också jag är besvärliga. De längst ner, som är skapade med någon av de standardiserade navigationsruta-mallarna har jag dock inget emot. --  boivie  18 mars 2008 kl. 20.37 (CET)
Jag skapade för länge sedan Mall:Sveriges största sjöar, en navigationsruta som jag tycker är befogad eftersom den tillför intressant information till respektive artikel, nämligen var i storleksordningen den aktuella sjön hamnar. Därför tyckte jag också egentligen bättre om min ursprungliga modell med en ruta till höger än den nuvarande standardiserade navigationsmallen. Den senare är förvisso snyggare, men den förra upplevde jag som mer funktionell. Min åsikt mer generellt är alltså att navigationsmallar ibland kan vara "mer" än vanliga navigationsmallar och att det då kan vara befogat att ha dem i högerkant. /dcastor 18 mars 2008 kl. 20.47 (CET)

Ett exempel är Kategori:Navigationsrutor-Spel och Kategori:Spelserier vilka, namnen till trots, används för att kategorisera datorspelsserier. Medan det finns 53 navigationsrutor så finns det bara 25 kategorier. /Dewil 31 mars 2008 kl. 12.20 (CEST)

Wikiversitetet

Jag håller på att starta ett Wikiversitet (Wikiversity) på Svenska, om någon/några är intresserade gå till Betawikiversity och utveckla Wikiversitetet på Svenska. Diskutera det gärna på Meta. ᒃᔅ_ᓱᓐᓀᓕᑦ 26 mars 2008 kl. 12.44 (CET)

Det här var ett dåligt förslag för ett år sedan (november 2006) och det blev nedröstat då. Det är fortfarande ett dåligt förslag. Wikiversity är i sig en mycket svag idé även på engelska som kräver en mycket starkt engagerad grupp av kompetenta individer för att bli bra, och detta saknas definitivt på svenska. Svenska språket har mycket få deltagare i alla projekt. Vi har en medelmåttig Wikipedia som behöver förbättras och mycket svaga varianter av Wiktionary, Wikiquote o.s.v. som kanske aldrig borde ha startats. Jag är övertygad om att ditt förslag kommer att röstas ned även den här gången. Möjligen borde hela Wikiversity läggas ner, men om du menar att du kan bidra något till det så är det i så fall den engelska versionen du borde stödja i stället för att skapa ett dussintal tomma rubriker på svenska som du kallar "fakulteter" och som aldrig kommer att fyllas med något innehåll (utöver hälsoundersökning av illrar och lätta fraser på sydsamiska). Du anger att du själv är 11 år och jag tror inte du har en aning om vad en fakultet är. --LA2 26 mars 2008 kl. 13.31 (CET)
Jag håller med, tycker det är onödigt att starta nya projekt när det redan finns halvdana varianter av andra systerprojekt ‎‎‎‎xenus 26 mars 2008 kl. 14.08 (CET)
"Mycket svaga varianter av Wiktionary ..."? Håller inte med! --Andreas Rejbrand 26 mars 2008 kl. 15.00 (CET)
Det bästa är att diskutera detta på meta, eftersom vi är Wikipedia och vad vi säger här inte har någon bäring på om det skapas ett Wikiversitet, eller inte. MiCkE 26 mars 2008 kl. 15.16 (CET)
Jag tror inte heller på idén, det vore lite att göra bocken till trädgårdsmästare att låta alla pov-pushare och klottrare hålla lektioner. Dock finns det, faktiskt, jättemånga gratis kurser på MIT [6]. Vivo disk. 31 mars 2008 kl. 18.59 (CEST)

Möjlighet att ta svårtagna bilder

Jag såg en artikel i Svenska Dagbladet om ett tillfälle då Statens fastighetsverk öppnar upp lokaler, som annars är stängda, för allmänheten: Hemliga rum låses upp för en dag. Detta ger kanske möjlighet att ta annars svårtagna bilder till Wikimedia från dessa sällen av de som har möjlighet att besöka dem. Jag vet dock inte om det är tillåtet att fotografera. BjörnF 26 mars 2008 kl. 14.02 (CET)

Här finns en pdf med lista över de hemliga rum som öppnas den 24 maj. Ska vi börja ett projekt? Rilpedia:Projekt Hemliga rum?//Hannibal 27 mars 2008 kl. 09.59 (CET)
Klart intressant! Synd att jag inte bor i närheten av något av de ställerna bara. Nån som ska dit? /Redux 27 mars 2008 kl. 10.46 (CET)
Endast Bohus fästning som ligger någorlunda nära för min del, kan mycket väl tänka mig ett besök där 24 maj. Viktigast av allt är dock att vi får ett gäng stockholmare som vill fotografera eftersom det mesta finns just i huvudstaden! /Greverod 망눗 27 mars 2008 kl. 10.55 (CET)
Det är väldigt synd att inte heller jag bor i närheten av något av ställena. Men jag tror faktiskt att det vore väldigt bra om så många wikimedia-användare som möjligt skulle kunna åka någonstans och ta foton. Om man har tur kanske man kan få broschyrer med svårtillgänglig fakta också. //moяlist 30 mars 2008 kl. 13.49 (CEST)
Jag kommer närvara vid Malingsbo herrgård. Wikifika där? Jag har möjlighet att skjutsa några från Hedemora/Säter alternativt Hedemora/Norberg/Fagersta om intresse finnes. Vivo disk. 31 mars 2008 kl. 18.51 (CEST)

Projekt relevanskontroll problematiskt?

Jag är lite bekymrad över Projekt relevanskontrolls verksamhet.

Syftet med projektet är mycket gott. Vi hade massor av relevanskontroll-kategorier med tonvis med artiklar i, som behövde gås igenom. När jag ser hur det hela fungerar, blir jag dock fundersam. Projektet har beslutat sig för att om det finns enighet på diskussionssidan är beslut taget; kan inte enighet nås, tas sidan till SFFR. Så långt gott och väl. Problemet är förmodligen att man bestämt sig för en siffra. Tre personer med samma åsikt => beslut. Detta innebär att man i mångt och mycket har slutat diskutera; det hela urartar då och då till ren omröstning. Inlägg på diskussionssidor som "Föreslår radera" eller till och med "vet inte" är inte ovanliga. Så brukar inte diskussioner på diskussionssidor se ut...

Jag ser också ganska lite av enkla åtgärdanden. Om man ser att en artikel behöver infogas i en annan kan man göra det själv, det måste inte föregås av någon omröstning - förlåt, diskussion. Det var ju just det. Var djärv! Vad vi har är alltså en pre-SFFR, utlokaliserad till artiklarnas diskussionssidor, och som på många sätt är mera av omröstning än vad SFFR numera är. För mig ser det ut som att projektet leder användarna till tanken att man inte kan göra något utan att invänta "röster" från flera - men det kan man visst. Man använder sitt sunda omdöme, och om andra ogillar må de ändra tillbaka. Om man får kritik för att man är för djärv bör man kanske lyssna, men motsatsen är IMHO vanligare.

Vad gör vi för att åtgärda detta? Projekt relevanskontroll vill vi förstås ha kvar. Vi kan förstås redigera projektsidan och vara tydlig med projektets syfte, ta bort alla formuleringar som leder tankarna till omröstningsliknande förfarande, och påpeka att det är en diskussion som man bör leda framåt med argumentation. // habj 28 mars 2008 kl. 12.05 (CET)

Fundering: Sunt omdöme? Har alla det, eller bara de som tycker likadant som vi? Är det inte risk att det blir mer diskussion och återställning, förlåt "ogjör", än faktiska artikelförbättringar? Ibland kan det imho vara lite bra att invänta någons åsikt och även att vila på hanen en stund och låta det mogna om det inte kan anses som en s.k. självklar eller mindre ändring.
Det går förstås också bra att vara djärv när man vill ha just aktion, för att man (eller kvinna ;) inte vill ha diskussion om "självklara saker" (definierat av ett sunt omdöme). Inlägg lagt för att inte bara hålla med föregående talare rakt av utan att vinkla och vrida lite! Håller annars med om pudelns kärna; var gärna djärv, men inte egenmäktig!
/Ronny 28 mars 2008 kl. 12.25 (CET)
Om man frågar sig "är detta på något sätt kontroversiellt?" innan man är djärv gör man sällan riktigt tokigt. Om man ändå gör något tokigt kan det ändras tillbaka.
Vi har två system för raderingar: snabba raderingar och SFFR. Jag skulle dock vilja säga att "snabba raderingar" använts på två olika sätt, bägge smidiga och obyråkratiska. Den första är när någon raderingsmärker en artikel och första admin som efter detta ser artikeln raderar, alternativt när en admin raderar en sida rakt av utan att konsultera någon. Det andra är det här: När en administratör tyckte en artikel förtjänade att snabbraderas men inte var helt säker på om andra skulle hålla med, har man märkt den med "radera" istället för att själv trycka på knappen. Eftersom artikeln ligger i kategorin för sidor anmälda till snabbradering har flera tittat på den. Ibland trycker nästa admin som ser artikeln på knappen, ibland samlas flera kommentarer på diskussionssidan där folk tillfört sina omdömen, fakta, googlingar etc. innan någon admin tycker att saken är klar.
Hela systemet med snabba raderingar, bägge sorter! bygger på att administratörerna har omdöme. Om vi inte räknar med att administratörerna har omdöme kunde vi vara mycket mer generösa med att ge folk adminrättigheter snabbare. Det bygger också på att alla adminstratörshandlingar går att granska. Om någon administratör får rykte om sig att radera väl generöst, kommer andra att granska dennes raderingar och ibland återställa. Detta är basal wiki-metod.
Numera hör jag ibland hur användare ifrågasätter administratörernas rätt att tillämpa någon typ av eget omdöme öht. Så kan vi rimligen inte ha det. Istället bör vi koncentrera oss på att "skola in" nya administratörer (kanske främst genom att fokusera lite mer på vår dokumentation), och lita på att om en admin är omdömeslös kommer det förr eller senare att uppmärksammas. // habj 28 mars 2008 kl. 13.08 (CET)


Kommentar till Ronny. Ja, på svwp går det att vara djärv och därigenom slippa diskussion eftersom vi är för fega för att ifrågasätta varandras ageranden och återställa ändringar vi inte gillar. // habj 28 mars 2008 kl. 13.09 (CET)
Aha, var det bara adminomdöme du menade? Det såg faktiskt ut som en mer allmän uppmaning. Angående feg kultur är jag inte så säker på det, utan hoppas och tror mer på en fokusering på en resultatinriktad läggning, snarare än någon slags svensk version av en sydeuropeisk mer diskussionsinriktad kultur.
Givetvis bör vi återställa ändringar som vi inte tror är gemenskapens vilja, men kanske inte för att man personligen inte hade valt att skriva så. Då blir det imo en för stark fokusering på enskilda personers handlingskraft eller tyckande och därmed ett möjligt utslag på dagsform snarare än eftertanke. Finns det mao ett "sunt omdöme", så använd det i stort och smått då resultatet ofta är viktigare än medlen. Se förstås även WP:SIR.
/Ronny 28 mars 2008 kl. 13.40 (CET)
Jag uppmanar i största allmänhet till större djärvhet, det är korrekt, med syfte att uppnå bättre resultat. Detta gäller administratörer, icke-administratörer, i artiklar, och i namnrymden Wikipedia. Vad gäller kategorier finns större skäl till försiktighet och diskussion före, eftersom en omstrukturering på eget bevåg kräver mycket jobb att återställa. (Ändå har vi sett sådana enmans-omkategoriseringar, som många ogillat men ingen stoppat.) // habj 28 mars 2008 kl. 13.54 (CET)
Den här diskussionen drog visst iväg helt off topic. Är jag den enda som ser ett problem i att projekt relevanskontroll i princip erskapat att omröstningar skulle vara ett sätt att ta "beslut" på svwp? // habj 30 mars 2008 kl. 23.01 (CEST)
SFFR (omröstningar om raderingar) verkar göras snabbt som attan och bara en handfull personer verkar rösta. Det är inte så många andra som över huvud taget hinner fatta att beslut ska tas, eftersom artikeln - vips - bara är borta. Man vet kanske inte ens att den har funnits. Därför är diskussionen under relevanskontroll bättre (och mer demokratisk). Om någon enstaka person skriver "radera" där är väl inget problem, då vet man ju att den personen tycker att artikeln är irrelevant. / Blanka 30 mars 2008 kl. 23.32 (CEST)
Självklart kan det vara bra med djärvhet och att själv snabbt radera artiklar som man inte tycker tycks relevanta, men jag ser inte problemet i att även avvakta och diskutera. Det kan ju vara så att man missat något, eller att någon annan letar reda på uppgifter som gör att artikeln kan verifieras. Det där med tre personer är inte jättenoga med. självklart får man radera artiklar artiklar utan relevans eller ta bort relkollmallen från artiklar med relevans. Kommentarer som "föreslår radera" enbart bidrar inte så jättemycket, utan det betydelsefulla är ju motiveringen varför man anser detta. Men det kan kanske bli så när man går igenom en stor mängd artiklar, att man kanske inte alltid är så utförlig. Att folk kortfattat uttrycker sin åsikt är inte detsamma som en omröstning. Folk är olika, vissa är djärvare och vill direktagera och andra mindre djärva och föredrar att hellre invänta fler synpunkter. Det är inget man kan ändra på och göra alla lika genom att kalla folk fega. Det känns som projektet hamnar i kläm mellan de som tycker att man raderar för djärvt och de som tycker att man raderar för odjärvt. Vi försöker hitta en balans där emellan. / Elinnea 30 mars 2008 kl. 23.44 (CEST)
Jag måtta ha uttryckt mig korkat, eftersom alla missförstår. Problemet är att det bara en tidsfråga innan dagens nyingar lägger uppfostrande mallar på ännu nyares diskusar om att fy fy, du inväntade inte tre röster innan du tog bort mallen - vilket man självklart kan göra om t.ex. någon påvisat att vi alltid brukat behålla artiklar om företag som är börsnoterade. Antalet människor som tycker något är inte det intressanta. Ibland är saken löst efter en enda synpunkt. Likaså har man aldrig någonsin behövt invänta andras åsikter innan man infogar artiklar - ibland är det inte så klokt, men om ingen reagerar var det helt okej. Jag väntar på den första uppfostrarmallen med meddelandet att man inte får göra detta.
Sedan är det självklart en balansgång. Det är den som vill ha kvar en artikel som bör visa dess relevans. Ändå undrar jag om det är för mycket begärt att kolla "Sidor som länkar hit" och/eller göra en googling innan man "tycker att ämnet inte känns relevant"? // habj 30 mars 2008 kl. 23.55 (CEST)
Vi hade en besläktad diskussion om detta för några veckor sedan här på BB. De gånger jag har upplevt problem runt raderingar är tvärtom när somliga drabbas av omotiverad städiver och raderar relevanta artikelämnen rakt framför näsan på nya användare i en ifrågasättande ton. Det är defenitivt inte för mycket begärt att göra en goggling innan ett ifrågasättande rent generellt och när det gäller snabbradering ska det vara så självklart: att någon goggling inte ens behövs.
Balansgången får i varje fall inte sluta med ett ostöd till de nya användare, som tar sina första stapplande steg i encyklopedin. Det kan nog betyda mycket för fortsatt skrivande med ett par rader om vad som kan göras, istället för hårt fokus på vad som inte går. Att olika användare har olika läggning är helt naturligt och som sagt inget vi ändrar på utan vidare. Kan vi bromsa och gasa lite emellanåt, är det inte så illa.
/Ronny 31 mars 2008 kl. 19.21 (CEST)

