Markusevangeliet
Från Rilpedia
Markusevangeliet är en skrift som ingår i Nya testamentet.
Markusevangeliet skildrar Jesu verksamhet med början vid tiden för Johannes döparens verksamhet och slut i passionshistorien och uppståndelsen. Skildringen har sammanställt Jesu verksamhet som om den varade under ett år.
Evangeliet är författat på grekiska. Språket är enkelt och har spår av vulgarismer (slang), latinismer och semitismer. Markus är ibland mer detaljerad än till exempel Matteus och beskriver ofta personers känslor.
I centrum för Markus teologi står Jesus som Messias, Guds son, Herrens lidande tjänare omtalad i Jesaja och Människosonen en fördold frälsargestalt. Markus vänder sig till hednakristna, vilket framgår av att judiska bruk och seder förklaras och hebreiska uttryck översätts.
Effata (arameiska ’Öppna dig!’) sades av Jesus i Markusevangeliet (7:31-37) när han botade en dövstum man.
Innehåll |
Författare
Papias, vars synpunkter vi inte känner från hans egna skrifter utan via Eusebius, säger (omkring år 130) om Markus att han var Petrus tolk. Det kan dock ifrågasättas om den text som Eusebius skriver om är identisk med Markusevangeliet, eftersom det står att Markus inte skrev ned berättelserna i ordning, eftersom han aldrig träffat Jesus. Det Markusevangelium vi känner till idag är avfattat i kronologisk ordning.
Denne Markus nämns i andra av Nya Testamentets skrifter. Det framgår bland annat att han var kusin till Barnabas, och att Jesu mor Maria hade ett hus i Jerusalem. Han följde Paulus till Cypern och Perge, men återvände till Jerusalem vilket upprörde Paulus mycket, men det verkar ändå som han och Paulus arbetat tillsammans även vid senare tillfällen.
Datering
Enligt Ireneus är evangeliet skrivet efter att Petrus avrättats, vilket sannolikt skedde år 64 under kejsar Neros förföljelser. Då det av Markusevangeliet inte tydligt framgår att författaren känt till Jerusalems förstörelse år 70 brukar det anses ha tillkommit före detta år. De allra flesta bibelforskare är överens om detta. Att det skrivits efter år 75 anses osannolikt eftersom Matteusevangeliet och/eller Lukasevangeliet anses ha skrivits kring år 80, och dessa har använt Markus som källa. Ändå finns det åtskilliga forskare som vill datera det antingen tidigare eller senare. Emellertid är det sannolikt att vissa passager i Markus är av tidigare datum.
Markusfragmentet i Qumran
Bland Qumranfynden finns ett fragment från grotta 7, kallat 7Q5. Det rör sig om ett 50-tal grekiska bokstäver. Om ett visst tecken tolkas som den grekiska bokstaven ny sammanfaller texten med innehållet i Mark. 6:52 ("de hade inte förstått något av detta med bröden, utan de var förstockade").
Papyrusexperter har dock fastställt att det aktuella tecknet inte är något ny utan ett iota. Man menar att skuggor alstrade av papyrusfibrer eller insektsexkrementer tolkats som skrift. Likheten är då sannolikt en slump, och 7Q5 utgör i så fall inte något fragment ur Markusevangeliet. Vad det egentligen är, vet man inte ännu.
Kontrovers kring slutet
Verserna 9-20 i kapitel 16, som handlar om Jesu uppståndelse, saknas i de äldsta kompletta handskrifterna. Språk och stil i denna del skiljer sig från det övriga evangeliet och de är troligen tillagda under 100-talet. Utan dessa verser blir slutet på evangeliet väldigt abrupt. Det är svårt att avgöra om det funnits ett annat slut som gått förlorat eller om meningen var att evangeliet skulle sluta så tvärt. Möjligen tänkte författaren fortsätta skriva men blev förhindrad.
Se även
- Q-källan
- Bibeln
- Nya Testamentet
- Jesus
- Jesu liv enligt Nya Testamentet
- Jesus frestas
- Jesus går på vattnet
