Tamilska befrielsetigrarna
Från Rilpedia
Liberation Tigers of Tamil Eelam (tamil: தமிழீழ விடுதலைப் புலிகள், ISO 15919: tamiḻ iiḻa viṭutalaip pulikaḷ) (LTTE), de tamilska befrielsetigrarna, är en gerillarörelse bland tamilerna i Sri Lanka.
Innehåll |
Historia
1972 bildade Velupillai Prabhakaran Tamil New Tigers, som var en av ett otal tamilska organisationer som bildades för att motarbeta det som uppfattades som den singalesiska majoritetens diskriminerande politik gentemot den tamilska minoriteten.
Den 5 maj 1976 ombildades Tamil New Tigers under namnet Liberation Tigers of Tamil Eelam, LTTE. Prabhakaran har sedan dess varit organisationens ledare. Ursprungligen var LTTE, liksom de andra militanta grupperna, en liten organisation utan någon betydande militär kapacitet. Efter de antitamilska upploppen i juli 1983 (som utlöstes av en LTTE-attack mot en singalesisk armépatrull) började dock Indien bistå LTTE och de andra separatistgrupperna med vapen och militär utbildning i den tamilska delstaten Tamil Nadu, och deras medlemsantal mångdubblades.
LTTE utmärkte sig tidigt genom sin kompromisslösa strategi och sin motvilja mot att samarbeta med andra tamilska grupper, även om organisationen vid en tid ingick i den gemensamma fronten Eelam National Liberation Front, som hade bildats av tre andra militanta grupper - TELO, EROS och EPRLF.
Konflikterna med de övriga tamilska grupperna nådde sin kulmen 1986, då LTTE gick till fullskalig attack mot TELO, och dödade eller tillfångatog hela dess ledarskap. Något senare attackerade LTTE även EPRLF och tvingade gruppen att dra sig tillbaka från Jaffnahalvön. Sedan dess har LTTE gjort anspråk på att vara den enda legitima förespråkaren för den tamilska minoriteten, och organisationen anklagas för en rad mord på tamilska meningsmotståndare.
LTTE har framgångsrikt under flera decennier fört ett krig mot den singalesiskt dominerade regeringen i Colombo. Utanför den muslimska världen torde ingen annan rörelse ha genomfört så många självmordsuppdrag som LTTE. Den lankesiska regeringen har satt in stora resurser för att besegra LTTE militärt, men trots perioder av framgångsrika offensiver har det aldrig lyckats. Fram till 2008 kontrollerade LTTE en del av norra Sri Lanka, och hade sitt administrativa center i Kilinochchi. Velupillai Prabhakaran gömde sig i bunkrar i Kilinochchi (skogen).
Indiens stöd till LTTE upphörde i slutet av 80-talet, då LTTE tog till vapen mot den indiska fredsbevarande styrkan IPKF i Sri Lanka. Enligt den indiska polisutredningen var det personer aktiva i LTTE som mördade Rajiv Gandhi 1991.
I april 2004 misslyckades den högste militäre befälhavaren över LTTE:s styrkor i östra Sri Lanka, Vinayagamoorthi Muralitharan (mer känd som Karuna), med ett uppror mot LTTE-ledningen. Efter det bildade han en utbrytargrupp som opererar i regeringskontrollerade områden i öst. Karuna förde befäl över 7 000 av LTTE:s soldater. Det är oklart hur många av dessa som nu finns i utbrytargruppen.
LTTE:s huvudbas i Kilinochchi erövrades av regeringssoldater den 2 januari 2009. Deras sista fäste, Mullaitivu, intogs den 25 januari.
LTTE uppgav den 17 maj 2009 på en rebellvänlig webbplats att man ger upp den militära kampen[1].
Terrorism
Organisationen har genomfört flera uppmärksammade terrordåd och är terroriststämplat av ett antal länder, bland dem USA. Organisationen terroriststämplades i maj 2006 även av EU. Tamiler i bland annat Norge, Sverige och Danmark demonstrerade mot beslutet.
Kapacitet
LTTE tros ha omkring 10 000 stridande medlemmar. Majoriteten av dem är fotsoldater, men rörelsen har även en flotta som kallas Sea Tigers. LTTE har även under ett antal år försökt bygga upp en kapacitet för flygattacker, och på natten mot den 26 mars 2007 genomförde två lätta flygplan från LTTE en bombräd mot den militära flygbasen i Katunayake. Rörelsen har även skvadroner av självmordssoldater, som kallas Black Tigers.