Rulla tillbaka-länk i Special:Recentchanges

För att göra klottersaneringen mer effektiv för oss tillbakarullare, skulle man inte kunna ha en tillbakarullningslänk bredvid varje IP-nummer och ny användare direkt i Special:Recentchanges utan att man behöver gå in på artikeln de redigerar? Om det står till exempel "allt innehåll i artikeln byttes ut" så behöver man ju inte kolla upp läget direkt... då är det endast en omväg att först gå in på artikeln eller dess historik. Rickcard 31 mars 2008 kl. 10.14 (CEST)

Dels är väl detta en fråga för utvecklarna och dels tror jag inte att det är helt lyckat att återställa utan att först kolla exakt vilken ändring som införts, även om allt innehåll i artikeln byts ut kan det bero på att man tar bort ett plagiat eller helt skriver om en stub eller så. MiCkE 31 mars 2008 kl. 11.50 (CEST)
Jag håller totalt med Micke. Återställ aldrig utan att kolla vad det är ni återställer! /Grillo 31 mars 2008 kl. 16.27 (CEST)
Det är vanligt förekommande att allt innehåll byts ut när man t.ex. ersätter en dubblettartikel med redirect! --// jorchr 31 mars 2008 kl. 18.47 (CEST)

Överby köpcenter

Skulle denna artikel kunna skapas med relevans? Den länkas till på bl.a. Max Hamburgerrestauranger men artikeln med stort K (Överby köpcenter) har tidigare tagits bort av Riggwelter för brist på relevans. Så vad göra? För övrigt undrar jag om inte artikeln om max ska heta "Max hamburgerrestauranger" med litet H. »поτωışτ(disk.|bidr.) 31 mars 2008 kl. 13.59 (CEST)

Det närmaste som finns nu är Överby, Trollhättan som är kategoriserad i Kategori:Köpcentrum i Västra Götalands län. Den beskriver dock stadsdelen mer än köpcentrat och länkar till Överby köpcenter. Om en egen köpcentrumartikel skapas, så avkategorisera stadsdelsartikeln och lägg köpcenterartikeln i köpcentrumkategorin istället. --MagnusA 31 mars 2008 kl. 14.19 (CEST)
Köpcentret kanske inte är relevant som egen artikel, jag vet inte. Men den måste väl definitivt vara en relevant del av Överby, så jag infogade dit och omdirigerade. --Shinzon 31 mars 2008 kl. 17.56 (CEST)
Blev väl rätt bra. :-) Jag flyttade över kategoriseringen utifall någon får för sig att skriva en fullödig artikel om just köpcentret. --MagnusA 31 mars 2008 kl. 18.12 (CEST)

Oartikel

Numera har en administratör i begrepp att radera en artikel tillgång till en liten rullgardinsmeny där man kan välja olika standard-motiveringar till sin radering. Bland annat finns det ett alternativ "Oartikel". Har vi klart definierat vad en oartikel är? // habj 30 mars 2008 kl. 23.58 (CEST)

Vet inte om det finns definierat men jag raderade nyss en artikel med den motiveringen. Där fanns bara en extern webbadress, det tycker jag känns som ett bra exempel på en oartikel. Shinzon 31 mars 2008 kl. 00.05 (CEST)
Jag håller med om att begreppet måste definieras om det ska användas för att motivera en snabbradering. Annars finns risk för missbruk. /Yvwv [y'vov] 31 mars 2008 kl. 00.23 (CEST)
Jag tolkar alternativet ungefär som "artiklar vars sammanhang ej går att utläsa", vilket kan vara sådant som en extern webbadress eller en textsnutt som "kom tvåa i loppet". Men jag ska erkänna att jag själv nog har angett "oartikel" som anledning när jag inte hittat något bättre alternativ, trots att det kanske inte är det lämpligaste. Summa summarum: jag håller med om att den här diskussionen kan vara bra att ha. Popperipopp 31 mars 2008 kl. 00.28 (CEST)
Ja, vi måste ha en tydlig definition. Det vore katastrof om artikeln Tomelillas stövelkastarförening med innehållet "förening i Tomelilla" råkade raderas av misstag. torvindusEt tu, Brute? 31 mars 2008 kl. 00.36 (CEST)
Förslag på definition: Med "Oartikel" menas artikel vars kvalitet är så undermålig att en administratör anser att kan raderas utan vidare diskussion. Så får man ta diskussionen när det behövs, om en halvbra artikel med viss potential råkade försvinna. Marfuas 1 april 2008 kl. 00.15 (CEST)
Eftersom det inte bara är administratörens omdöme som gäller, kanske så här:
Med "Oartikel" menas artikel vars kvalitet är så undermålig att den kan raderas utan vidare diskussion. Oavsett formulering (som säkert kan slipas med tiden): Rilpedia:Snabba raderingar skulle nog behöva en uppdatering.
Är det tillräckligt tydligt att man även kan formulera en alldeles egen anledning? Det gör jag ofta. "Förvirrande omdirigering av diskussionssida" är nog den jag använder mest, men det känns onödigt att lägga in alla i listan. // habj 1 april 2008 kl. 09.46 (CEST)

MediaWiki:Disambiguationspage och Rilpedia:Disambiguation Templates

Dessa båda verkar ha samma syfte och funktion, att identifiera förgreningssidor. Åtminstone kan jag inte se någon skillnad, mer än att den ena är skrivskyddad och innehåller fler mallar än den andra. (Å andra sidan är jag relativ nybörjare här, så vad är att vänta...) Är någon av dessa kanske till och med överflödig? (Dessutom fattas {{3Bgren}} i den annars tämligen fullständiga MediaWiki:Disambiguationspage och jag kan/får inte lägga till den). --MagnusA 31 mars 2008 kl. 11.55 (CEST)

MediaWiki:Disambiguationspage används av MediaWiki på Special:Disambiguations för att avgöra vad som är en förgreningssida. Wikipedia-sidan verkar vara något som någon bot-förare skapat för att bottar ska känna igen förgreningar. Jag vet inte om bottar använder den sidan fortfarande, men i så fall fyller sidan en funktion (fast egentligen borde även robotar borde kunna använda MediaWiki-meddelandet). Mall:3Bgren är en omdirigering, och jag tror (men är inte helt säker) det räcker att målmallen finns med i listan även om det förmodligen inte skadar att även ta med omdirigeringen. /82.214.1.220 31 mars 2008 kl. 16.44 (CEST)
Angående

{{3Bgren}} så finns det flera omdirigeringar som är listade och jag tror att det behöver vara så. Det är visserligen ingen som, i skrivande stund, använder just den här mallen men när jag försökte låta radera den så fick jag nobben på det (bra-att-ha-förkortning). Antigen har den ett existensberättigande (och då skulle den nog behöva åka in i nämnda lista) eller också har den det inte (och då bör den raderas). --MagnusA 31 mars 2008 kl. 17.04 (CEST)

Angående Rilpedia:Disambiguation Templates så verkar det, av historiken att döma, vara ett "engångsuppladdning" av några disambig templates. Sedan sidan skapades 2006-07-18 av Yurik har det inte hänt någonting på den sidan så jag hoppas att ingen robot förlitar sig på att den sidan hålla aktuell. Den verkar till och med höra mer hemma hos någon användare (botanvändaren?) och inte i Wikipedia-namnrymden. Eller också räcker det med en hänvisning till MediaWiki-sidan för en bättre uppdaterad sida? I augusti 2006 modifierade YurikBot MediaWiki-sidan med en vädjan om review, så nyss nämnde Yurik kanske övergick till denna MediaWiki-sida då? --MagnusA 31 mars 2008 kl. 17.04 (CEST)
Vad sägs om att transkludera MediaWiki:DisambiguationspageRilpedia:Disambiguation Templates? Då behöver bara en sida hållas uppdaterad. Det borde väl funka för botarna? MiCkE 31 mars 2008 kl. 17.43 (CEST)
Så det är MediaWiki-sidan som hålls uppdaterad av oss? Det verkar vettigt (åtminstone tills/om botten ifråga får problem). --MagnusA 31 mars 2008 kl. 18.15 (CEST)
MediaWiki:Disambiguationspageär ju den sida som används av programvaran, eftersom programvaran rimligen inte kan känna till vilka stubbmallar vi använder antar jag att vi är tvugna att uppdatera den själva (om någon gör det är väl en annan fråga :-). MiCkE 31 mars 2008 kl. 20.48 (CEST)
Sådärja, nu är sidan transkluderad, så får vi se hur det blir. Skulle det inte fungera för den/de som använder Rilpedia:Disambiguation Templates får väl denne göra mina editeringar ogjorda. --MagnusA 1 april 2008 kl. 07.40 (CEST)

Länken till bybrunnen försvunnen?

Är detta något bara i min webbläsare (senaste Firefox) eller är länken till Bybrunnen försvunnen från navigeringsbaren längst uppe till vänster? Är det meningen, och varför i så fall? Tekniskt fel? --Godfellow 1 april 2008 kl. 00.08 (CEST)

Det är samma för mig, men det finns ju en film med Jimbo där istället. Skänker du 50$ kanske han lägger tillbaka länken till bybrunnen. /rrohdin 1 april 2008 kl. 00.16 (CEST)
Hmmm.. Länken är tillbaka. Om det var ett 1 april-skämt var det alldeles för avancerat för att jag skulle begripa det.--Godfellow 1 april 2008 kl. 00.24 (CEST)
Jag har sett det här hända ibland. Olika Wikipediaanpassade systemmeddelanden (i det här fallet MediaWiki:Sidebar) visas inte som de ska utan den svenska översättningen från mjukvaran används istället. Jag vet inte varför det händer, men en administratör brukar kunna fixa det genom att öppna meddelandet för redigering och sedan spara utan att ändra något. /EnDumEn 1 april 2008 kl. 00.33 (CEST)
Administratör hit och administratör dit. Bara tryck på https://sv.rilpedia.org/w/wiki.phtml?title=MediaWiki:Sidebar&action=purge när det händer så löser det sig. Lägg gärna länken på era användarsidor så har ni den nära till hands nästa gång det händer. /Grillo 1 april 2008 kl. 21.02 (CEST)

Småstubbar, fortsättning.

För er som kanske bara läser längst ner på Bybrunnen och missar länken längre upp tänkte jag göra er uppmärksamma på diskussionen Rilpedia:Lägsta godtagbara artikelkvalitet. Det skulle kunna bli en så pass avgörande skillnad i hur saker sköts att det nog är bra om så många som möjligt åtminstone kikar på sidan. --Njaelkies Lea 1 april 2008 kl. 17.49 (CEST)

Vi ska inte överdriva hur stor betydelse en sådan här sak i allmänhet har, men ju fler som ser och medverkar på sidan desto större betydelse kan den få. Redigera väldigt gärna sidan även om, eller alldeles särskilt om, du tycker att själva tanken att stubbar som inte lever upp till en minimal artikelkvalitet kan raderas är horribel. // habj 1 april 2008 kl. 17.55 (CEST)
Lämna gärna din åsikt om ämnet alldeles oavsett vad den är, tycker jag. --Njaelkies Lea 1 april 2008 kl. 19.03 (CEST)

Utvärdering

Utvärderingsdags, hoppas det är någon skillnad med tanke på Rilpedia:Wikipedia 2.0... Tidigare resultat finnes bäst här: Rilpedia:Statistik#Kvalitetsmätning //moяlist 14 mars 2008 kl. 19.35 (CET)

Statistikkontroll, tryck slumpartikel 100 gånger, och skriv in resultatet:

Användare Bra
artiklar
Godkända
artiklar
Stubbar och
oartiklar1
SKORPAN 5 21 74
Thoasp 11 40 49
Helleborus 3 16 81
Johan Jönsson 14 31 55
JIESDEO 8 39 53
Popperipopp 7 34 59
rrohdin 8 48 44
Vivo 2 28 70
karpeth 10 25 65
Marcustisk 6 39 55
Sannab 13 29 58
‎‎‎‎xenus 1 21 78
Totalt i procent 7.33 30.92 61.75

¹ Till oartiklar räknas listsidor, ordboksord och årtalssidor. Förgreningssidor räknas inte. För tidigare kvalitetsmätningar, se Rilpedia:Statistik#Kvalitetsmätning

Tack för deltagandet, det verkar som att vi vänt en nedgående trend, och är på samma nivå som för ett år sen. Dock är inte de här mätningarna särskilt nogranna, men något kan man nog lära sig av dem. //moяlist 16 mars 2008 kl. 18.20 (CET)
På årsmötet igår för Wikimedia Sverige ingick en presentation av Hannibals "tio tankar om kvalitet". I diskussionen efteråt påpekades att sådana här utvärderingar är väldigt nyttiga för att åskådliggöra problemet med dåliga artiklar, men eftersom det nu finns en diskussion om huruvida dåliga artiklar borde raderas (tanke ett) så borde kanske tabellens sista kolumn delas upp i särskilda kolumner för "ingen åtgärd", "borde raderas" och "borde förbättras". Eller något i den stilen. --LA2 16 mars 2008 kl. 18.24 (CET)
Det finns också anledning att slå ett slag för den välskrivna kortare artikeln. Många artiklar behandlar smärre fenomen och då kan en kort artikel, kanske bara något stycke, vara tillfyllest. En artikel om exempelvis en mindre bebodd ö kan mycket väl vara befogad, men behöver inte vara lång. Istället för att stubbmarkeras bör sådana artiklar språk- och faktagranskas. Vid statistikkontroll bör kategorin "kort kvalitetsartikel", "godkänd kort artikel" eller liknande finnas. /Lojak 18 mars 2008 kl. 23.13 (CET)

