Lars August Mannerheim

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Lars Augustin Mannerheim)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Lars Augustin Mannerheim, född 14 oktober 1749, död 18 mars 1835 i Stockholm; friherre, ämbetsman, politiker och Sveriges första justitieombudsman.

Mannerheim, även kallad "Rikspiskan"

Lars Augustin Mannerheim studerade vid Uppsala universitet från 1764, men fick redan efter två år tjänst som kanslist i rikskansliet. 1780-1781 for han och släktingen Carl August Ehrensvärd på resa i Europa.

Innehåll

I opposition

I politiskt avseende tillhörde Lars Augustin Mannerheim oppositionen mot gustavianerna, och hans inställning skärptes under riksdagarna 1786 och 1789. 1789 och 1792 var han medlem av hemliga utskottet. Motsättningen med kungahuset var så djup att han lämnade ämbetsbanan för att i stället ägna sig åt jordbruk på hustruns gods Näs i Rö, Stockholms län. Vid sidan av jordbruket hade han förtroendeuppdrag som revisor i Bankoverket och fullmäktig i Jernkontoret.

Efter statsvälvningen

Under 1809 års riksdag hade han en framträdande roll som ordförande i konstitutionsutskottet. Han ansågs vara ledare för den informella gruppen "det konstitutionella partiet" som senare kallades "mannerheimska klubben". 10 maj 1809 höll han ett berömt tal, där han krävde att Gustav IV Adolf skulle uteslutas från tronen och tillika dennes ättlingar. I likhet med andra i oppositionen mot gustavianerna, försökte han verka för att aristokratin skulle ha ökad makt och var motståndare till förslagen om reducerade privilegier för adeln. Den riddarhusordning som antogs 1810 var delvis Lars Augustin Mannerheims verk.

1809 valdes han till justitieombudsman, som den förste att inneha den posten, och han tillträdde året därefter. Under den tiden formade han den praxis för ämbetet som riksdagens ombudsmän i mycket följt. Han blev dock allt mindre populär bland de liberala, och gick i pension 1823, efter att ha utstått mycket skarp kritik från sin opposition.

14 januari 1835 invaldes han som ledamot nummer 443 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Eftermäle

Lars Augustin Mannerheim var en fruktad man som kallades "rakkniven" och "rikspiskan". Hans bitande sarkasmer var ökända, rösten sträv och uppsynen allvarsam.

Genealogi

Lars Augustin Mannerheim var son till översten friherre Johan Augustin Mannerheim (1706-1778) och Helena Maria Söderhielm. Fadern upphöjdes till friherrelig värdighet 1768, och farfadern Augustin Marheim (1654-1732) hade adlats 1693. Den ännu fortlevande ätten utgår från Lars Augustin Mannerheims bror, Carl Erik Mannerheim (1759-1837), som immatrikulerades på Finlands riddarhus 1818 och upphöjdes till finskt grevligt stånd, och är förfader till Finlands president 1944-46, marskalken friherre Carl Gustaf Emil Mannerheim. Lars Augustin Mannerheim gifte sig 1787 med Sophia Wadenstierna.


Personliga verktyg