Medarbetarskap
Från Rilpedia
 |
Den här artikeln anses vara otydlig eller onödigt fackspråklig. Hjälp gärna till att förtydliga artikeln och göra den mer lättläst. Se eventuellt diskussionssidan för mer information. |
Medarbetarskap är den resurs som uppstår när chefer övergår från den formella rollen som chef och skapar delaktighet genom deliberativ demokrati.[1]. På så sätt skapas ett frirum se.[2] Enligt Adizes så kan man utifrån PAEI se att frirummet begränsas i takt med att A tar makten över E - vilket innebär att organisationen innehåller mer regler och gränser kring vad som är förbjudet än vad som är tillåtet. Detta förhållande minimerar frirummet - särskilt när krav och prestation skapar konkurrens.
Medarbetarskap innebär att det gemensamma frirummet kan ökas utan att bekosta effekten av de gränser som skapats genom regler. Men ibland skapas gränser och regler som bara har till uppgift att bevaka de gränser och regler som redan finns.
Innehåll |
Forskning
Forskning om medarbetarskap bedrivs numera vid ett flertal svenska lärosäten, bland annat Göteborgs universitet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet och Örebro universitet. Medarbetarskap definieras ofta i dessa sammanhang om hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet, inklusive förhållandet till arbetskamrater (Hällstén & Tengblad 2006).
Bruk
Medarbetarskap är ett begrepp som har fått ökad användning på senare tid och som refererar till värdesättandet av en aktiv och ansvarstagande roll för alla personer som har ingått ett anställningskontrakt. Framväxten av medarbetarskapsbegreppet går att koppla till en utveckling under inte minst 1990-talet där arbetsledningen inom både industri och tjänsteverksamhet blivit mindre detaljerad och organisationerna mer ”chefsglesa” (så kallade platta organisationer). På samma gång har det har betonats att de anställda bör vara mångkunniga och skickliga på att samarbeta, lösa problem samt att ta ett större ansvar i arbetet, inte minst för egen utveckling, verksamhetens kvalitet, ekonomisk effektivitet, arbetsklimat och kundtillfredsställelse.
Självstyre och samspel: Två inriktningar för utveckling av medarbetarskap
I försöken att utveckla medarbetarskap i skandinaviska länder har två olika inriktningar utkristalliserats; självstyrande medarbetarskap och samspelande medarbetarskap.
- Den första inriktningen för att utveckla medarbetarskap som var populär under 1990-talet framhöll medarbetarskap som ett substitut för ledarskap genom att självstyrande medarbetare och arbetsgrupper mer självständigt skulle ta ansvar för planering och utförande av arbetsuppgifter. Utveckling av denna typ av medarbetarskap handlar om att minska medarbetarnas beroende av formella ledare genom att dessa blir mer autonoma och så att säga börjar utveckla ”ledarskap över sig själva”.
- Den andra inriktningen handlar om att utveckla medarbetarskap (och ledarskapet) genom en stärkt relation mellan medarbetare och chef. I denna inriktning utövar chefen det formella chefsförpliktelserna och verkar för att sammanlänka organisationens och medarbetarnas ansträngningar genom att inbjuda till delaktighet och genom att ta tillvara på medarbetarnas engagemang. En arbetsgrupp som präglas av ett gott samarbete, gemenskap, ansvarstagande och engagemang i förhållande till en gemensam kan sägas ha utvecklat ett medledarskap – att medarbetarskap och ledarskap utövas i samklang med varandra. Detta innebär också att ledarskap/chefskap och medarbetarskap ses som är otillräckliga var för sig. Istället ses ledarskap och medarbetarskap i relation till varandra, dels vad gäller att de olika rollerna förutsätter varandra, dels genom att ledarskap även angår enskilda medarbetare, till exempel genom att leda sig själv eller leda tillsammans med andra i en grupp. Under 2000-talet har den andra inriktningen varit tongivande inom till exempel skola och äldreomsorg där antalet chefer ökar på den verksamhetsnära nivån i syfte att utveckla relationer mellan chefer och medarbetare och medarbetare emellan.
Källor
- Hällstén, F. & Tengblad, S (Red.) (2006). Medarbetarskap i praktiken. Lund: Student¬litteratur.
- Von Otter, C. (Red.) (2006). Ledarskap för fria medarbetare. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
- Tengblad, S. (2003). Den myndige medarbetaren. Malmö: Liber.
- ↑ http://www.studentlitteratur.se/o.o.i.s/1968?artnr=31603-01&csid=66&mp=2474
- ↑ http://www.mdh.se/isb/skolutv/
