Leonard Fredrik Rääf
Från Rilpedia
"Ydredrotten" Leonard Fredrik Rääf i Småland, född 18 september 1786 på gården Tomestorp i Kisa socken, Östergötland, död 9 juni 1872 på gården Forsnäs i Sunds socken, Östergötlands län. Son till häradshövdingen, med lagmans titel, Leonhard Henrik Rääf i Småland och Hedvig Charlotta Grönhagen. Gift med Christina Jacobina (Jacquette) von Heijne (1801-1863).
Författare, folkvisesamlare, fornforskare och godsägare i södra Östergötland, kammarjunkare, riksdagsman, statsrevisor.
Han tillhörde den urgamla, ännu fortlevande adelsätten med det ovanliga släktnamnet Rääf i Småland. Godsägare på Bulsjö och Forsnäs i Ydre och kallades i samtiden vanligen för Ydre-drotten. Hans far, som var ortens domare, lät sonen erhålla undervisning i hemmet av enskilda lärare, och redan vid 16 års ålder blev Rääf student vid Uppsala universitet. 1805 avlade Rääf kansliexamen. Under studieåren i Uppsala kom han i kontakt med romantikens företrädare, till exempel Per Daniel Amadeus Atterbom. Han fick anställning på ett statligt verk i Stockholm, men fortsatte ännu några år sina Uppsalastudier, omväxlande med tjänstgöring i krigsexpeditionen. Rääf disputerade 1807 under Fants presidium om Peder Hammarskiölds leverne. Han var extra ordinarie kanslist i krigsexpeditionen 1805-1810. Rääf var också politiker, ledamot av riksdagen (ridderskapet och adeln) 1809-10, 1840-41, 1850-51. Han utgav medeltida handskrifter tryckta i sex band, det så kallade L F Rääfs diplomatarium. Vidare samlade han folkvisor tillsammans med Arvid August Afzelius och utgav "Svenska fornsånger" 1834-42. Som etnograf och kulturhistoriker utgav han det alltjämt viktiga arbetet "Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergöthland" i fem band 1856-75. När Svenskt Diplomatarium skulle börja utges, var »kammarjunkaren Rääf» bland dem, som deltog vid planens uppgörande och arbetets första utförande, och han fortsatte understödja fortgången av detta stora källarbete, inte minst genom att själv samla bortåt tusen diplom, vilka han avskrev till utgivarens förfogande. Därtill bidrog han till det historiska studiet genom sin avhandling i svensk diplomatik, en handledning för den, som vill ägna sig åt studiet av svenska medeltidshandlingar och brev.
Från Tomestorp hade han flyttat till Millingetorp, därifrån till Bulsjö och slutligen, 1843, till Forsnäs - alla gårdar i södra Östergötland - där han sedan hade sitt hem, intill sin död 1872. Under första hälften av 1800-talet var hans hem också sommarbostad åt en stor del av den dåvarande svenska kultureliten, men även utländska gäster, såsom Gudmund Jöran Adlerbeth, Per Daniel Amadeus Atterbom, Erik Drake, Joachim Nicolas Eggert, Daniel Georg Ekendahl, Lorenzo Hammarsköld, Samuel Hedborn, Clas Livijn, Christian Molbech och Vilhelm Fredrik Palmblad, vilka bodde hos Rääf under kortare eller längre perioder.
Han blev ledamot av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia 1828, Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 1829, Kungliga Vetenskapsakademien 1861. Medlem i Götiska förbundet 1811.
För eftervärlden är han kanske mest känd för sin utpräglade konservatism och motståndare till landets modernisering. I riksdagen motionerade han till exempel emot maskinella kommunikationer med järnväg och ångbåt och levde själv i en kultur och idévärld inspirerad av Olof Rudbeck och den fornnordiska historien. Sina konservativa principer sökte han förverkliga i sin privata livsföring.
Hans grav återfinns på Forsnäs gård.
Litteratur
- Ahnfelt, A; Leonhard Fredrik Rääf af Småland och hans litterära umgängeskrets, 1870
- Rääf, Leonhard Fredrik (1786-1872); Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergötland, Linköping, 1856-1875, LIBRIS-id 486900
- Wretö, Tore; Ydredrotten. En bok om Leonhard Fredrik Rääf, 1990
- Topelius, Christer, Sällsamheter i Östergötland, del 1-2 (1: Kristianstad, 1983; 2: Kristianstad, 1984)