Ordet "oartikel" har fått en ny betydelse. Numera används det även i betydelsen "artikel som är så undermålig att den kan raderas". Jag frågar mig om detta påverkar utfallet av "mätningen". Nästa gång den görs, kanske ordet "oartikel" bör bytas ut mot något annat. // habj 24 mars 2008 kl. 02.46 (CET)

Mall:Kvalitetsmätning klarar bara 12 mätningar (rader). Alla rader efter 12 ignoreras, vilket bör påpekas när man sätter upp mallen. /2 april 2008 kl. 16.02 (CEST)

Lite statistik

Jag har sedan årsskiftet sysslat lite sporadiskt med att föra statistik över hur antalet långa artiklar har förändrats. På senaste tiden har det kanske blivit lite väl sporadiskt, men resultatet finns i vilket fall som helst att finna här. Jag tänkte bara ge de eventuellt intresserade att kika innan jag tar bort det. Popperipopp 25 mars 2008 kl. 14.09 (CET)

Faktiskt väldigt intressant, jag har letat efter något som kan indikera på att "Wikipedia 2.0" faktiskt gör skillnad, men har inte hittat något bra, förräns det här. Varför ta bort det förresten? //moяlist 25 mars 2008 kl. 16.25 (CET)
Instämmer till fullo med moralist, och EMM är det bara bättre ju oftare det uppdateras. Leo Johannes 25 mars 2008 kl. 16.27 (CET)
Intressant att mäta hur lång den 5000:e största artikel är! Det skulle vara väldigt intressant att se hur storleken förändras över en längre tid. /-nothingman- 25 mars 2008 kl. 16.35 (CET)
Hur många långa artiklar det finns är ganska ointressant. Det viktiga är att den typiska artikeln är väl utformad (välskriven, källbelagd, lagom fyllig). Någon form av diagram över samtliga artiklars längd vore intressant, till exempel i histogramform med intervall om 500 B (ungefär 500 tecken, dvs. något längre än detta inlägg). /Dewil 25 mars 2008 kl. 18.51 (CET)
På sidan meta:WikiXRay finns det nog lite bilder du söker. Till exempel Bild:Diff authors against page len svwiki.png, som visar hur antalet redigeringar per artikel förhåller sig till artikelns storlek. //moяlist 25 mars 2008 kl. 18.59 (CET)
Kolla även in den här sidan där alla Wikipediaversioners tillväxt visas i en snygg animation (fungerar bäst med Mozilla, tydligen).//Hannibal 27 mars 2008 kl. 09.53 (CET)
Den här bilden är snarare vad jag söker. Tyvärr är x-skalan alldeles för grov (logaritmiskt intervall om 10, 100, 1000, 1000, 10000 storleksenheter etc.) och y-skalan obegriplig (density? I min värd är densitet detsamma som massa per volym...). Bilden säger inte mycket mer än att 1) det finns massor av omdirigeringar och 2) artikellängden förefaller normalfördelad. Varken oväntat eller användbart. /Dewil 27 mars 2008 kl. 10.30 (CET)
"Density" avser i det här fallet "täthet" i betydelsen "sannolikhetstäthet". Logaritmen av artikelstorleken betraktas som en slumpvariabel. --Petter 2 april 2008 kl. 06.46 (CEST)

Admin → Byråkrat

Jag har nominerat alla administratörer till att bli byråkrater. Gör din röst hörd! MiCkE 26 mars 2008 kl. 20.44 (CET)


Talar för:

Detta system används på spanska Wikipedia , wikispecies och diskuteras just nu på meta. Det finns flera skäl till att ta upp detta system:

  • Byråkrat är en ren knapptryckarfunktion som kan ställa till mycket mindre skada än de vanliga adminverktygen.
    • Det finns ingen anledning till att ha restriktioner på "make bot"-funktionen och omdöpning av användarkonton (bägge kan enkelt göras om om något blir fel), stora fördelar finns dock om flera kan hjälpa till med detta.
    • Att dela ut admin-rättigheter sköts via val och reglerna för vem som väljs är solklara=inget utrymme för fusk. Ju flera byråkrater som finns, destå mera ökar också tillsynen.
  • I och med den gemensamma inloggningen, som sakta kommer att införas (successivt till olika användargrupper), kommer arbetsbördan för byråkraterna att öka avsevärt.
  • Alla som väljs till administratörer torde ha tillräckligt mycket vett att inte missbruka dessa relativt ofarliga verktyg.

Den administratör som inte vill bli byrårat bör självklart också få avstå. Om detta förslag vinner stöd skall alla nya val av administratörer också gälla val till byråkrat om inte kandidaten specifikt ber att få avstå från byråkratskap.

Talar emot:

  • Per diskusКαґρετη
  • Mer befogenheter -> Jag röstar nej till fler i adminval -> mindre klottersanering rrohdin 26 mars 2008 kl. 20.22 (CET)
  • Egendomligt förslag. Behöver svenska wikipedia 82 byråkrater? torvindusEt tu, Brute? 26 mars 2008 kl. 20.52 (CET)
  • definitivt inte att alla minderåriga administratörer blir byråkrater, se även mitt förslag nedanRosp 26 mars 2008 kl. 22.19 (CET)
  • Att alla administratörer skall bli byråkrater är väl kanske lite att ta i, men de som varit administratörer länge och lämnat ett bra intryck under en längre tid kan gärna bli det för min del.Rickcard 27 mars 2008 kl. 00.56 (CET)
  • Verkar högst överdrivet att alla administratörer skall bli byråkrater. Om det anses behövas fler dylika kan dessa nomineras och genomgå sedvanligt röstningsförfarande. Annika 27 mars 2008 kl. 01.23 (CET)
  • en del administratörer är redan olämpliga, inte mer makt åt dem då--Bruno Rosta 27 mars 2008 kl. 02.29 (CET)
  • Jag har knappt vant mig med alla adminverktyg. Möjligen de som hängt med längst, men inte alla på ett bräde. Vivo disk. 27 mars 2008 kl. 11.03 (CET)
  • Gärna fler byråkrater, men då med sedvanlig individuell omröstning först, och 80 stycken är nog överdrivet. Det vore dock trevligt om någon som kan spanska eller isländska i korta drag kunde berätta hur diskussionerna gick på de språkversionerna av WIkipedia innan detta började användas. Shinzon har en bra idé om att alltid vid omval av administratörer fråga om kandidaten även vill bli byråkrat.Leo Johannes 27 mars 2008 kl. 12.30 (CET)
  • Jag ser inte behovet då byråkratuppdragen är ganska få. Däremot vore ett kapat/lånat byråkratkonto (tänk ett sparat lösenord på en offentlig dator plus någon som vill testa lite) en rätt stor olycka. Behåll systemet med några få byråkrater. /81.232.56.250 26 mars 2008 kl. 19.58 (CET)
    • Jag håller inte med om att det är en väsentligt större katastrof än vad det skulle vara att få ett adminkonto kapat. Vi måste alla vara rädda om våra lösenord etc. ändå. MiCkE 26 mars 2008 kl. 20.00 (CET)
      • Om någon t ex gav sig själv (eller någon annan) checkuser- eller oversightbehörighet vore det ett rätt stort problam. jo. /81.232.56.250 26 mars 2008 kl. 20.04 (CET)
        • Checkuser m.m som berör egentliga personer utses av stewards.
        • Dock så är detta att ge folk saker de inte frågat efter, Och som Wanpe säger känns det fel att begära dispans för detta.
        • Byråkrater kan ställa till stor skada, då de kan göra ALLA till sysop... hur skulle det vara med ett troll som är sysop?Кαґρετη 26 mars 2008 kl. 20.17 (CET)
          • Om vi skulle få en byråkrat som gjorde troll till admins så skulle vi redan ha ett troll som admin. Systemet tycks funka på andra wikis och det går att ta bort adminbehörigheten för den som utsetts felaktigt. MiCkE 26 mars 2008 kl. 20.23 (CET) (CET)
          • Om en byråkrat kapades, kan fler bli sysop, och 50000 admins är inte bra.Кαґρετη 26 mars 2008 kl. 20.27 (CET)
            • Om ett adminkonto kapades skulle hela wikipedia kunna raderas 277 197 raderade artiklar vore heller inte bra. MiCkE 26 mars 2008 kl. 20.29 (CET)
              • Och det skulle gå 50000 ggr fortare om en byråkrat kapas. 89.145714285714 timmar för en ensam.
                • Varför då? Om ett byråkratkonto kapades så skulle automatiskt alla konton som den byråkraten gjorde till admins automatiskt förvandlas till Zombier som gjorde den mörke byråkratens oheliga värv? Det känns rätt osannolikt och inte riktigt som ett seriöst argument... MiCkE 26 mars 2008 kl. 20.42 (CET)
                  • Hur många av alla användare är bra användare? Jag vet en hel del som faktiskt om de fick verktygen skulle gå bärsärk. Men att det tar mer en 90 h för en person att ta bort alla sidor leder ju inte till att allt för mycket skada sker innan det upptäcks. om vi tar en 10 pers som har viljan (jag vet en 5) så är vi nere i 9 h. Om vi säger att det finns en 600, så är vi nere i 9 minuter.Кαґρετη 26 mars 2008 kl. 21.03 (CET)
                    • Karpeth, hur lång tid tar det inte att göra 600 sysops? Utan att det upptäcks? MiCkE 26 mars 2008 kl. 21.17 (CET)
                      • Skulle ta en tjugo minuter. Sammanlagd tid: 30 min. Dock så är det överdrivet omptimaliserat, men det kan alla fall kapa en hel del av tiden. Byråkratskap är inget som allla ska ha. Och sucka inte tack.Кαґρετη 26 mars 2008 kl. 21.30 (CET)

Följande användare motsatte sig förslaget utan diskussion:

  • Tubaist 26 mars 2008 kl. 20.38 (CET)
  • Fenrir 26 mars 2008 kl. 20.42 (CET)
  • SKORPAN 27 mars 2008 kl. 14.13 (CET)

Övriga kommentarer:

  • Detta är något att diskutera om, inte rösta om. habj 27 mars 2008 kl. 14.19 (CET)
  • Polls are evil. ‎‎‎‎xenus 27 mars 2008 kl. 14.29 (CET)
  • Medan jag tror detta är en riktig tanke - även på meta förs nu en sådan här diskussion, så skulle jag ändå vilja omröstningen avsåg bara sådana som explicit uttryckt önskemål om att få denna behörighet (dessa kan sedan vara med i en gemensam omröstning). För mig känns det bakvänt att behöva ansöka om att avstå från något jag ej begärt. Wanpe 26 mars 2008 kl. 20.08 (CET)
    • Jag skulle hellre se en ihopslagning av de två funktionerna (det känns konstlat att ha denna uppdelning), men då det är tekniskt möjligt att bara ha den ena kommer det oundvikligen också finnas de som bara vill ha den ena behörigheten (notera dock att vi automatiskt gör alla byråkrater till admins, varför inte också motsatsen?). Jag skulle dock vilja att vi tog ett generellt beslut om att om att godkänna alla nuvarande admins till behörigheten, varefter jag skulle kunna tänka mig att tillfråga alla admins en och en, om de också vill utnyttja möjligheten i praktiken, därefter kan jag sätta i hop en lista på de som tackat ja, med länk till bekräftelse. Här tycker jag dock att vi kan säga ja eller nej, som ett principbeslut. MiCkE 26 mars 2008 kl. 20.23 (CET)
  • En fråga: varför valde spanskspråkiga wikipedia att göra alla admins till byråkrater utöver de argument för som fanns ovan? ‎‎‎‎xenus 26 mars 2008 kl. 20.51 (CET)
    • Jag kan tyvärr inte spanska så bra, men isländska wikipedia har också detta system. MiCkE 26 mars 2008 kl. 20.58 (CET)
      • Isländska är inte lättare att förstå än spanska om man inte läst språken. Men sedan vet vi inte om de har infört detta av samma anledning. Isländska Wikipedia är litet medan spanska Wikipedia är rätt stort, det kan faktiskt ha en viss betydelse. Det är mer intressant för oss att få veta varför spanska Wikipedia har gjort så här eftersom svenska Wikipedia är mer jämförbart med spanska Wikipedia--Bruno Rosta 27 mars 2008 kl. 02.29 (CET)
  • Jag ställer mig skeptiskt avvaktande. Om byråkraterna kommer bli överhopade med arbete finns det kanske anledning att utse fler, men det bör troligen ske genom ordinarie val. Nu liknar detta mest omröstning om policy, vilket inte är hur förändringar normalt genomförs. andejons 26 mars 2008 kl. 21.03 (CET)
  • Jag har i princip inget emot Mickes förslag, men håller med Andejons om att det här kanske inte är det optimala sättet att ta upp ett policybeslut. Å andra sidan finns det bara Bybrunnen att göra det på och där hade den här diskussionen kanske urartat ännu mer. För de som funderar på mitt ställningstagande i den första frågan, tänk så här: tänk om det finns administratörer som inte vill ha alla verktyg som administratörer har. Hur ofta får vi den frågan? Varken byråkrater eller administratörer är ju mer än verktyg.//Hannibal 26 mars 2008 kl. 21.42 (CET)
  • Jag föreslår att vi vänder på steken och låter alla administratörer som vill bli byråkrater nominera sig själva på WP:AAB, där sedan omröstningar sker. Själv tänker jag hoppa av byråkratskapet när mitt mandat går ut --Rosp 26 mars 2008 kl. 22.41 (CET)
  • Om man nu skall göra alla nuvarande admins till byråkrater, kan man inte då också sänka kraven för oss vanliga dödliga att få bli admins? Jag menar, med över 80 byråkrater så har man ju ganska bra koll på om någon admin misssköter sig och kan avsätta honom/henne de befogenheterna. Byråkraterna kan väl även ta ifrån en admin-rättigheterna likaväl som att de kan dela ut dem? Rickcard 27 mars 2008 kl. 01.02 (CET)
    • Svar till Rickcar: Byråkrater kan inte ta bort adminrättigheter bara lägga till. Det är inte lättare att övervaka andra admins bara för att man är byråkrat. Till alla: om det nu arbetsbördan för byråkrater är äns det minsta mer än minimalt kan vi väl välja fem till.--Kruosio 27 mars 2008 kl. 02.43 (CET)
  • Det är kanske lite väl att göra alla till byråkrater på ett bräde men jag tycker att byråkratskapet borde avdramatiseras och att det kunde vara mer av ett naturligt steg. Möjligen att man i normalfallet omnomineras till byråkrat istället för admin efter sitt första år? Shinzon 27 mars 2008 kl. 01.13 (CET)
  • Att ta upp sådant här som en omröstning rakt av kommer självklart att stöta på patrull. Ta beslut om ändring av någonting genom omröstning utan diskussion först... ett stort no-no om ni frågar mig. // habj 27 mars 2008 kl. 01.25 (CET)

Övrig diskussion:

Angående om vi behöver fler byråkrater: bara i går inkom fyra begäran om användarnamnsbyte (varav ter var relaterade till SUL), ännu är denna funktion endast igång satt för administratörer, tänk hur det kommer bli när alla (aktiva) användare skall slå ihop sina konton. Angående makt: Jag tror att ni har fel när ni är rädda för att dela ut "makt", ju fler som har den, dessto mindre har varje enskild individ. Ju fler som delar på kakan dessto mindre bit får var och en så att säga. Jag tycker även att detta gäller för adminvalen, det enda man bör oroa sig över är om personen i fråga kommer missbruka verktygen. Hittills har jag sett ett sådant fall då en admin missbrukade verktygen och det var också ett milt fall av missbruk. Stop worring so much, people!

