Löwenhielm
Från Rilpedia
Löwenhielm är namnet på ett antal befryndade svenska adelsätter, av vilka en fortlever i dagsläget.
Ätterna härstammar från Småland, där dess äldste kände förfader, en bonde vid namn Gudmund, levde i Kånna socken på 1500-talet. Gudmunds sonson, lagmannen Gudmund Nordberg (1656-1739) adlades 1725 av Fredrik I med namnet Löwenhielm och introducerades påföljande år på Riddarhuset med ättenummer 1791. Denna ätt fortlever alltjämt, och nuvarande (2007) huvudman är arkitekten Gunnar Löwenhielm (född 1936). Många av ättens medlemmar stavar namnet Löwenhjelm.
En son till Gudmund Löwenhielm, justitiekanslern och senare riksrådet Carl Gustaf Löwenhielm (1701-1768), upphöjdes 1747 i friherrlig värdighet, och introducerades som sådan 1752 under ättenummer 224. Tio år senare avancerade han vidare till greve (varvid den friherrliga ätten utgick), vilket han introducerades som 1766 under nummer 87. Denna grevliga ätt utdog på svärdssidan 1861 och på spinnsidan 1933.
Kända ättemedlemmar (utöver ovan nämnda)
- Augusta Löwenhielm (född von Fersen, 1754-1846), hovdam, älskarinna till Karl XIII
- Gustaf Löwenhielm (1771-1856), general och diplomat; den föregåendes son
- Carl Löwenhielm (1772-1861), militär, diplomat och politiker; den föregåendes halvbror, oäkta son till Karl XIII
- Carl Gustaf Löwenhielm (1790-1858), landshövding
- Harriet Löwenhjelm (1887-1918), konstnärinna, poet
- Brita Löwenhielm (1904-1963), rektor, riksdagsledamot
- Fredrik Löwenhielm (1916-2008), generalmajor, hovman
