Från Rilpedia

Frankerriket styrdes av två huvuddynastier, merovingerna och karolingerna. En lista över frankiska kungar är problematisk eftersom, enligt gammal germansk sed, de frankiska kungarikena vid en härskares död delades upp mellan dennes söner för att ibland sedan åter förenas. Se vidare: Franker.

OBS! Uppgifterna nedan är mycket osäkra!

Merovinger

Chlodio 395-447 eller 449 Merovech 447-458 Childerik I 458-482 Klodvig I 482-511

Vid Klodvigs död delades riket mellan hans fyra söner.

Leutetia (Paris) Soissons Orléans Reims Childebert I 511-558 Chlothar I 511-561 Chlodomer 511-524 Teoderik I 511-534       Theodebert I 534-548       Theodebald I 548-555 Chlothar I 511-561

Chlothar I tog över de övriga tre rikena efter det att hans bröder avlidit (eller deras ättlingar). Efter hans död delades riket på nytt Neustrien i väst, Burgund och Austrasien i öst.

Austrasien (Reims) Neustrien (Paris) Burgund (Orléans) Sigibert I 561-575 Childebert II 570 eller 575-595 Theodebert II 595-612 Theoderik II 612-613 Sigibert II 613 Charibert I 561-567 Chilperik I 567-584 Gunthchramn 561-592

Chlothar II 584-629

Charibert II 629-632

Dagobert I 632-639

Austrasien Neustrien Sigibert III 639-656 Childebert den adopterade 656-662 Childerik II 662-673 Klodvig II 639-657 Chlothar III 657-673

Childerik II 673-675

Klodvig III 675-676

Dagobert II 676-679

Theoderik III 673, 676, 679-691

Klodvig IV 691-695

Childebert III 695-711

Dagobert III 711-715

Chilperik II 715-720

Theoderik IV 720-737

Childerik III 742-751

Karolinger

Karolingerna var ursprungligen maior domus under den merovingiska dynastin, dvs lydkungar i Austrasien och först senare kungar över det återförenade frankerriket.

Arnulf av Metz

Pippin av Landen, Pippin I, Pippin den äldre, (580-640), 628-639

Pippin av Herstal, Pippin II, (640-714), 687-714

Karl Martell, (690-724), * 714-741

Karloman, (716-754), * 741-747

Pippin den lille, Pippin III, (714-768), 751-768

Pippin de lilles trontillträde innebar att den franska tronen övergick från merovingerna till karolingerna.

Karloman 768-771

Karl den store, (742-814), 771-814

Ludvig den fromme, (778-840), 814-840

Frankerriket delades enligt fördraget i Verdun 843 mellan Ludvig den fromme söner. Listan nedan omfattar bara de medlemmar ur den karolingiska ätten, vilka utgör kärnan i de olika ätter som senare styrde i Frankrike respektive Tysk-romerska riket.

Västfrankiska riket (senare Frankrike) Lotharingia Östfrankriska riket (senare Tysk-romerska riket) Namn markerade med (*) är robertinger och (**) hör till huset Boso -- båda var avlägset släkt med Karolingerna. Karl den skallige, Karl II, (823-877), 843-877 Kejsare 875 Ludvig den stammande, Ludvig II, (846-879), 877-879 Karloman, (död 884), 879-884 (Södra) Karl den tjocke, Karl III, 884-887, Tyskland 876-887 Emp. 881 Odo, hertig av Paris, (död 866), * 888-898 Karl den enfaldige, Karl III, (879-929), 898-922 Robert I, (865-923), * 922-923 Rudolf av Burgund** 923-936 Ludvig från andra sidan havet, Ludvig IV, (914-984), 936-954 Lothar 954-986 Ludvig lättingen, Ludvig V, 986-987 Lothar I 795-855, Kejsare 817-855 Ludvig II, (825-875), 825-875, Kejsare 855-875 Lothar II 835-869 Zwentibold 870/1-900 son till Arnulf av västfrankiska riket och en konkubin Ludvig den tyske, Ludvig II, (804-876), 843-876 Karloman (830-880) (Bayern) Ludvig den yngre. Ludvig III, 876-882 (Nord) Karl den tjocke, Karl III, 876-887 (Södra, därefter hela) Kejsare 881 Arnulf 887-899 Kejsare 896 Ludvig barnet, Ludvig IV, (893-911), 899-911 'Därefter styrdes Frankrike av capetingerna. Se vidare: Lista över Frankrikes statsöverhuvuden. Ludvig II fick endast döttrar varav Ermengard gifte sig med Boso av Provence vilket medgav Rudolf av Burgund att göra anspråk på tronen. Därefter styrde Konrad I 911-918 och avlöstes av kungar från Sachsen, de så kallade Ottonska kungarna, vilket anses vara början på det tysk-romerska riket. Se vidare: Lista över Tysklands statsöverhuvuden. Se även Lista över Frankrikes statsöverhuvuden Frankrikes historia