I just wanted to say that becoming a sysop is *not a big deal*.


I think perhaps I'll go through semi-willy-nilly and make a bunch of people who have been around for awhile sysops. I want to dispel the aura of "authority" around the position. It's merely a technical matter that the powers given to sysops are not given out to everyone.

I don't like that there's the apparent feeling here that being granted sysop status is a really special thing.

— Jimmy Wales, 2003-02-11, "Sysop status"

Angående om detta är rätt sätt att ta denna diskussion på: Jag hade valet att gå till bybrunnen med detta förslag i stället, jag valde att inte göra så främst av ett skäl: på bybrunnen blir det en massa snack, som rinner ut i sanden. Här är det skarpt läge. Även om jag inte har (eller ens hade) ett stort hopp om att detta förslag skall gå igenom tror jag att det är viktigt att alla börjar fundera på vad det innebär att vara admin och byråkrat. Vi har en alldeles för thight attityd i dessa frågor enligt min mening. MiCkE 27 mars 2008 kl. 09.10 (CET)

Jag tycker din analys och tanke är korrekt och det är bra du "tar" i denna fråga, men utformningen av detta förslag tycker jag blev mindre bra. Jag kan tänka mig alternativ som att antalet byråktater tämligen omgående utökas ordentligt säg till 10, via sedvanlig nominering och omröstning. Också kan jag tänka mig att vid omnominering av administratörer de standrarmässigt tillfrågas om de vill kandidera till byråkrat också (och det då sker en parallelleomröstning om det). Wanpe 27 mars 2008 kl. 09.22 (CET)
Efter att ha läst på lite om det här med sammanslagning av användarnamn inser jag att vi kommer att behöva fler byråkrater men jag tycker inte att det här är rätt väg att gå. Jag tycker som Wanpe ovan att vi genom enskilda nomineringsprocesser ökar antalet byråkrater till en lämplig nivå (svårt att säga var nivån ligger men 10 som Wanpe skriver ovan är nog en bra start). /-nothingman- 27 mars 2008 kl. 13.57 (CET)


Den omröstningen bojkottar jag, men jag kan väl tänka mig att diskutera behovet av flera byråkrater.
Jag kan tänka mig att det i och med SUL kommer att bli större belastning på byråkratkåren, med många användare som begär att få byta användarnamn. Behöver vi ha rutiner för detta, t.ex. någon sida där man listar om man vill byta nick? Behöver vi fler byråkrater? Ska vi till och med göra alla användare till byråkrater?
Hittills har inställningen varit att vi ska ha så få byråkrater som möjligt; det bestämde man sig tidigt för på svwp, och har sedan följt. Att gå därifrån till att göra alla till byråkrater vore IMHO absurt. Det vore dock nyttigt om vi frågar oss vilka skäl det finns för att vara väldigt restriktiv med antalet byråkrater. // habj 27 mars 2008 kl. 14.25 (CET)
Jag tror också det vore lämpligt att nu utse fler byråkrater och få mer muskel och också med det avdramatisera rollen. I ett första steg som kunde ske tämligen omgående ,så föreslår jag att 5-10 stycken nomineras, sedan kan vi lite senare se om det behövs ytterligare. Wanpe 27 mars 2008 kl. 14.34 (CET)
Jag tycker att detta är ett bra kompromissförslag, jag tycker också att förslaget att tillfråga admins som är uppe för omval om de samtidigt vill ställa upp till byråkrat är bra. Jag är dock osäker på om 5-10 nya byråkrater räcker när SUL rullas ut fullständigt (fyra ärenden om användarnamnsbyten, som vi hade igår, motsvarar en vanlig dag med andra administarativa ärenden på WP:BOÅ). Kanske behöver dock inte alla tillsättas samtidigt och 5-10 kan vara bra som ett inledande steg. Jag har förövrigt inget emot att diskussionen på WP:AAB flyttas hit i stället. Jag har nu flyttat hit "omröstningen" och försökt göra om den till diskussion i punktform i stället. Hoppas att ni blir nöjda med det (och att jag har placerat in era ståndpunkter under rätt rubrik). Är ni det inte, var så goda att stuva om. MiCkE 27 mars 2008 kl. 15.08 (CET)
Jag tycker också att förslaget om att användare som omväljs som admins samtidigt som man frågar om de vill bli byråkrater är bra. ‎‎‎‎xenus 27 mars 2008 kl. 14.55 (CET)
Jag förstår inte varför vi ska införa ett nytt system och blanda ihop val av byråkrater med omval av administratörer. Bättre med separat nominering, alltså nuvarande system. Ingenting hindrar någon från att redan idag nominera fler byråkrater med motiveringen att vi ser att det behövs. // habj 27 mars 2008 kl. 14.58 (CET)

Micke säger ovan att det system han föreslår diskuteras på Meta. Länk? // habj 27 mars 2008 kl. 15.21 (CET)

m:Meta talk:Requests for adminship#Radical idea. MiCkE 27 mars 2008 kl. 15.27 (CET)
Jag vet att det kommer bli sjukt mycket arbete i och med SUL-grejen (har själv stört en nederländare, och ska snart ta mig till att tjata på en tysk byråkrat), och föreslår därför att vi snarast nominerar en eller ett par byråkrater. Men efter att det här processen är över; vad händer då? Då kommer byråkraternas verktyg bli relativt överflödiga igen. Det räcker med 3-5 byråkrater normalt, och att börja massnominera byråkrater nu känns onödigt. Skadar kanske inte att ha för många byråkrater dock...? //moяlist 27 mars 2008 kl. 15.58 (CET)
Jag tror inte att detta kommer ta slut under en överskådlig framtid, implementeringen av SUL kommer rullas ut sakta till olika användargrupper och därtill kommer det vara många som inte kommer upptäcka möjligheten förrän efter ett tag. Jag tror att vi kommer ha en strid ström av byråkratjobb under en lång tid framåt. MiCkE 27 mars 2008 kl. 16.01 (CET)
Mycket möjligt, men skyll inte på mig när du (ni byråkrater) sitter och fingrar på byt namn knappen och inte har något att göra om ett år!! :P //moяlist 27 mars 2008 kl. 16.06 (CET)

Jag skulle inte ha något emot att vara byråkrat också, men vet allvarligt talat inte vad jag skulle använda byråkratbefogenheterna till. Är tanken att alla som blir administratörer framöver automatiskt skall bli byråkrater samtidigt? E.G. 27 mars 2008 kl. 17.30 (CET)

Det var min tanke (det tycks dock som om motsåndet mot detta är massivt :-). Dock verkar det finnas en bred koncensus om att det vore bra med fler byråkrater, inte minst med tanke på SUL. Så varför inte sätta i gång att leta efter bra kandidater att nominera? Angående vad man skall göra med befogenheterna så finns det mycket jobb att lägga på WP:BOTS redan i dag (även för vanliga användare som behövs som granskare, byråkratmässigt har Rosp ofta dragit ett tungt lass) och det samma gäller användarnamnsbyten, som kommer öka kraftigt i och med den gemensamma inloggningen. MiCkE 27 mars 2008 kl. 21.24 (CET)
Det är möjligt att vi kan anamma något sådant system i framtiden, men att gå från vår restriktiva hållning till total omsvängning i ett steg är bara inte möjligt. Att börja med att leta efter lite folk att nominera låter bra. // habj 28 mars 2008 kl. 10.44 (CET)

Detta låter som ett utomordentligt dåligt förslag! Skulle inte ett byråkratkonto på avvägar kunna användas till att ta över hela svenska Wikipedia? Någon illvillig skulle t.ex. under natten avnominera alla admins och byråkrater och därefter kontrollera hela svwiki själv. Finns det spärrar som förhindrar detta? Jag hoppas det, annars vore det ett mycket märkligt beslut av spanska wiki. --Petter 2 april 2008 kl. 06.34 (CEST)

Byråkratverktygen ger inte någon möjlighet att frånta administratörsverktygen. --  boivie  2 april 2008 kl. 07.44 (CEST)
Bra, da ar det ju inte sa illa. Vem tar bort adminverktygen? --128.174.114.1 2 april 2008 kl. 17.08 (CEST)
m:Stewards har den möjligheten --Rosp 2 april 2008 kl. 17.54 (CEST)
Däremot skulle ett byråkratkonto kunna användas för att skapa nya byråkrater som skulle kunna skapa nya byråkrater som skulle kunna skapa nya byråkrater och sedan kaos --Rosp 2 april 2008 kl. 08.07 (CEST)

Versaldiskussion igen

Wikipediaanvändare, listen up! Om Wikipedia ska kunna vara ett fungerande uppslagsverk måste ju även artiklarna heta det de heter på lika grunder. Riktlinjerna finns, men följs nästan aldrig. Detta har diskuterats åtskilliga gånger på de berörda artiklarnas diskussionssidor, och nu för ett tag sen här i Bybrunnen. Den diskussionen dog ut, och ledde inte till något vad jag vet (förutom att jag obehindrat lyckades flytta LEGO till Lego). Kan vi inte tillsammans nu enas huruvida det ska heta IKEA eller Ikea, iPod eller Ipod, ICA eller Ica. Ska CamelCase användas? LunarStorm eller Lunarstorm, HammerFall eller Hammerfall. Det är dags för ett beslut! /Melo man (Snax! Va görru!?) 30 mars 2008 kl. 19.14 (CEST)

Går det verkligen att ha en generell lösning på detta? Varje namn är unikt. \GhostRider♠ 30 mars 2008 kl. 19.36 (CEST)
Exakt. På Wikipedia tar vi inte principbeslut som sedan står fast i sten. Det är owiki. Fallen får diskuteras från fall till fall. Det må kännas frustrerande, men det är så Wikipedia fungera i sju år nu, och hittills har ingen dött av att det är lite inkonsekvent här och där. /Grillo 30 mars 2008 kl. 20.03 (CEST)
Riktlinjer för det du efterfrågar verkar ju dessutom finnas... Var djärv och sätt igång att flytta artiklar som har ett felaktigt namn i enlighet med de riktlinjer som finns och de diskussioner du hänvisar till. Om det finns omdirigeringar i vägen kan du be om hjälp på WP:BOÅ. MiCkE 30 mars 2008 kl. 20.21 (CEST)
Så länge det finns omdirigeringar från olika sätt att skriva namnen spelar det faktiskt inte så stor roll under vilken form artikeln ligger. Pragmatiker, javisst. // habj 30 mars 2008 kl. 22.53 (CEST)
Jag flyttar gärna artiklar med fel namn. Problemet är ju bara att det naturligtvis kommer nån annan användare och flyttar tillbaka, och eftersom detta berör ett flertal artiklar så är det väl en idé att diskutera det här.
PS. Varför över huvud taget fixa stavfel, särskrivningar eller liknande? Man förstår ju vad som menas. /Melo man (Snax! Va görru!?) 1 april 2008 kl. 16.32 (CEST)
Viktigaste sättet att lobba för sin åsikt är att redigera i enlighet med den ute på wikin, inte att fårsöka få wikigemenskapen att fatta något "beslut". // habj 2 april 2008 kl. 13.54 (CEST)

509

Hej! Lite anknytning till "oartikel" ovan, kanske?

Jag tittade i artikeln 509, som handlar om årtal 509. Där fanns bara ett gäng rubriker, utan innehåll. Finns det sådana artiklar för alla (?) årtal, och är det i så fall inte ganska onödigt med "tomma" artiklar?

