Kristinestad
Från Rilpedia
|
|||||||
| Kristinestad Kristiinankaupunki |
|||||||
| Kommunkod | 287 | ||||||
| Län | Västra Finlands län | ||||||
| Landskap | Södra Österbotten | ||||||
| Läge - Latitud - Longitud |
62° 16′ 00″ 21° 21′ 00″ |
||||||
| Yta - totalt - land |
809 km² 678,27 km² |
||||||
| Folkmängd - Totalt Befolkningstäthet - inv/km² |
7 373 11,7 inv/km² |
||||||
| Språkfördelning - finska - svenska - övriga |
42,6 % 57,4 % % |
||||||
| Webbplats | Kristinestads stad | ||||||
| Politik | |||||||
| Stadsdirektör/Borgmästare | Riitta El-Nemr | ||||||
| Stadsfullmäktiges ordförande | Patrick Ragnäs, SFP | ||||||
| Stadsstyrelsens ordförande | Hans Nybond | ||||||
| Politisk fördelning |
(31) - SFP: 17 - Saml: 8 - SDP: 1 - C: 5 |
||||||
| Administrativa data | |||||||
| Landskapsförbund | Österbotten | ||||||
| Regioncentrum | Vasa | ||||||
| Härad | Vasa | ||||||
| Magistrat | Vasa | ||||||
| Skattebyrå | Österbotten | ||||||
| Sjukvårdsdistrikt | Vasa | ||||||
| Försäkringskrets | Västra Finland | ||||||
| Nödcentral | Österbotten | ||||||
| Räddningsverk | Österbotten | ||||||
| Miljöcentral | Västra Finland | ||||||
| Arbetskrafts- och näringslivscentral | Österbotten | ||||||
| EU-målområde | övergångsperiod | ||||||
Kristinestad (finska Kristiinankaupunki) är en stad i Svenska Österbotten i landskapet Österbotten i Västra Finlands län vid Bottenhavets östra kust. Kristinestad har cirka 7 720 invånare (2005) och har en yta på 687,64 km², varav 9,37 km² är vatten.
Kristinestad är en tvåspråkig stad med svenska som majoritetsspråk och finska som minoritetsspråk. 57,4 % av befolkningen har svenska som modersmål och 42,6 % har finska som modersmål.
Nuvarande Kristinestads kommun bildades den 1 januari 1973, då kommunerna Lappfjärd, Sideby och Tjöck slogs samman med Kristinestad stad.
Kristinestads idylliska stadskärna med sina låga trähus och smala gränder är unik i hela Norden, och därför kallas Kristinestad ofta Bottenhavets pärla. Staden har under sin drygt 350 åriga existens aldrig drabbats av några större eldsvådor och kan i dag därför visa upp en nästan oförstörd rutstadsplan som omfattar 220 huvudbyggnader och 69 ekonomibyggnader.
I Sideby ingår bydelarna och gårdsgrupperna Appelö, Back (fi. Pakankylä), Boberget, Fladan, Kallträsk, Kilen (hamn och hembygdsgård, fi. Kiili), Storsjö. Här finns också öarna Domarkobban, Kilgrund och Yttergrund (med fyr), uddarna Kummelgrund (med sjöbevakningsstation) och Sideby udd (fi. Siipyynniemi), sjön Storsjöträsket samt viken Fladafjärden.
I Lappfjärd ingår byarna Lålby, Uttermossa och Åback (fi. Peninkylä), ön Torngrund och sjön Härkmerifjärden (fi. Härkämerenlahti).
I Tjöck finns vattendraget Tjöck å (fi. Teuvanjoki eller Tiukanjoki).
I staden finns bosättningsområdena och byarna Alesund (fi. Leppäsalmi), Högåsen (sjukhus, fi. Korkeaharju), Norrstaden (fi. Pohjapää), Påskmark (fi. Puskamarkki), Strandkroken (fi. Rantakylä), Söderstaden (fi. Eteläpää) och Östra sidan (fi. Itäpuoli). Här finns också ön Ådgrund (fi. Haahkaluoto) samt uddarna Björnön och Råmarksskatan.
Historia
Staden grundades år 1649 på ön Koppö i Lappfjärds socken och kallades då Koppö, men från och med den 1 mars 1651 Christinae Stadh. Generalguvernör Per Brahe d.y. gav staden namn efter drottning Kristina, men det är möjligt att han lika mycket tänkte på sin hustru, grevinnan Kristina Katarina Stenbock, som avled år 1650. Lantmätaren Claes Claesson kom att på Per Brahes initiativ att år 1651 rita den stadsplan, enligt renässansens rutplansmönster, för den nyanlagda staden, som ännu i dag till stora delar gäller.
Stadens glanstid var på 1800-talet, då dess handelsflotta förde varor till och från dess hamn. I dag är utrikeshandeln mer blygsam, även om staden kan erbjuda två hamnanläggningar, vid sidan av den service som ges åt fritidstrafiken på Bottenhavet. I dag fyller den gamla välbevarade stadskärnan rollen som nejdens handels- och nöjescentrum, med ett gott utbud av butiker, restauranger och nöjesaktiviteter. Vid sidan av de kommunala inrättningarna finns dessutom ett regionalt sjukhus och ett storkraftverk.
Turismen och fritidsboendet inom staden lär på 2000-talet bli allt mer betydelsefull för stadens utveckling. Naturen i Kristinestad är omväxlande med inslag av kuperad inlandsterräng samt typiskt flacka ådalsslätter, skogar och kärr. Strandlinjen är 370 km lång och vattenområdet 16 kvadratkilometer stort.
Tillsammans med grannkommunen Bötom och Museiverket i Finland söker man hitta kulturella utvecklingsmöjligheter vid en fredning för ett av Finlands viktigaste arkeologiska fynd, resterna av neanderthalbosättningen Varggrottan i Bötombergen, vars utgrävningar kommer att ske under flera decennier framåt.
Galleri
 Kristinestads vapen, omkring 1900 |
 Kolargränd i Kristinestad, sommaren 1990 |
 Ulrica Eleonora kyrka i Kristinestad, sommaren 1990 |
Externa länkar
- Kristinestads stads webbplats
- Kristinestad - en av Nordens bäst bevarade trähusstäder
- Kilen i Sideby
- Wikimedia Commons har media som rör Kristinestad
|
|||||||||||||||||||
