Liturgisk färg
Från Rilpedia
Liturgisk färg är ett sätt att i kyrkan markera olika stämningslägen för olika firningsdagar och tar sig uttryck i de färger som kyrkotextilierna och altardekorationer har under de olika perioderna av kyrkoåret. Färgvalet är en väsentlig del av kyrkans liturgi.
Innehåll |
Katolska Kyrkan
Lila
Lila är eftertankens, lidandets och botgöringens färg och används under fastan och advent.
Vitt
Vitt används vid högtider, fester och minnesdagar (ej för martyrer) och även vid bl.a. kyrkoinvigningar och biskopsvigningar.
Grönt
Används under tiden "under året", dvs. tiden mellan söndagen efter Trettondedagen (Herrens dop) och Askonsdagen samt från Annandag Pingst till lördagen före första söndagen i advent.[1]
Rött
Rött är blodets, Andens och martyrernas färg. Används på Martyr- och Apostladagar, under pingsten och på Långfredag.
Rosa
Rosa kan användas som liturgisk färg istället för lila på Gaudete (tredje söndagen i Advent) och Lætare (fjärde söndagen i fastan).
Svart
Svart används som liturgisk färg i mässor för de avlidna. (Requiemmässor)
Guld
Kan ersätta andra färger vid högtider
Svenska kyrkan
I Svenska kyrkan används de liturgiska färgerna i första hand på prästens stola och mässhake samt altarets antependium och nattvardskärlens textilier. Även blommorna på altaret brukar i någon mån anpassas efter de liturgiska färgerna.
Vitt
Vitt är glädjens, renhetens och festens färg och används förutom vid alla större högtider enligt nedan även vid dop och vigsel. Vitt används även allt oftare vid begravning.
Helgdagar då vitt är liturgisk färg
- Första söndagen i advent
- Julnatten till och med Trettondedag Jul utom Annandag Jul
- Första söndagen efter trettondedagen (infaller under Trettondedagens oktav)
- Skärtorsdagen
- Påsknatten till och med Bönsöndagen
- Kristi himmelsfärds dag
- Söndagen före pingst
- Heliga Trefaldighets dag
- Kristi förklarings dag
- Jungfru Marie kyrkogångsdag
- Jungfru Marie bebådelsedag
- Den helige Johannes Döparens dag
- Den helige Mikaels dag
- Tacksägelsedagen
- Alla helgons dag
Blått/violett
Blått/violett är sorgens, eftertankens, lidandets och botgöringens färg och används främst under fastan (Fastetiden). Det är också Marias liturgiska färg, med tonvikt på den himmelsblå färgen.
Helgdagar då blått/violett är liturgisk färg
- Adventstiden utom Första advent (för 4:e advent används Marias himmelsblå om sådan finns)
- Septuagesima till och med Dymmelonsdagen
- Rogationsdagarna mellan Bönsöndagen och Kristi himmelsfärds dag
- Alla själars dag
- eventuellt på Söndagen före domssöndagen och Domssöndagen
Rött
Rött är eldens, blodets, Andens och martyrernas färg och används på de helgdagar som firas till minne av apostlarna och martyrer.
Helgdagar då rött är liturgisk färg
Grönt
Grönt är växandets och mognandets färg och används bland annat under Trefaldighetstiden för att symbolisera den växande tron.
Helgdagar då grönt är liturgisk färg
- 2:a-6:e söndagen efter trettondedagen
- 1:a-4:e, 6:e och 8:e-25:e söndagen efter trefaldighet*
- Midsommardagen
- Söndagen före domssöndagen och Domssöndagen (dessa söndagar kan även violett användas)
Svart
Svart är sorgens färg och används endast på Långfredagen, vid begravningar (numera dock sällan mer än att prästens stola är svart) samt eventuellt på Alla själars dag. Svart används även vid requiemmässa.
Gult
Gult, solens färg, kan förekomma som alternativ till vitt.
Grått
Grått kan användas på Askonsdagen och på vardagarna under fastan.[2][3]
Källor
- ↑ Mässbok, Katolska Biskopsämbetet/Katolska Liturgiska Nämnden, Stockholm 1989
- ↑ Martling, Carl Henrik, Liturgik – en introduktion. Stockholm: Verbum 1996, s. 61.
- ↑ Martling är den enda som hänvisar till den grå liturgiska färgen
http://www.catholic.org/featured/headline.php?ID=1586
http://www.catholic.org/encyclopedia/view.php?id=3165