Hejhej, Birdie Nam Nam 31 mars 2008 kl. 10.14 (CEST)

Lite blev ju ifyllt nu iaf.. »поτωışτ(disk.|bidr.) 31 mars 2008 kl. 14.00 (CEST)
Jag tycker inte att årtalsartiklar bör raderas, även om de är tomma, eftersom de ingår i ett system, och finns på andra Wikipedior. Fler bör följa Notwists exempel och fylla i dem, ofta kan man hitta info på andra språkversioner. / Elinnea 1 april 2008 kl. 10.31 (CEST)
Jag anser att tomma årtalsartiklar, liksom andra tomma artiklar, bör raderas av samma skäl som andra tomma artiklar. Att det bara är att fylla på med innehåll gäller ju likadant för andra tomma sidor... kust den här är väl nu påfylld med innehåll och problemet därmed ur världen. // habj 2 april 2008 kl. 13.53 (CEST)

Help

¡Hello! I want to apologize for writing in English. I don´t know if I´m in the right place to request help. I´d like to change my username, but I could not find the link. Thanks --Humberto, Mex. 2 april 2008 kl. 00.40 (CEST)

OK, see Användardiskussion:Rosp#Help --Rosp 2 april 2008 kl. 08.13 (CEST)

Mycket snack men lite verkstad

Jag tycker det är mycket positivt med engagemanget för hur vi kan förbättra kvaliteten och åtgärda de svagaste artiklarna. Många diskussioner har vi nu haft runt detta och hur arbetssättet på sffr och Projekt relevanskontroll kan förbättras. Dock har pratet inte medfört mer aktivitet i att arbeta med de svagaste artiklarna, snarast tvärtom (jag tror att några kan känt sig demotiverade av återkopplingen att de i många fall agerat icke optimalt - återkoppling är bra och nyttigt och gör att vi lär oss bli bättre, men skall vi kräva att alla som är viliiga att arbeta i detta området är superexperter och ofelbara?). Jag vill nu uppmuntra till att vi för en tid ligger lågt med diskussioner och istället hoppar in på det konkreta arbetet. I Kategori:Relevanskontroll 2008-02 och Kategori:Relevanskontroll 2008-03 finns 500 artiklar som behöver få kommentarer på diskussionsidorna om uppfattningar om deras relevans - avsätt en timme med att lägga in kommentarer!. I projekt wikifiering finns över 700 artiklar som behöver wikifieras. Bli fadder för en bokstav och hjälp till med denna lilla andel - vi behöver nu pressa ner dessa till närmare noll då det ger förutsättnignar att lättare hålla dem nere framöver. Wanpe 2 april 2008 kl. 08.08 (CEST)

hmm, jag försökte hjälpa till efter bästa förstånd. Tog bort relkoll från 2 artiklar som redan låg i sffr men blev tillrättavisad, men jag ska försöka igen. - Gthyni 2 april 2008 kl. 08.50 (CEST)
Jag har tagit mig an Hjalmar Tornblad (tidigare felaktigt fdöpt till Ivar Tornblad) men har ännu inte tagit bort relevansmallen. Någon får gärna ta en titt på den och bedöma om vederbörande instämmer i att artikeln nu är relevant./FredrikT 2 april 2008 kl. 11.20 (CEST)
Principfråga: Jag tycker personligen att det borde gå bra att ta bort relkoll-mallen från sidor som nominerats till radering. Å andra sidan har det ju inte så jättestor betydelse för de kommer ju ändå antingen tas bort eller behållas, och behålls dem försvinner ju relkollmallen. /Grillo 2 april 2008 kl. 11.22 (CEST)
Instämmer med Grillo, jag har också gjort så, relevansen avgörs ju i de fallen på Sffr. MiCkE 2 april 2008 kl. 11.24 (CEST)
Relkollmallen ska tas bort först när det avgjorts om artikeln är relevant eller ej. Det är bra att se den då man fattar beslutet, det kan finnas info i den, man ser hur länge ärendet diskuterats och artikeln ligger kvar i kategorin och man luras inte att tro att fler ärenden avklarats som ännu inte är klara. Det viktiga är inte att ta bort mallarna, det viktiga är att komma fram till relevansen. / Elinnea 2 april 2008 kl. 20.59 (CEST)
Om det finns sån information kan man lägga in den på diskussionssidan, vilket jag också gjorde i ett fall. Alla gammal info finns ju i historiken så jag förstår inte problemet, jag tycker det är ett större problem med artiklar som har flera stora blaffor före all info som en läsare vill se, både estetiskt och ur användbarhetssynvinkel. - Gthyni 3 april 2008 kl. 09.25 (CEST)
Jag har rotat runt lite i relevanskontrollkategorierna, delvis för att göra nytta och delvis för att skaffa mig bättre uppfattning om hur det fungerar och inte. Att diskutera hur det fungerar medan man arbetar är IMHO högst normalt. // habj 2 april 2008 kl. 13.48 (CEST)

Ny tävling: Faktamallar

Klara... färdiga... gå! Då var det dags för en ny tävling där det gäller att lägga till faktamallar till artiklar. Vi saknar massor med faktamallar i artiklar över skådespelare, filmer, städer, serieskapare, exoplaneter osv, osv. Genom att delta i tävlingen kan du vara med och göra wikipedia lite snyggare, prydligare och bättre. Tävlingen och regler finns på Rilpedia:Veckans tävling/Faktamallar april 2008. Mason 3 april 2008 kl. 01.13 (CEST)

Det har börjat röra på sig ordentligt under dagen i tävlingen. I detta ögonblick tävlar 6 personer. Titta gärna över en stund och anmäl er eller varför inte bara stanna på diskussionssidan och heja på de tävlande. Mason 3 april 2008 kl. 22.11 (CEST)

Citationstecken

Jag har noterat att vissa användare använder typografiska citationstecken (”) i stället för det vanliga citationstecknet ("). Detta medför att olika artiklar använder olika citationstecken, och ibland även att en och samma artikel innehåller citationstecken av båda typerna. Det vore fördelaktigt om denna inhomogenitet korrigerades; frågan är då om vi borde rekommendera typografiska eller vanliga citationstecken. I vilket fall som helst torde en bot enkelt kunna realisera homogeniseringen. --Andreas Rejbrand 28 mars 2008 kl. 11.06 (CET)

Vanliga citationstecken är enklare att skriva från ett vanligt tangentbord, så röstar på det. //moяlist 28 mars 2008 kl. 11.14 (CET)
På min webläsare ser båda de av Andreas anförda citationsteckentyperna identiska ut i artikeln (i redigeringsläge ser jag däremot skillnaden). /FredrikT 28 mars 2008 kl. 11.18 (CET)
Jag misstänker att bruket av typografiska citationstecken kan komma av att användare använder t.ex. Microsoft Word för att skriva texter; Word korrigerar ju med standardinställningarna automatiskt vanliga citationstecken till typografiska sådana. Själv måste jag emellertid påstå att jag finner de typografiska något snyggare (det finns ju en anledning till Words autokorrigering), och om vi väljer att använda sådana så finns det flera tekniska lösningar som kan kompensera för den komplikation som Moralist påpekar: dels robotar, men även JavaScript skulle kunna ersätta tecknen direkt i redigeringsläget. (Men då börjar vi bryta mot enkelhetsprincipen Keep it simple.) --Andreas Rejbrand 28 mars 2008 kl. 11.23 (CET)
Vanliga citattecken är helt klart att föredra, av enkelhetsskäl. // habj 28 mars 2008 kl. 11.26 (CET)
Eftersom det finns olika typografiska citationstecken (böjda åt vänster respektive öppnande citationtecken böjt åt höger och slutande citationstecken böjt åt vänster) är enkelhetsskälen särskilt relevanta. Tyvärr, får man väl säga, för de typografiska är snyggare. OJH
Det finns bara en typ av typografiska citationstecken som får användas i svenska språket! I engelska och tyska texter, t.ex., används däremot andra tecken!
”svenska”
“English”
„Deutsch“
--Andreas Rejbrand 28 mars 2008 kl. 11.53 (CET)
"Får"? Vem har bestämt det, hur beivras det och vilka sanktioner finns? /Dewil 28 mars 2008 kl. 12.01 (CET)
Översätt till "som normalt anses korrekta i svenska språket". // habj 28 mars 2008 kl. 12.06 (CET)
Varje gång jag ser ett citat i stil med “detta” i en svensk text, vilket händer då och då, så kan jag inte låta bli att få känslan av att texten är (väldigt) oprofessionell, och att författarna inte riktigt har "koll" på "reglerna". --Andreas Rejbrand 28 mars 2008 kl. 19.04 (CET)
Jag tycker inte att det spelar någon roll. I en och samma artikel kan man ju försöka få till en enhetlighet, men annars är det en petitess, så länge man inte använder den nedsänkta typ som används på tyska (men det har jag aldrig sett någon göra på svenska). E.G. 28 mars 2008 kl. 12.36 (CET)
Om det ska regleras bör vanliga citationstecken gälla, men jag tycker inte att det här är något som måste regleras. Shinzon 28 mars 2008 kl. 13.10 (CET)
Jag brukar alltid rätta "konstiga" citattecken till "vanliga", och har tolkat det som att det är den allmänna tendensen. // habj 28 mars 2008 kl. 13.13 (CET)
Observera att citattecknen för “English” härovan är olika före och efter citatet. Vad som styr detta är mera typografiska konventioner snarare än språkliga. I Word finns det inställningar för automatik för de olika språkens konventioner. Det enklaste – smartaste – för wikitexter bör vara att använda uppershift_2 så får stavningsprogram o liknande justera det vid ev. "publicering". Mvh / Mkh 28 mars 2008 kl. 13.57 (CET)
Rejbrand har nog rätt i att det finns en standard för svenska, men eftersom Wikipedianerna inte nödvändigtvis befinner sig i Sverige kan man inte räkna med att de som vill nyttja Words rättstavning eller av andra skäl skriver i en ordbehandlare kommer följa den. Själv sitter jag i Frankrike och « franska » citationstecken ser ut så här, inklusive ett extra mellanslag mellan tecken och bokstav. Den som söker i äldre svenska texter finner liknande varianter.
Poängen ligger i att få till nått som är enhetligt och funkar bra för alla brukare, vare sig de läser eller skriver i Wikin. Habj pekar på en tendens och ett förfaringssätt, kan inte nån snickra ihop en sån bot också? OJH 28 mars 2008 kl. 16.18 (CET)

Spontant tror jag det bästa vore att rekommendera vanliga citationstecken, eftersom det är enklast. Men då borde vi kanske ha en bot som automatiskt gör om korrekta typografiska citattecken (”citat”) samt eventuella (i svensk text) "felaktiga" citattecken till de vanliga? Jag tycker inte det är snyggt (alls) om olika artiklar har använder olika system... --Andreas Rejbrand 28 mars 2008 kl. 19.04 (CET)

Personligen tycker jag att den sortens redigeringar är av samma slag som de som går ut på att fixa Unicodetecken istället för koder, dvs drar upp en massa serverprestanda i onödan. Jag tycker inte att vi ska har robotar som gör den typen av onödiga redigeringar. /Grillo 29 mars 2008 kl. 21.20 (CET)
Så förvånad jag (inte) är över att Rejbrand ville köra sin bot på detta. Jag har iofs inget emot det. Han har kört rättstavningsgrejer tidigare på sätt som egentligen inte rekommenderas, och på enwp inte brukar tillåtas, men här har det tydligen inte orsakat något problem. För mig kunde det vara okej. Om man ska köra en bot på något bör det dock finnas tydligt konsensus för den ändring som botten utför, och här verkar finnas olika åsikter. Mitt förslag till Andreas: skriv in på något lämpligt ställe på Rilpedia:Stilguide att de flesta anser att man ska använda vanliga citationstecken. Låt det sedan gå ett halvår. Om alla verkar acceptera vad som står, ta då upp frågan igen. // habj 30 mars 2008 kl. 23.10 (CEST)
habj: Jag har ingen (och har heller aldrig haft någon) bot?! --Andreas Rejbrand 1 april 2008 kl. 17.04 (CEST)
Rilpedia:Stilguide har nu inte mycket om citat, men hänvisar i sin tur vidare till den mera utförligare Rilpedia:Specialtecken för tecknens kodning. Val av teckenutseende finns inte här heller.
Om någon vill ha regler så finns "Myndigheternas skrivregler" här. Ett häfte "Typografisk svenska – Råd & regler" (från Ordfront 1988) visar exempel på sex olika utformningar av citattecken i ungefär lika många olika europeiska språk.
Jag brukar försöka hålla mig till ordet "citattecken" och tiger om "citationstecken" – somliga hör fel och verkar tro att det heter "situationstecken" Mvh / Mkh 4 april 2008 kl. 19.56 (CEST), puts 4 april 2008 kl. 20.02 (CEST)

Klotter från oinloggade

Kan man inte en gång för alla kräva inloggning för att kunna redigera en artikel. Det är horribelt att behöva bevaka artiklar bara för att någon går in och ändrar smågrejor i vandalsyfte. Det finns inget skäl att inte kräva en registrering helst med en giltig e-mail adress. Jag tror inte att oinloggade bidrar med något fruktbart i längden utan bara ställer till trassel. Bodalbo 31 mars 2008 kl. 18.16 (CEST)

Jag delar inte den åsikten, många oinloggade bidrar konstruktivt. Även om de kanske inte skriva långa, utförliga artiklar så rättar de ofta språk eller tar bort klotter som någon missat. Det finns inloggade som klottrar också, så jag ser det inte som något problem utan mer som en möjlighet. /NatoX 31 mars 2008 kl. 18.20 (CEST)

(redigeringskrock) Att inte låta oinloggade redigera wikipedia är något som jag absolut inte vill se. Antalet bidrag av IP-adresser står för en rätt stor del av de totala redigeringar som har gjorts, och vissa är mycket värdefulla. Dessutom är meningen med Wikipedia att alla ska kunna redigera, det är en av projektet mest fundamentala ideér. ‎‎‎‎xenus 31 mars 2008 kl. 18.24 (CEST)

