Kreugerkoncernen

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Entrén till Tändstickspalatset, säte för Kreugerkoncernen och Svenska Tändsticks Aktiebolaget från omkring 1930.

Kreugerkoncernen eller Kreuger-gruppen var 1917-1932 en Sverige-baserad internationell företagsgrupp kontrollerad av Ivar Kreuger.

Verksamheten utvecklades under 1910-talet och koncernen grundades formellt 1917 som ett holdingbolag, Kreuger & Toll Holding AB, även benämnt som enbart Kreuger & Toll AB, där Svenska Tändsticks Aktiebolaget utgjorde grunden i koncernen. Åren därefter växte bolaget snabbt genom förvärv av tändsticksföretag utomlands i både Europa, USA och Sydamerika via det av Kreuger grundade och helägda holdingbolaget International Match Corporation (IMCO) med säte i New York, USA. Kreugerkoncernens tändsticksverksamhet kom från tidigt 1920-tal att dominera världsproduktionen av tändstickor.

Kreugerkoncernens verksamhet kom därefter att under 1920-talet, parallellt med tändsticktillverkningen, att inriktas mot en uppbyggnad av en kombinerad finans- och industrikoncern inom vitt skilda verksamhetsområden genom förvärv av majoritetsposter i en rad stora svenska industriföretag med huvudsaklig inriktning mot pappersmassa, verkstadsindustri, telekommunikation och gruvnäringen. Koncernen svarade under 1930 för 64 procent av den totala omsättningen på Stockholms fondbörs.[1]

Efter Ivar Kreugers självmord 1932 försattes stora delar av Kreugerkoncernen i konkurs, vilket utlöste en finanskris som brukar omtalas som Kreugerkraschen. Konkursutredningen var avslutad först 1941[2].

Innehåll

Bolag i koncernen

Koncernen har beräknats till att 1929-30 omfatta mer än 200 olika företag, däribland:

  • Kreuger & Toll AB (holdingbolag för hela Kreugerkoncernen inklusive holdingbolaget IMCO i USA)
  • STAB (Svenska Tändsticks Aktiebolaget)
  • International Match Corporation (IMCO), USA (holdingbolag för tändstickstillverkning i länder utanför Europa)
  • Stora Kopparbergs Bergslags AB (stort aktieinnehav)
  • SKF (Svenska kullagerfabriken) (stort aktieinnehav)
  • LKAB
  • Bolidens Gruv AB (guldfyndigheter)
  • Fastighets AB Hufvudstaden
  • Telefon AB L.M. Ericsson
  • SCA (Svenska Cellulosa AB)
  • Högbroforsens Industri AB
  • Diamond Match, USA
  • Ohio Match, USA
  • Sirus A/G
  • Szikra Ungar. Zundholzfabriken
  • Alsing Trading Company, England
  • SF (Svensk filmindustri)
  • Skandinaviska Kredit AB (senare Skandinaviska Banken, senare SEB)
  • Stockholms Inteckningsgaranti AB (stort aktieinnehav)
  • Trafik AB Grängesberg-Oxelösund
  • Deutsche Unionbank G.m.b.H
  • Union de Banques á Paris S.A.
  • Banquede Suède et de Paris
  • Hollandsche Koopmansbank
  • Aktiebauverein Passage
  • A/G fur Bausbesitz
  • Bank Amerykanski w Polsce

Företaget Kreuger & Toll Byggnads AB under ledning av Paul Toll ingick inte i holdingbolaget Kreuger & Toll AB efter 1917. Ivar Kreuger innehade dock en mindre aktiepost i byggbolaget via fastighetsbolaget Hufvudstaden AB som beställde sina bygg- och renoveringsprojekt hos Kreuger & Toll Byggnads AB.

Utlåning till stater

Kreugerkoncernens totala lån till utländska stater har uppgetts till som högst sammanlagt 387 miljoner dollar (USD) vilket i 1998 års penningvärde skulle motsvara 35 miljarder dollar[3], med följande uppdelning 1925-1930:

  • Polen, 1925: 6 miljoner USD, 1930: 32,4 miljoner USD
  • Fristaden Danzig 1930: 1 miljon USD
  • Grekland, 1926: 1 miljon GBP och 1931: 1 miljon GBP
  • Ecuador, 1927: 2 miljoner USD och 1929: 1 miljon USD
  • Frankrike, 1927: 75 miljoner USD
  • Jugoslavien, 1928: 22 miljoner USD
  • Ungern, 1928: 36 miljoner USD
  • Tyskland, 1929: 125 miljoner USD
  • Lettland, 1928: 6 miljoner USD
  • Rumänien, 1930: 30 miljoner USD
  • Litauen, 1930: 6 miljoner USD
  • Bolivia, 1930: 2 miljoner USD
  • Estland, 1928: 7,6 miljoner SEK
  • Guatemala, 1930; 2,5 miljoner USD
  • Turkiet, 1930: 10 miljoner USD
  • Del i Young-lånet[4], 1930: 15 miljoner USD

Se även

Referenser

  1. Algott, Stig, Stockholms fondbörs 100 år, 1963.
  2. Bonniers konversationslexikon, 2:a upplagan 1943, spalt 384-385, Kreugerkraschen.
  3. Webbplats Qikrux, internlänkar 'Kreuger manuscripts->Kreuger trust organisation'
  4. Som en del av Young-planen uppkallad efter Owen D. Young.


Personliga verktyg