Bisats
Från Rilpedia
Bisats eller inbäddad sats är en sats som inte själv kan utgöra en mening, utan den är alltid knuten till en huvudsats, en annan bisats eller en fras. I meningen Jag vet att du skall komma är jag vet huvudsats och att du skall komma bisats. Om man ser bisatsen som inbäddad i den överordnade språkliga konstruktionen benämns den senare hellre matrissats.
En bisats inleds ofta i svenska med antingen en underordnande konjunktion (kallas även subjunktion), (till exempel att, när, eftersom), ett relativpronomen (till exempel som, vilka, vars) eller ett interrogativt pronomen eller adverb (till exempel vem, vad, hur). Med ett gemensamt namn kan man kalla dessa bisatsinledare för "bindeord". Bindeordet kan vara utelämnat, t.ex. kvinnan jag älskar.
I förhållande till överordnad sats eller fras fyller bisatsen en satsdelsfunktion. Bisatsen att du skall komma är objekt till verbet säger i Jag säger att du ska komma. I mannen som kom in från kylan är bisatsen som kom in från kylan en bestämning (attribut) till substantivet (nominalfrasen) mannen.
Typer av bisatser
En indelning av bisatser kan baseras på satsdelsfunktionen. Vi kan då särskilja bl.a. följande typer:
- subjekts- och predikativbisatser, t.ex. Att du tänker komma är bra (även med formellt subjekt: Det är bra att du tänker komma)
- objektsbisatser, t.ex. Vet du att han kommer / om han kommer / när han kommer?
- attributiva bisatser, t.ex. Känner du mannen som sitter på bänken? Minns du dagen (då) vi träffades?
- adverbiella bisatser, t.ex. Jag kommer om jag får.
De båda förstnämnda typerna har gemensamma drag och slås därför ibland samman till en grupp, explikativa eller nominala bisatser. Interrogativa bisatser är en underavdelning till nominala bisatser. Attributiva bisatser kallas också determinativa; de viktigaste av dessa är de relativa bisatserna. För de adverbiella bisatserna finns en ytterligare semantisk indelning; vi skiljer på bl.a. temporala, kausala, komparativa, finala, konsekutiva, konditionala och koncessiva bisatser. I ovannämnda adverbiella bisatser används som regel subjunktioner, men det finns också sådana som betecknar plats eller riktning och inleds med relativa adverb, t.ex. Bo var du vill!, Res vart du vill!
Bisatsordföljd i svenska språket
I svenska bisatser står satsadverbial som inte, ofta eller tyvärr normalt före det finita (tempusböjda) verbet:
Huvudsats: Du kommer inte.
Bisats: (Jag vet) att du inte kommer.
Här ser vi att negationen kommer före det finita verbet kommer i bisatsen att du inte kommer men efter det finita verbet i huvudsatsen Du kommer inte. En vanlig minnesregel för ordföljd i bisatser är "biff-regeln".
Den svenska bisatsordföljden sägs ha uppkommit genom att den gamla kilkonstruktionen reanalyserats[källa behövs].
Det finns satser som ser ut som bisatser, men som inte är en del i någon annan sats eller fras. En sådan sats är: Att du bara orkar! Trots att satsadverbialet bara står före det tempusböjda verbet orkar och trots att satsen inleds med en subjunktion, att är detta inte en bisats, just därför att den inte är en del av en annan sats eller fras. ...