(redigeringskrock)Jag tycker att registrering inte ska vara nödvändig, av samma skäl som Natox. Det finns dessutom vissa längre artiklar av oinloggade. Leo Johannes 31 mars 2008 kl. 18.28 (CEST)
Att kräva registrering för redigering på grund av att lite klotter förekommer tycker jag vore att slänga ut barnet med badvattnet. Klotter är enkelt och snabbt åtgärdat, men en förlorad skribent är svårare att locka få tillbaka. Jag tror att de flesta av oss började med att kanske ändra på något stavfel i en artikel och vågade sen sig på att kanske skriva ett litet stycke och så upptäckte man hur lätt och kul det var och först registrerade man sig. Det är ju lite som en håv, att kanske är det några som fastnar av de som bara först tänker "nämen här står det ju oxk istället för och, jag kanske skulle våga mig på att ändra på det" och som sedan tänker "Men vad kort texten om min favoritskådespelare/min hemort/filmen jag såg i lördags är, jag kanske skulle skriva lite om det". Hade man från början krävt registrering så hade nog många av de som nu är etablerade bidragsgivare inte ens provat på. Tröskeln in till Wikipediagemenskapen ska vara låg, och då får vi stå ut med att det även snubblar in lite klottrare. Sånt åtgärdar vi ju snabbt. / Elinnea 31 mars 2008 kl. 19.10 (CEST)
Jag vill också säga att jag motsätter mig detta förslag. Wikipedia -den fria encyklopedin som alla kan redigera. MiCkE 31 mars 2008 kl. 19.16 (CEST)
(redkonfl m Micke)Mina första redigeringar var oinloggade, och det gäller nog för de flesta som skriver här. Många kommer hit och prövar lite innan de skapar ett konto. Visst, det finns en hel del klotter också, men som jag tycker hålls det undan rätt bra. Jag brukar t ex, när jag kollar senaste ändringarlistan, inrikta mig framför allt på redigeringar av IP-adresser och redigeringar av användare jag inte känner till. En hel del av deras redigeringar är ju rättning av stavfel och liknande, och jag tror att nettoeffekten av de oinloggade är en vinst. Besides, även om alla kan redigera i och med att alla kan skapa ett konto ligger det något tilltalande i att även tillåta oinloggade att redigera i en encyklopedi som har lite som sin slogan att alla kan delta. Nitramus 31 mars 2008 kl. 19.21 (CEST)
Engelska Wikipedia har väl en policy som säger att bara inloggade kan skapa nya artiklar? Jag tror inte nödvändigtvis det vore rätt väg att gå på svwp, men det skulle minska antalet artiklar om demoband, småföretag och högstadieelever. - Tournesol 31 mars 2008 kl. 19.23 (CEST)
Det är väldigt sällan klotterartiklar ligger kvar, däremot händer det att klotter i befintliga artiklar ligger någon vecka eller längre. Jag tror att det paradoxalt nog kan vara lättare att fånga upp en del klotter om oinloggade tillåts skapa artiklar. Dessutom kommer man som seriös användare förr eller senare till en punkt då man vill skapa en artikel. Att då upptäcka att man behöver skapa ett konto och vänta fyra dagar på att bli autoconfirmed känns nog segt och kan vara en onödig broms. — 81.232.56.250 31 mars 2008 kl. 21.47 (CEST)
Det låter ju demokratiskt och fint att alla ska kunna bidra men det finns absolut inget som hindrar att vem som helst kan registrera sig och börja göra småändringar innan dom på allvar försöker sig på en artikel. Registrerade som klottrar tillhör nog sällsyntheten. Merparten av allt skräp kommer via oinloggade. Problemet är också att det kan vara otroligt lurigt klotter där man måste tänka två gånger i tron att ändringarna kanske är relevanta! Man vill ju inte ta bort en ändring som kanske är rätt! Detta tar onödigt lång tid och ofta är det enbart den stått för huvudinnehållet i en artikel som kan avgöra om det rör sig om ett riktigt klotter och den personen kanske har tagit en paus på flera månader från Wikipedia. En artikel kan förstöras på kort tid. Dom få procent som vandaliserar är samma folk som vandaliserar för övrigt i samhället som njuter av detta och ställer till problem för merparten. Dom tröttnar aldrig och bara fortsätter och fortsätter tills någon kommer på dom. Detta självläker inte och är ett tusenårigt problem. Alla de vandaliseringar jag stött på har kommit från oinloggade. Idag har många slump-IP-adresser så det går inte att spåra var vandalen finns någonstans. För att Wikipedia ska bli mer trovärdig tror jag steg 1 är att obligatorisk inloggning vore ett lyft. Vem vågar lita på en artikel där man inte vet om den är klottrad på ett lurigt sätt, kanske för 2 månader sedan??? som ingen har justerat tillbaka? . Jag tror det är dags att tänka om. Bodalbo 1 april 2008 kl. 00.35 (CEST)
På svwp finns en gammal och mycket tråkig inställning att betrakta oinloggade som oseriösa. Det är en inställning vi måste bekämpa, bland annat av det skälet att de flesta börjat sin wikipediabana som oinloggade. Jodå, nog tröttnar klottrare... men det kommer nya istället. En viss mängd klotter är priset vi får betala. Däremot accepterar jag att vi numera långtidsblockerar IP-adresser som det kommer väldigt mycket klotter ifrån.
Det kommer aldrig att gå att lita på vad man hittar på Wikipedia utan att kolla upp artikelhistoriken. Det kommer man inte ifrån genom att kräva inloggning. // habj 1 april 2008 kl. 11.55 (CEST)
Det är en intressant fråga men lite svår att diskutera utan siffror. Är det någon som gjort några undersökningar för antalet/mängden bidrag respektive klotter för oinloggande kontra registrerade användare? En annan synpunkt är att om man skulle kräva registring för att kunna redigera löser det inte klotterproblematiken eftersom en del klotter kommer från inloggade vandalkonton. --Kr-val 1 april 2008 kl. 09.32 (CEST)
Visst, men diskussionen handlar om klotter från oinloggade, där flera personer, ofta skolelever, kan klottra från samma ip eller andra sabotera från öppna proxier --Rosp 1 april 2008 kl. 09.41 (CEST)
Jag motsätter mig tanken, eftersom alla oinloggade inte är oseriösa, det finns många inloggade användare som klottrar. /Pralle 1 april 2008 kl. 21.02 (CEST)
Jag föreslår att den som vill stoppa oinloggade tar materialet och skapar sin egen wiki med sina egna regler för vem som får redigera. Det är fullt tillåtet. Hur mycket vi än skulle vilja stoppa oinloggade (jag vill det inte) skulle ett sådant beslut garanterat slås ner uppifrån. Det är helt enkelt helt emot Wikipedias idé. /Grillo 1 april 2008 kl. 21.05 (CEST)
Det var knappast det jag var ute att skapa komplicerade regler för vem som får redigera. Jag vill bara hävda att merparten av klotter kommer från oinloggade. Om man nu skulle tappa några medskribenter så tror jag inte det är någon större förlust och dom som verkligen vill bidra ser nog till att skapa ett konto. Seriösa oinloggade är nog helt enkelt lite slöa och tycker det är lättare att bara trycka på en knapp och börja redigera. Bodalbo 3 april 2008 kl. 21.51 (CEST)
Jag rekommenderar habjs text på hennes användarsida: Användare:Habj#Oinloggade_anv.C3.A4ndare. Din syn på oinloggade är förståelig, men farlig och oftast felaktig. Åtminstone jag hade aldrig blivit aktiv om jag inte kunnat redigera som oinloggad. Jag tillhör de som började här genom att av misstag upptäcka att man kunde redigera själv. Det hade jag aldrig upptäckt om jag varit tvungen att ha ett konto först. /Grillo 4 april 2008 kl. 03.09 (CEST)
Dessutom är din kommentar angående seriösa oinloggade användare rent förolämpande. Du kan aldrig veta motivet bakom att man väljer att inte logga in. Det är var användares rätt att själv bestämma om man vill logga in eller inte. Jag redigerar själv oinloggad då och då för att inte behöva knyta mina bidrag till mitt användarnamn. /Grillo 4 april 2008 kl. 03.12 (CEST)
Finns inte så mycket att tillägga. \GhostRider♠ 4 april 2008 kl. 07.17 (CEST)

Substubbar (igen)

Okej, eftersom ingen riktig konsensus nåtts vad gäller alla de substubbar som svävar i wikipedias cyberspace, tänkte jag ta upp frågan igen. Jag har klickat på slumpsida ett antal gånger, och fått fram ett par exempel på substubbar, som faktiskt inte säger någonting.

Exemplena är: Rökeri, Sandbacka, Österbotten, Ubåtsklass Typ IX, Borgen, Luleå, Richardson, Texas och One of your dreams. Så, vad ska vi göra med såna här artiklar? Mitt direkta förslag är att vi helt enkelt tillåter administratörer att radera dem utan att behöva ta upp dem till sffr eller ange relevans-mallar. På det sättet sparar vi en massa tid, och vi slipper de här jobbiga artiklarna. Kommentarer? //moяlist 30 mars 2008 kl. 15.24 (CEST)

Artiklar av typen Sandbacka, Österbotten och Borgen, Luleå bör emm inte raderas, utan omdirras till huvudartikeln, där det då bör infogas att det finns en sådan stadsdel/ö... Samma gäller One of your dreams - omdirigering till gruppen är emm bättre.. Så radering rakt av är inte alltid den optimala lösningen. Richardson, Texas har ju potential att bli större, och raden om telekom gör att det faktiskt inte är en substubb utan en ytterst kort stubb... Dessa invändningar om dina exempel hindrar dock inte på något sätt att det finns substubbar som kan och borde raderas rakt av...--sanna 30 mars 2008 kl. 16.06 (CEST)
De kan gott stå kvar, eftersom de är fullt användbara, och flera av dem skulle platsa i kommersiella pappersuppslagsverk. En artikel som rökeri är nyttig för den som inte har svenska som modersmål. En artikel som Richardson, Texas innehåller den viktigaste informationen om ämnet, plus en länk till en utförlig artikel på enwiki. Vad skulle i så fall vara kriteriet för att snabbradera artiklar enbart pga längd? Att de är kortare än 512 byte? Kortare än 256 byte? Eller att det helt ska vara upp till admins godtycke - så att om tio admins läser en artikel utan åtgärd, så står det den elfte fritt att snabbradera den? Jag kommer reservera mig mot att någon av exempelartiklarna snabbraderas. /Yvwv [y'vov] 30 mars 2008 kl. 16.09 (CEST)
Vissa av exemplen har nu helt magiskt börjat växa, vilket väl är det bästa. Problemet är att de allra flesta sådana här artiklar får inte liknande uppmärksamhet och kommer knappast växa inom överskådlig tid. Men om det är tillräckligt för att radera dem vet jag inte. Det stora problemet tycker jag är att det ständigt tillkommer nya substubbar. Det är fasligt stor skillnad på en artikel av typ "X är en stad i Y" och artiklar som har två-tre meningar. Kanske kan man kräva någon minsta längd på i alla fall nya artiklar så att man slipper de allra kortaste, 150-200 tecken eller liknande, det är väl inte mycket begärt? Shinzon 30 mars 2008 kl. 16.32 (CEST)
Jag vill bara tipsa om Rilpedia:Projekt substubbar som gärna vill ha fler deltagare och mer engagemang (erkänner själv att jag inte bidragit så mycket som jag kanske borde ha gjort...), det vore roligt om vi kunde dra igång det, sätta upp bra delmål etc, och förhoppningsvis få bukt med substubproblemen så småningom. / Elinnea 30 mars 2008 kl. 16.50 (CEST)
Exakt hur definieras en substub? Är en substub alltid ett problem? Är en substub alltid sämre än ingen artikel alls? /Yvwv [y'vov] 30 mars 2008 kl. 16.57 (CEST)
Geografiska substubbar om utlandet bör minst ha en språklänk, anser jag. Alla dessa finska bydelar finns oftast inte på finska wikipedia. Svenska småöar och stadsdelar skulle jag föreslå att det krävs koordinater. /Pieter Kuiper 30 mars 2008 kl. 17.08 (CEST)
De som ligger i exempelvis Österbotten (som exemplet Sandbacka, Österbotten) , ligger på genuint svenskspråkigt område, och de torde därför i första hand dyka upp här på svWP, och någon språklänk är därmed inte att förvänta. Taxelson 30 mars 2008 kl. 17.24 (CEST)
Typiska substubbar är när någon hittar en lista över något, tex kanadensiska politiker, full med röda länkar, och på kort tid skriver hundra artiklar av typen "A är en kanadensisk politiker", "B är en kanadensisk politiker", "C är en kanadensisk politiker", utan att lägga till några födelseuppgifter, vad de har/haft för uppdrag, iw-länkar etc. Man får alltså ingen ytterligare information av dessa separata innehållslösa artiklar. Om man klickar på en länk bör man helst finna något mer än det som stod där man kom ifrån. Typiskt för substubbar är att den som skapat dem ofta gjort det i en mekanisk serie och ofta inte velat ägna mer än 30 sekunder på varje artikel. Om man ändå ska skapa en artikel bör man iaf försöka skriva något mer än 2-3 ord och kanske lägga minst någon minut på den. En kort artikel som beskriver sitt ämne kortfattat och koncist är inte ett problem. En substub kan vara bättre än ingen artikel alls, men ofta skapar den mer arbete och förvirring än vad den tillför. / Elinnea 30 mars 2008 kl. 17.17 (CEST)
Kunde inte ha sagt det bättre. Shinzon 30 mars 2008 kl. 17.22 (CEST)
Jag har börjat rota i Projekt Sveriges geografi, om än från en lite annan vinkel. Om man med CatScan letar i Kategori:Geografistubbar så hittar man i de tre första nivåerna 1000 sidor från A till B. CatScan vägrar söka längre än 1000 sidor. Enbart under Kategori:Geografistubbar-Sverige hittar man på tre nivåer 1000 sidor från A till F. Totalt har vi kanske så många som 50.000 sidor som klassats som geografi-stubbar. Det är i alla fall betydligt fler än 10.000. Och detta är alltså inte antalet artiklar, utan enbart stubbarna. Tänk vilken möda som totalt lagts ner på att skriva {{geografistub}} i alla dessa sidor, tanken svindlar. Detta är vad man kallar ett Augeasstall, det där Herakles röjde upp, ett enormt städarbete står framför oss. Är det en rimlig plan att man ska leta fram koordinater till alla stubbar för att bevara stubbarna, eller ska vi aggressivt börja slå ihop till större och färre enheter (byar till kommuner, stadsdelar till städer)? När någon verkligen orkar skriva mer om en plats, så går det ju bra att separera ut till en egen artikel igen. Den möjligheten går ju inte förlorad. --LA2 30 mars 2008 kl. 17.30 (CEST)
Tekniskt tips: markera rutan för "csv-resultat" i CatScan så fås visserligen en icke-länkad lista, men åtminstone så begränsas den inte vid 1000 artiklar. Jag vet inte om det finns andra begränsningar, men en sökning via CatScan på Kategori:Geografistubbar ger mig just nu, utförd på det viset, 16500 träffar. Och då har vi täckt in från A och in på det kyrilliska alfabetet. \Mike 31 mars 2008 kl. 04.33 (CEST)
Just byar märks ofta inte heller ut med någon stubmall, ofta pga att det är användare (ofta oinloggade) utan större erfarenhet av wikiredigering som skapar dem. Jag ställer mig gärna bakom en hopslagning som senare kan brytas upp med en "klipp och klistra"-mall-länk tillbaka. Det blir ofta överskådligare. En nackdel är att det blir konstigt med småortsmallarna, man kan ju inte gärna ha flera på en sida, och de är ett bra sätt att få en överblick över storlek, befolkning, läge etc. Vivo disk. 30 mars 2008 kl. 17.38 (CEST)
Det krävs ju tyvärr en hel del arbete att slå ihop dem, vet inte vad som är vettigast. Vissa artiklar som är stubbmärkta är också hyfsat omfattande så alla dessa tiotusentals artiklar är inte ett stort problem. Jag skulle helst vilja börja angripa problemet med att förhindra att nya småstubbar skapas, att vi som jag skrev inför någon sorts minsta mängd text en ny artikel får ha. Sen kan vi långsamt ta itu med de artiklar vi redan har. Det tillkommer så många artiklar av den här typen att det känns hopplöst att ta itu med dem som det är nu, de kommer antagligen ändå att öka. Shinzon 30 mars 2008 kl. 17.48 (CEST)
Och småorternas i sverige befolkningssiffror från SCB har i just mallarna med hjälp av bot uppdaterats nyligen. Möjligheten till sådan bot-genomgång i framtiden försvåras kanske (vet inte mycket om botar) om man slår ihop. Dessutom är väl risken att det blir ett större steg att ge sig in och utvidga en enstaka by i en sådana samlingsartikel, än när den står ensam. Nu är ju önskemålet att den som vet något (men ofta är ovan vid WP), må komplettera, så mycket tydligare, när det står angivet i stub-mallen. Jag är därför inte så förtjust i att slå ihop just dessa stubbar, alltså. Taxelson 30 mars 2008 kl. 17.54 (CEST)

