Pirahã (språk)
Från Rilpedia
| múra-pirahã - |
|
| Talas i | Brasilien |
|---|---|
| Region | Amazonas |
| Antal talare | färre än 150 |
| Klassificering | Mura |
| Språkkoder | |
| ISO 639-1 | xx |
| ISO 639-2 | sai |
| ISO 639-3 | [1] |
| SIL | MYP |
Pirahã är det språk som talas av pirahã-folket. De lever i Brasilien vid Maici-floden, en biflod till Amazonfloden.
Innehåll |
Språk och kultur
Pirahã tillåter inga former av inkorporering av bisatser i en sats eller ens av en nominalfras i en annan. Detta reducerar mycket kraftigt den komplexitet och variation en sats kan ha. Till exempel är det möjligt att ange ägande av ett objekt som "Lisas son", men ytterligare ett led av ägande är inte möjligt att förmedla, som i "Lisas sons dotter". Pirahãfolket har också mycket enkla uppfattningar om släktskapsförhållande; inga ord eller begrepp finns för släktingar mer avlägsna än biologiska syskon, och inavel är också vanligt förekommande.
Språket är också unikt i fråga om avsaknad av mer exakta räkneord. Det tycks endast finnas tre ord som ger en ungefärlig uppfattning av kvantitet, i stil med "ett par" (alltså mer generellt än tvåtal), "några" och "många". Ingen åtskillnad finns mellan singular och plural och skillnaden mellan kvantitativa och kvalitativa uttryck finns, även om detta inte är allt för ovanligt bland övriga språk. Det finns alltså inget säkerställt sätt att skilja på, till exempel en stor fisk och flera små fiskar. Möjligheten återstår dock fortfarande att forskare helt enkelt inte lärt sig uppfatta dessa nyanser.
Att räkna förefaller inte vara något som pirahãfolket ägnar sig åt. De använder ungefärliga mått, och i tester som utförts misslyckades dess medlemmar att skilja mellan en grupp av fyra föremål och en grupp av fem föremål i en liknande uppställning. När de ombeds att ange det dubbla antalet av föremål, anger de i genomsnitt rätt tal, men nästan aldrig det exakta antalet i individuella försök.
Pirahã är en fascinerande bekräftelse för Sapir-Whorf-hypotesen om kopplingen mellan språk och inlärning. Eftersom pirahãfolket (mycket riktigt) ansågs bli lurade i handel med andra på grund av denna kulturella brist, bad de en språkforskare som studerade dem att lära dem grundläggande matematik. Efter åtta månader av entusiastiska men totalt fruktlösa studier, fastslog forskaren att de inte var kapabla att lära sig dessa kunskaper och lade ner lektionerna. Under denna period skulle inte en enda medlem av folkgruppen lärt sig att räkna till tio eller ens att sätta ihop ett och ett. Invändningar har dock rests över elevernas motivation att faktiskt lära sig något på grund av användandet av godis som belöning under lektionerna.
Ett omdiskuterat påstående att pirahã saknar en färgterminologi har tagits upp i den vetenskaplig artikeln Cultural Constraints on Grammar and Cognition in Pirahã: Another Look at the Design Features of Human Language.
Fonologi
Pirahã har den enklaste fonologin bland de kända språken; endast tio fonem finns, som är ett fonem mindre än i rotokas.
| bilabial | alveolar | velar | glottal | |
| tonlös klusil | p | t | (k)* | x |
| tonande klusil | b | g | ||
| frikativa | s** | h | ||
| vokal | a i o | |||
* hög ton
* /k/ anses vara en valfri portmanteau av /hi/.
** /s/ används enbart av män; /h/ används istället för /s/ av kvinnor
Det totala antalet fonem är elva om /k/ räknas som fonem, annars använder män tio och kvinnor enbart nio (standardsvenska har cirka 45, men denna siffra varierar mellan olika dialekter). Dock finns många allofoner av dessa fonem. /b/ ersätts ofta av /m/ (bilabial nasal) eller en tonande bilabial tremulant, och /g/ har en en mycket ovanlig dubbel flapp, som är unik för pirahã.
Fonemen enligt IPA är som följer:
Grammatik
Pirahã är agglutinerande och använder många grammatiska affix. Många verb i språket är just affix, i synnerhet verb som berör befintlighet och motsvarighet. Som exempel består meningen "det finns en paka (en typ av gnagare)" på pirahã bara två ord:
- "káixihíxao.xaagá gáihí"
- paca .möjl.-finns/är där
Pirahã använder också suffix som anger uppenbarhet, en grammatisk företeelse som helt saknas i svenskan. Ett sånt suffix är /-xáagahá/, som förmedlar att talaren är helt säker på vad denna påstår.
Övrigt
Pirahã har trots sin mycket enkla struktur fem distinkta former av språkuttryck; språket kan talas, visslas, nynnas, ropas eller integreras i musik. Visslade språk är sällsynta, vilket gör pirahã högintressant för studier om hur tonspråk och betoning kan förmedla mänsklig kommunikation.
Pirahã har få lånord, och de flesta kommer från portugisiska. Exempel är "kóópo" som kommer av copo ("kopp") och "bikagogia" från "mercadoria" ("affärer", "köpenskap"), båda portugisiska.
Pirahã har endast runt 150 talare i åtta byar längs Maici-floden. Språket står inte inför en överhängande risk av att dö ut eftersom talarna talar ytterst lite portugisiska och själva anser att deras språk är det klart bästa att tala.
Externa länkar
- Cultural Constraints on Grammar and Cognition in Pirahã : Another Look at the Design Features of Human Language', av Daniel Everett. (PDF-fil)
- Pirahã Exceptionality: a Reassessment', av Andrew Nevins, David Pesetsky och Cilene Rodrigues. (PDF-fil)
- Ethnologues rapport om språket
