Qumran
Från Rilpedia
Qumran (arabiska: خربة قمران, hebreiska: חירבת קומראן, Khirbet Qumran) är en ruin belägen på en torr platå cirka 1 mil inåt landet från Döda havets nordvästra strand på Västbanken i Palestina. Platsen byggdes mest sannolikt någon gång under eller efter Johannes Hyrkanus regeringstid (134-104 f.Kr.) och förstördes förmodligen efter förstörelsen av Jerusalems tempel år 70 av kejsare Titus och hans Legio X Fretensis. Qumran är mest känd som den plats som låg närmast Dödahavsrullarnas gömställe, i ett par grottor i ökenklipporna.
Sedan fyndet år 1947 av nästan 900 handskriftsrullar, varav de flesta skrivna på pergament, har omfattande utgrävningar av bosättningen genomförts. Cisterner, möjligen ett fåtal judiska rituella badplatser och kyrkogårdar har upptäckts, tillsammans med en matsal eller ett samlingsrum och skräp från en övre våning, av vissa påstådd ha varit ett scriptorium, samt ugnar för lergods och ett torn. Vissa forskare hävdar även att det fanns ett bibliotek i grottorna. Andra forskare menar att grottorna fungerade som skyddsrum för de som var bosatta i området.
Många forskare tror att platsen beboddes av en judisk sekt, måhända essenerna, medan andra har föreslagit att det var en villa för en rik familj, eller att det var ett judiskt fort och tidvis en anläggning för krukmakeri. En stor kyrkogård upptäcktes vid den norra delen av området. De flesta gravarna innehåller kvarlevor av män, men även en del kvinnor har påträffats. Endast ett fåtal av gravarna har grävts upp, eftersom det enligt judisk lag är förbjudet att utgräva gravplatser. Över tusen kroppar ligger begravda på Qumrans kyrkogård. En teori är att kropparna fördes till Qumran för att begravas eftersom nedgrävning var lättare där än i de omgivande bergstrakterna.[1]
Referenser
Se även
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Qumran
(engelska)
(engelska)