(börjar om till vänster) Eftersom jag ser det här som ett av våra största problem, se mina tankar om kvalitet, föreslår jag att vi gör så här:

  1. Ser till så att det inte blir fler substubbar, d.v.s. bestämmer att konsensus är att vi inte vill ha fler substubbar - och gör det känt för nybörjare också
  2. Säger åt de som vill skapa artiklar "maskinellt" att göra det med större stycken text än bara "X är en Y". Man kan ju till exempel använda sig av bättre informationskällor än listor, t.ex. databaser. (Engelskspråkiga Wikipedia fick en stor skjuts uppåt i artikelantalet av Rambot som lade in geografiska fakta, men hade mer info att lägga in än bara "X är en Y". Det blev kritiserat, men hade Rambot lagt in sådana substubbar som vi har, hade den blivit blockerad.)
  3. Ger administratörer befogenhet att radera nya substubbar rakt av
  4. Ger de som är inne i ett ämnesprojekt "i uppdrag" att gå igenom substubbarna inom deras område och avgöra vad som är räddningsbart och vad som bör raderas

Men det är mina ören, det.//Hannibal 30 mars 2008 kl. 18.17 (CEST)

Håller med bla Hannibal ovan, jag tycker också att det är en bra idé att förhindra skapande av för korta artiklar. Kanske skulle vi lämna in en bugzilla om att utvecklarna stoppar skapande av artiklar som är kortare än ett visst antal tecken (kanske motsvarande två-tre meningar). MiCkE 30 mars 2008 kl. 18.27 (CEST)
stubar tycker jag kan vara OK, men substubbar ser jag som oartiklar, dvs de saknar de elementära prameterar som behövs. vad är Obejktet, vad gör det relevant. Jag har inte någonsin markerat någon artikel som substub utan raderat dem som oartiklar eller fört dem till Snabbradering. Jag föreslår vi tar bort möjligheten sätta substubmallen. Korthet behöver inte vara detsamma som substub. Wanpe 30 mars 2008 kl. 18.39 (CEST)
Shinzon och Hannibal, hur går man praktiskt tillväga när man "förbjuder" skapandet av nya substubbar? Ska man sitta och patrullera Senaste ändringar manuellt, eller kan man programmera in en spärr som vägrar lagra alltför korta artiklar? Och hur ska man pedagogiskt förklara förbudet, när det finns tonvis av gamla stubbar kvar? Måste man inte städa bort dem för att "hålla rent framför egen dörr"? CatScan låter mig sätta olika gränser för sidlängden. Det gör att man kan inleda med en offensiv mot artiklar kortare än 70 tecken och sedan höja med 10 tecken i taget. --LA2 30 mars 2008 kl. 18.46 (CEST)
Jag går igenom alla artiklar som kommer upp på ej kategoriserade artiklar, och dit kommer ju alla de svagaste enradingarna. Wanpe 30 mars 2008 kl. 19.01 (CEST)
Ett tips om någon missat detta. För att hitta de riktigt korta artiklarna så kan man ju också ändra sina Inställningar->Diverse och i översta rutan sätta in en lämplig brytningsgräns (själv använder jag 200 (bytes), men det är ju lätt att justera) för att länkar skall visas med en färg som "nästan är röd", dvs mörkare röd. Sätt den till ett lågt värde så hoppar de riktigt korta artiklarna fram vad du än läser för sida/kategori.--sanna 30 mars 2008 kl. 19.44 (CEST)
Svar till LA2 ovan: jag skrev aldrig att jag ville "förbjuda" substubbar, utan att vi skapar konsensus kring att vi inte vill ha substubbar. Med andra ord: det finns folk som tycker att substubbar är okej - uppenbarligen. Men 1) hur ser uppdelningen mellan substubbsförespråkare och -motståndare ut?, och 2) vad har substubbsförespråkarna för argument? (Ovan har vi hört att traditionella uppslagsverk har motsvarande längd, och att det ibland räcker med att få veta att X är en Y. Finns det fler argument?) Om fler och fler börjar öppet visa att de inte tycker att substubbar är okej, blir det förr eller senare konsensus att vi inte vill ha substubbar. Och konsensus är ju trots allt hur vi "bestämmer" saker här.
Att det finns tonvis med substubbar redan hör egentligen inte ihop med hur vi ska göra med substubbar i framtiden. En gång i tiden hade vi inga kategorier. Det ändrade vi på. En gång hade vi lägre krav på källor. Det håller vi på med att ändra. Så varför inte substubbar? När de är något som gör oss till en språkversion med många men väldigt, väldigt korta artiklar.//Hannibal 30 mars 2008 kl. 20.10 (CEST)

Jag har provat en liten stund nu, baserat på CatScan. Men när jag ser "Runögård ligger i Åkersberga" så är det inte ens meningsfullt att ersätta detta med en redirect till Åkersberga, för jag vet inte vad Runögård är (en gård? en by? ett hotell?), jag vet inte om Runögård uppfyller några som helst relevanskriterier (det kanske är ett namn på någons sommarställe), jag vet inte ens om påståendet är sant eftersom det saknas källor. Det verkar mycket vettigare att bara radera substuben än att försöka rädda kvar namnet som redirect. Och det är väl ungefär den slutsatsen som tyskarna kom fram till för några år sedan. Efter radering blir det ju en rödlänk för alla, inte bara för dem som satt ett tröskelvärde i sina personliga inställningar. --LA2 30 mars 2008 kl. 19.54 (CEST)

Likväl som en radering inte alltid är bästa lösningen, så är inte heller en omdirigering alltid det bästa heller. Det finns helt klart en stor del artiklar (vare sig de märkts med substubb eller ej) som borde raderas rakt av. Tröskelvärdet nämnde jag som en ett verktyg i upprensningen, inte en lösning på problemet.--sanna 30 mars 2008 kl. 20.02 (CEST)
Jag såg att en.wp har en mall Notstub som i artikeln Stångån hade försetts med kommentaren "unlikely to be easily expanded". Den kommentaren kan förvisso ifrågasättas rörande Stångån och med sina 800 tecken är Stångån kanske inte längre i farozonen, men kanske kunde en sådan mall "ejstub" vara användbar även hos oss? Den markerar att en kort artikel inte ska raderas, medan utgångsläget är att korta artiklar ska raderas. Vilka korta artiklar på sv.wp borde inte raderas? Dags att börja markera dem? --LA2 30 mars 2008 kl. 20.11 (CEST)
Vi har en

{{Ickestub}}, som jag antar var tänkt att fylla den funktionen. --MagnusA 31 mars 2008 kl. 13.42 (CEST)

IMHO kan substubbarna gärna raderas. På engelska wikipedia (som vi ju inte behöver följa slaviskt) har man avskaffat systemet med substubbar. Vad jag förstår raderar man nära nog omedelbart nyskapade substubb-artiklar av typen "Valolja är olja från valars kroppar." [7] Käcka tillrop som "varje utvald artikel börjar som en substubb" håller helt enkelt inte. torvindusEt tu, Brute? 30 mars 2008 kl. 20.27 (CEST)

Jo, varje utvald artikel börjar som en stub eller substub. Kolla på modernism (arkitektur) som du försökte få raderad för inte så länge sen. Att du använder en historisk länk till artikeln valolja tyder på att dina avsikter att brännmärka korta artiklar inte är ett dugg ärliga. Och att engelska wikipedia gör något betyder inte alls att det är rätt. Anledningen till att enskilda admins på enwiki kan bete sig destruktivt är att de har betydligt större tillströmning av skribenter. /Yvwv [y'vov] 30 mars 2008 kl. 20.48 (CEST)
Du kallar mina avsikter för oärliga, när du själv inte håller dig till sanningen. Artikeln modernism (arkitektur) bestod till en början av "Modernism, eller modern arkitektur, skapades under 1900-talet med stilar som funktionalism och brutalism". [8]. Då ville undertecknad att den skulle redirectas till huvudartikeln modernism. Jag har aldrig sagt att den skulle raderas. torvindusEt tu, Brute? 30 mars 2008 kl. 20.59 (CEST)
Nu märker du ord. Du har under en ganska lång period drivit ett helt omotiverat korståg mot artiklar som du fått för dig är för korta. /Yvwv [y'vov] 30 mars 2008 kl. 21.04 (CEST)
Korståget är motiverat. Varför t ex skapa en artikel som erg och inte skriva hur stor enheten är? (Tack sanna för tipset om "nästan röda" länkar i "Iställningar" (under Diverse); så slipper man en del klickande på irriterande substubbar.) /Pieter Kuiper 30 mars 2008 kl. 22.23 (CEST)
Det går att läsa på interwikilänken. Och om någon skrivit att en erg var 10^-7 joule, så skulle någon klagat på att den var en substub eftersom den saknade länk till mekaniskt arbete eller etymologi eller förhållandet till dyn eller vad som helst. Det är väldigt omständligt att skriva en artikel som innehåller allt som en läsare kan tänkas vara intresserad av, men den som känner sig road av det kan förstås fylla ut artikeln i stället för att klaga. Om artikeln erg är dålig bör raderas, så borde en tiondel av artiklarna i Bonniers Lexikon aldrig ha tryckts eftersom de är för korta. /Yvwv [y'vov] 30 mars 2008 kl. 22.32 (CEST)
Varför tar du hela tiden upp Bonniers? Vi är inte Bonniers, vi är inte en pappersupplaga, det finns ingen anledning för oss att härma deras tillkortakommanden. De får göra som de behagar så gör vi på vårt sätt. Det här med att substubbar är motiverade för att det finns en artikel på ett annat språk där informationen finns tycker jag inte riktigt håller heller. --Shinzon 31 mars 2008 kl. 12.22 (CEST)
Jag håller med Elinnea och Hannibal (och kanske någon/-ra annan/-dra också). Leo Johannes 30 mars 2008 kl. 21.25 (CEST)

{{substub}} säger "artikel [som inte] innehåller [...] annan information än själva artikelrubriken". Modernism-artikeln ovan är inte en substub, ej heller geografiartiklar av typen "X är en Y i Z". Sådana artiklar är (mycket korta) stubbar, men de innehåller information och kan därför vara till nytta. Man kan diskutera om och i vilken form de skall finnas, och om vi är för tillåtande mot artiklar om små kobbar i någon skärgård, men jag tycker inte att vi skall radera artiklar bara för att de är korta om de innehåller icketrivial information. Då är det betydligt bättre att hävda att de inte är relevanta (vissa av de anförda artiklarna i diskussionen tvivlar jag starkt på om de bör behållas alls).

andejons 30 mars 2008 kl. 22.42 (CEST)
Visst kan man få någon information ur vissa av småstubbarna, men som Elinnea påpekade förut så skapar de ofta mer arbete och förvirring än de tillför. Förmodligen känner de som söker på en stad i Moldavien redan till att det är en stad som ligger i Moldavien och ville veta mer. Syftet är inte från min sida att få substubb-författarna att sluta skriva utan att få dem att skriva bara lite längre när de väl skapar en artikel för en sådan artikel är i min mening mycket mer värd. Jag tror att en minimumgräns på nya artiklar är det enda sättet att få upp längden på de minsta artiklarna. Shinzon 30 mars 2008 kl. 23.31 (CEST)
Ett exempel från idag: substubben gyrus cinguli gjorde mig så förvirrad att jag slutade försöka klicka mig hit och dit för att reda ut vad som är vad i hjärnans anatomi. Om det som stod i stubben ingått i ett sammanhang hade jag förstått det, det här var bara obegripligt, mina kunskaper för ofräscha och jag gav upp. En annan användare omdirigerade ordet till limbiska systemet som förvisso inte heller är någon höjdarartikel, men där det åtminstone finns skuggan av en chans att förklara den anatomiska detaljen ifråga i ett sammanhang. // habj 31 mars 2008 kl. 00.03 (CEST)

(Måste skriva här nere, med hjälp av nedanstående rubrik, eftersom jag tydligen inte kan spara om texten är på över 10 000 bytes) Som huvudförfattare till artikeln Modernism (arkitektur) motsätter jag mig lite att den används som exempel för att substubbar är bra. Jag hade skrivit artikeln oberoende om den varit en substubb, redirect eller rödlänk. Artikeln ingick helt enkelt i en flytt av text från Arkitekturens historia, där jag tänkte korta ner avsnittet om modernism till endast en rubrik, och skapandet av en huvudartikel för modernism är helt enkelt ett led i mitt arbete med just Arkitekturens historia. -- JIESDEO 31 mars 2008 kl. 00.35 (CEST)

Som svar pa det tidigare papekandet om en.wikis 'notstub sa har sv.wiki

{{ickestub}}./Lokal_Profil 31 mars 2008 kl. 01.50 (CEST)

Jag kan verkligen rekommendera att man går till "mina inställningar" -> "Diverse" och sätter "Formatera länkar så här till sidor som är kortare än:" till förslagsvis 512 bytes. Med "så här" menas att länkar till korta artiklar då blir mörkröda, lätt att skilja från blå (längre artikel finns) och klarröda (artikel saknas). Med gränsen 512 bytes kommer även länkar till de flesta förgreningssidor att bli mörkröda, så att man kan åtgärda dem och rikta länken åt rätt håll. Förbättringen är så avsevärd, att detta inte borde vara en personlig inställning utan det normala beteendet. --LA2 31 mars 2008 kl. 13.09 (CEST)

Ett alternativ till evighetslånga diskussioner, som bara resulterar i att det än så länge finns olika åsikter: Rilpedia:Lägsta godtagbara artikelkvalitet. Jag skapade ursprungligen sidan för att... nej jag tar det på den sidans diskus istället. // habj 1 april 2008 kl. 11.06 (CEST)

Jag föreslår att ändra Mall:Substub. Istället för uppmuntrande inbjudningar till andra att fylla på, borde den innehålla förmuleringar i stil med Mall:Rel, som riktar sig till upphovsmannen, att det raderas om det inte blir mer än en substub. /Pieter Kuiper 4 april 2008 kl. 23.14 (CEST)

Versalisering av Stadion, Ishall, Park och Arena

Vad är det som är så speciellt med Kategori:Sportanläggningar i Sverige att man inte följer Rilpedia:Namngivning#Versalisering ? /Pieter Kuiper 3 april 2008 kl. 18.59 (CEST)

