Kvarg
Från Rilpedia
Kvarg (även stavat kvark) är färskost av surmjölk, koagulerad med mjölksyrebakterier, till skillnad från keso, som är färskost av vanlig mjölk, koagulerad med löpe. Kvarg framställs av mjölk som mjölksyras, vilket får till följd att de fasta beståndsdelarna kan skiljas ut från de flytande. Den flytande delen, vasslan, får rinna av genom en silduk och vid industriell tillverkning centrifugeras massan. Därefter passeras massan genom silar. Den önskade fetthalten uppnås genom tillsats av grädde. Kvarg har höga halter av proteiner, kalcium och fosfat. Fosfatet minskar kalciumupptagningen i kroppen. Kvarg förbättrar magens mikroflora. Kvarg liknar keso men har mindre grynig konsistens och syrlig smak.
Kvarg äts ofta av styrketränare/kroppsbyggare som ett kvällsmål för den höga mängden kaseinprotein.
Kvarg används i ostkaka, i matlagning, i bakning och som smörgåspålägg. Den förbättras inte genom lagring utan har begränsad hållbarhet, ca 2 veckor i kylskåpstemperatur.
Det är vanligt att kvarg sötas och smaksätts med sylt för att bli en dessert, framför allt för barn.
I Estland används kvarg med 0,2 % fett i bageri/konditori istället för grädde.