Det är inte samma sak. Det är fel att skriva t ex Ikea med stora bokstäver eftersom det uttalas som ett ord och inte bokstav för bokstav. Att skriva ett egennamn med stor begynnelsebokstav på alla ord i namnet är inte fel. Om Malmö FF nu väljer att namnet skall skrivas Swedbank stadion så skall det också skrivas så. På den här punkten följer man alltså företagens namnversion. Språkrådets rekomendation. /Melo man (Snax! Va görru!?) 3 april 2008 kl. 20.44 (CEST)
Den länken ger ett bra exempel: Löfbergs Lila Arena bör flyttas. /Pieter Kuiper 3 april 2008 kl. 21.25 (CEST)
Av vilken anledning då? På arenans hemsida skrivs arena med stort A. /Melo man (Snax! Va görru!?) 3 april 2008 kl. 21.33 (CEST)
Enligt språkrådets rekommendationer, som ger exakt det här exemplet:
Särskrivningar skrivs ihop eller förses med bindestreck och foge-s enligt normala regler
Löfbergs Lila Hallen → Löfbergs Lila-hallen eller Löfbergs lila-hallen
Skurup Hallen → Skurupshallen
/Pieter Kuiper 3 april 2008 kl. 22.44 (CEST)
Löfberg Lila Arena är dock ingen särskrivning. Däremot hade Löfbergs Lila Arenan varit det. /Grillo 4 april 2008 kl. 03.06 (CEST)

Men om man på detta sätt ska "rätta" företagsnamnet Östgöta Correspondenten till Östgöta-correspondenten så måste man väl "rätta" C till K också? Och då är vi tillbaka på Nordisk familjeboks nivå där vi minsann vet att Karl von Linné ska stavas med K. --LA2 3 april 2008 kl. 23.00 (CEST)

Nej precis. Man skall inte rätta särskrivna eller felstavade företagsnamn. /Melo man (Snax! Va görru!?) 4 april 2008 kl. 18.51 (CEST)
Men det här är inte riktiga företagsnamn. Det är ishallar, arenor, osv. Jag skulle vara mycker mer benägen att ändra versalisering av sådana sammanställningar än att peta i varumärken som IKEA eller iPod. /Pieter Kuiper 4 april 2008 kl. 19.09 (CEST)
Jovisst, man får ju prioritera precis vad man själv vill. Grejen är ju att ett stadion (ett av svenskans största ordmisstag) är ett egennamn, något som skall följas. En akademi skrivs ju inte heller med stor bokstav. Trots det skriver man Svenska Akademien och inte Svenska akademien eller Svenska akademin. /Melo man (Snax! Va görru!?) 4 april 2008 kl. 20.00 (CEST)
Peter, ditt namn är väl Peter Kuiper och inte Peter kupier? På samma sätt bör man acceptera att Löfberg Lila Arena är ett namn. \GhostRider♠ 4 april 2008 kl. 20.33 (CEST)
Det heter en stadion, men personligen tycker jag att den typen av tillkrånglade termer är onödiga när enkla former som "arena" finns. /Grillo 4 april 2008 kl. 23.14 (CEST)

Menar du att man skall flytta Malmö Stadion till Malmö Arena? Föresten heter det faktiskt ett stadion, Klicka här och sök sedan på stadion. /Melo man (Snax! Va görru!?) 5 april 2008 kl. 12.13 (CEST)

Nej, det menar jag inte. Däremot kan man skriva "Arenan Malmö Stadion är [...]" i löpande text. /Grillo 5 april 2008 kl. 12.28 (CEST)
Hmm... blir inte det lite tautologi över det i så fall? /Melo man (Snax! Va görru!?) 5 april 2008 kl. 13.07 (CEST)
Mjo, kanske det, men min poäng var att man inte behöver använda ordet "stadion" genom hela artikeln bara för att arenan råkar heta någonting med stadion i sig. /Grillo 5 april 2008 kl. 13.16 (CEST)
Jo det är sant. Stadion är ett onödigt svårböjligt ord, och eftersom arena och stadion är i stort sett synonyma så kan man ju lika gärna skriva arena. /Melo man (Snax! Va görru!?) 5 april 2008 kl. 13.47 (CEST)

Hur vågar man?

Hej. Jag är ny här och undrar hur man vågar skriva något här utan att göra fel? 83.233.107.92 5 april 2008 kl. 22.13 (CEST)

Hej! WP:Var djärv. Det är inte hela världen om det blir fel ibland, det blir det för alla. Det går i regel rätt lätt att återställa. Och undrar du något kan du alltid fråga någon mer erfaren, antingen här eller någon av våra faddrar. Välkommen till WP! Nitramus 5 april 2008 kl. 22.16 (CEST)
Men det står inte att man inte får rösta? Hur ska man veta vad man får göra och inte göra, när det "sägs" att man får göra som man vill?? 83.233.107.92 5 april 2008 kl. 22.22 (CEST)
Att rösta är en av dom få sakerna man inte får göra oinloggad.Brallan 5 april 2008 kl. 22.24 (CEST)
Det gör inget om det blir fel. Ingen av oss som skriver här fick någon wikipediarutin via bröstmjölken; och det blir lite fel ibland, vilket inte i sig är speciellt fel. Det kanske kan kännas som en skarp tillrättavisning när någon återställer ett tidigt försök till medverkan, men det är sällat menat så. Det finns ofta en del info i början på var sida, men mycket lärs också via "misstag". Se även Rilpedia:Välkommen för mer info och välkommen hit,
önskar också /Ronny 5 april 2008 kl. 22.26 (CEST)
Nej, jag förstår att det kan vara svårt och rörigt i början att veta vad man får och inte får. Dels finns det vår nybörjarkurs, som du kan få en länk till alldeles strax. Sen är det som sagt ingen större katastrof om man någon gång skulle göra något misstag. Det finns nog ingen wikipedian som aldrig har gjort något misstag - inte jag heller. Jag lovar dig att ingen blir sur på dig för att du röstade oinloggad på artikelnomineringar. Sånt kan hända den bästa. Min kommentar på din användardiskussion var inte menad som en tillrättavisning, utan helt enkelt för att berätta för dig så att du vet till nästa gång. Men du ska få länken till nybörjarskolan så snart jag hittat den. Varma hälsningar! Nitramus 5 april 2008 kl. 22.29 (CEST)

OK, om jag vill skaffa ett konto, finns det några regler om vad jag får heta? Lika bra att fråga det med en gång... --83.233.107.92 5 april 2008 kl. 22.38 (CEST)

Hej igen! Vad roligt att du funderar på att skaffa ett konto! Ja, det finns regler om användarnamn. För det första bör du ha ett användarnamn som inte är för likt ett existreande användarnamn. Wikipedia kommer att varna dig om du försöker skapa ett konto som är för likt ett existerande namn. För det andra ska ditt namn vara någorlunda lätt att komma ihåg för folk som vill till din sida, dvs inte typ "kvakpgojwjg4395823pöeojk" eller något liknande. För det tredje ska ditt användarnamn inte vara något som kan uppfattas som stötande, t ex någon svordom eller obscent eller liknande. Annars får du heta vad du själv finner lämpligt! Regler om användarnamn finns här. Varma hälsningar! Nitramus 5 april 2008 kl. 22.42 (CEST)

infobox damm från en.wiki

Hej! Jag har precis översatt en:Template:Infobox Dam till svenska {{Infobox damm}} och skulle vilja ha lite synpunkter på mallen. Ser mallen okej ut, och hur är det med översättningarna? Hos De tre ravinernas damm kan man se hur mallen ser ut i användning. Där finns även en vattenkraftverks-mall. Är det kanske så vanligt med vattenkraftverk i dammar att ett kraftverks-stycke borde infogas i damm-mallen? –dMoberg 5 april 2008 kl. 23.32 (CEST)

Ser mycket bra ut! Bra jobbat! Ulner 5 april 2008 kl. 23.35 (CEST)
Snyggt! Går den att kombinera med

{{flod}} för de artiklar som behandlar båda fenomenen (t.ex. Ping), eller riskerar de att lägga sig över varandra? Vivo disk. 6 april 2008 kl. 12.12 (CEST)

Det bör framgå vilket vattendrag dammen ligger i. Vattenkraftsfakta, som effekt och elproduktion bör finnas i mallen. /rrohdin 6 april 2008 kl. 12.37 (CEST)
Jo, angående vattendrag så tänkte jag "dämmer upp" skulle vara det, men det är tydligen dumt ordval. Vad beträffar

{{flod}} så borde mallarna inte krocka för de borde ligga i olika artiklar, eller tänker jag fel? (Behövs mer flodfakta i damm-mallen/damm-artiklar?). Innebär ett vattenkraftverk alltid en damm, således att vattenkraftverksmallen på sikt kan försvinna? Hur som helst så kan jag peta in ett vattenkraftverksstycke i mallen. –dMoberg 6 april 2008 kl. 13.25 (CEST)

Sådär nu finns det ett stycke för kraftverk i

{{Infobox damm}}. Något mer/mindre akut som bör ändras _innan_ man börjar använda mallen? Mindre viktiga saker (disposition) kan ju tas på diskussionssidan.. –dMoberg 6 april 2008 kl. 15.00 (CEST)

Teknikfråga rörande ~~~~

Har någon haft problem med att Firefox 3 inte skriver ut ~~~~ när man under Windows håller nere AltGr och trycker ~-tangenten fyra gånger? Det verkar som om FF3 (beta 4) kräver att man slår mellanslag efter varje nedtryckning av ~ för att symbolen skall dyka upp i redigeringsfältet. Om flera upplevt samma problem, har ni lyckats lösa det? - Tournesol 30 mars 2008 kl. 20.53 (CEST)

Tydligen en bug [9]. //StefanB 31 mars 2008 kl. 07.45 (CEST)
Tack, den ser ju ut att klassas som rätt allvarlig så den bör vara fixad till Beta 5. - Tournesol 31 mars 2008 kl. 11.53 (CEST)
Jag kör nu Beta 5 och buggen är fixad. - Tournesol 7 april 2008 kl. 13.12 (CEST)

Omdirigeringar med kategorier

Har konsensus nåtts angående huruvida omdirigeringar bör kategoriseras (i vanliga kategorier, det vill säga)? Har diskusssion ens startats? Om inte, vad tycker ni? Bör omdirigeringar kategoriseras? Leo Johannes 5 april 2008 kl. 21.48 (CEST)

Jag anser att alla omdirigeringar ska vara rena från en massa kategorier, de vilseleder bara! 83.233.107.92 5 april 2008 kl. 21.51 (CEST)
Det torde bero på vad man vill använda kategorierna till. Om de bara skall vara till för att lista artiklar borde inte omdirigeringar listas, men om det är meningen att man skall kunna använda dem för att söka efter artiklar så borde man kanske kategorisera vissa omdirigeringar, speciellt om det inte är något tvivel om de avser samma sak (t.ex. så kategoriseras väl omdirigeringar från latinska namn på växter?).
andejons 5 april 2008 kl. 22.19 (CEST)
Jag anser att omdirigeringar (och förgreningssidor) generellt sett inte bör kategoriseras. Men för att kunna diskutera den här frågan på ett konstruktivt sätt är det viktigt att vi definierar vilken typ av omdirigeringar det är vi talar om. Jag tror inte att det är någon som anser att omdirigerade stavningsvarianter, felstavningar och alternativa versaliseringar ska kategoriseras, men det finns många andra typer av omdirigeringar.
När det gäller namn på växter och djur har vi två kompletta parallella system, ett med vetenskapliga namn och ett med svenska. I detta fall ser jag inget problem med att sidor på artnivå omdirigeras från det vetenskapliga namnet till det svenska namnet samtidigt som de kategoriseras i en rätt "vetenskaplig" kategori. Sidan med det vetenskapliga namnet bör dock inte kategoriseras i den "svenska" kategorin och sidan med det svenska namnet bör inte kategoriseras i den "vetenskapliga kategorin. Jorva 6 april 2008 kl. 12.57 (CEST)
Vissa andra wikipedior markerar kategoriserade omdirigeringar i kursiv stil. Jag tycker att det kan vara en bra finess, om det inte överanvänds. Bra exempel: de:Kategorie:Zeiteinheit. /Pieter Kuiper 6 april 2008 kl. 13.09 (CEST)
Jag tycker att man kan kategorisera omdirigeringar i ganska hög utsträckning. Utgångspunkten jag har när jag kategoriserar är att en kategori ska hjälpa läsaren att så lätt som möjligt hitta all information Wikipedia har om ämnesområdet som kategorin omfattar. Stavningsvarianter, felstavningar och alternativa versaliseringar är naturligtvis fullständigt onödiga att kategorisera, men det finns många fall där omdirigeringskategorisering är motiverad. När ett koncept har två namn som är så pass olika att det inte är uppenbart att det handlar om samma sak (säg glykol och etandiol) är omdirigeringskategorisering användbart för den läsare som letar igenom en kategori på jakt efter något som den vet ungefär vad det heter, men inte exakt. När omdirigeringstiteln är av en annan typ än artikeltiteln kan en parallellkategori samla sådana omdirigeringar: vetenskapliga namn på arter etc har redan nämnts, Kategori:E-nummer samlar omdirigeringar från E-nummer till vanligare namn på livsmedelstillsatser, Karlskoga stad är ett äldre namn på den kommunala enhet som idag är Karlskoga kommun, därför omdirigerar den tidigare till den senare och är kategoriserad i Kategori:Sveriges kommuner 1863-1951 och Kategori:Sveriges kommuner 1952-1970 eftersom det namnet var aktuellt för den tidsrymd som de kategorierna avser. Ytterligare ett exempel är när underordnade titlar omdirigerar till en överordnad titel. //Essin 6 april 2008 kl. 23.31 (CEST)

Specialsidan "Önskade sidor"

Jag har letat och letat för att hitta svaret men jag frågor här istället. Hur kommer det sig att uppdateringen av specialsidan "önskade sidor" är avstängd? Finns det ett särskild bra skäl som jag helt har missat? --Granander 5 april 2008 kl. 22.07 (CEST)

Det förefaller som om ingen var intresserad att svara på denna fundering. Jag har kollat vidare och funnit att det finns ersättande alternativ till denna inbyggda funktion. Jag har då två nya frågor. Hur kommer det sig att sidan inte är rensad som den är på EN:WP så att det inte förekommer någon förvirring? Och fråga två, varför finns den länkad till under "hitta sidor" i deltagarportalen om den nu inte skall användas? --Granander 7 april 2008 kl. 14.53 (CEST)

Navigationsruta dold

Apropå {{navigationsruta}}-mallen ovan så har jag en fråga som jag tidigare ställt på Wikipediafrågor, men inte fått svar på och eftersom det är aktuellt här med så tänkte jag ställa den här. Jag vet inte om det bara är såhär för mig men navigationsrutan ovan är dold från start, men det står [Dölj] i rubriken. När jag sedan klickar på [Dölj] händer inget annat än att texten ändras till [Visa], varpå jag måste klicka ännu