Dammbyggnad
Från Rilpedia
.JPG)
En damm eller dammbyggnad är en av människan anlagd fördämning, vanligen över ett vattendrag för att dämma in vatten. Dammar skapar ofta en konstgjord sjö uppströms, alternativt reglerar de nivåerna i en redan befintlig sjö. Dammens syfte kan vara att höja vattenytan, avleda vatten, lagra vatten för exempelvis bevattning, vattenförsörjning eller elproduktion via vattenkraft. I de flesta fall är syftet med lagringen att dammen ska fungera som ett vattenmagasin och utjämna skillnader mellan produktion och efterfrågan. Normalt är till exempel Sveriges elförbrukning störst under dagen och lägst under natten.
Innehåll |
Dammtyper
Dammar kan antingen skapas av människor, naturprocesser såsom jordskred eller djur, till exempel bävrar. Dammar byggda av människor klassificeras vanligen efter storlek (höjd), användningsområde/funktion eller konstruktion.
Indelning efter storlek
En internationell standard definierar stora dammar (large dams) som högre än 15 meter och större dammar (major dams) som högre än 150,5 m[1]
Världens högsta damm är den 300 meter höga Nurek-dammen Tajikistan.[2]
Indelning efter ändamål
Ändamål för dammar kan till exempel vara att förse jordbruk med vatten för konstbevattning, vattenförsörjning till städer och industrier, generera elektricitet eller förhindra översvämningar nedströms.
En variant av dammar är grunddammar (spegeldammar), som anläggs med krönnivån under vattenytan, vanligen med syfte att höja vattenytan uppströms dammen.
Dammar finns även för att lagra anrikningssand i samband med gruvbrytning, s.k. gruvdammar.
Indelning efter konstruktion
Beroende på utformning och byggnadsmaterial kan dammar även klassificeras som Trädammar, lamelldammar, Stenmursdammarar, Fyllningsdammar med flera undertyper till dessa.
Stenmursdammar
Valvdammar
I en valvdamm uppnås stabilitet genom att det hydrostatiska trycket distribueras genom bågen och ut till landfästena. Själva konstruktionen kan göras lättare än en rak damm. Dammtypen lämpar sig särskilt i raviner där sidorna är branta och av stabilt, friskt berg.[3]
Det finns två typer av valvdammar som skiljer sig i konstruktionen: konstant vinkel, och konstant radie. En konstant radie-damm har samma radie på bågen längs hela höjden. Detta innebär att när dammen blir smalare mot botten så minskar vinkeln vid landfästena. Hos en konstant vinkel-damm är vinkeln vid landfästena istället konstant och radien varieras för att hantera geometrin på ravinen som dammen byggs i. Dammar med konstant radie är vanligare än dammar med konstant vinkel.
Gravitationsdammar
I en gravitationsdamm uppnås stabilitet genom att dammen är av sådan storlek och form att vattnet inte kan få den att välta eller glida. Dammen välter inte såvida momentetbidraget från massan runt dess masscentrum är större än momentbidraget från vattentrycket. Gravitationsdammar kan antingen konstrueras som solida eller ihåliga, där solida dammar är vanligare.
Fyllningsdammar
Fyllningsdammar byggs av packad jord eller sten, och kan delas in i jordfyllningsdammar och stenfyllningsdammar. Fyllningsdammar utnyttjar sin tyngd för att hålla tillbaka vattnet, på samma sätt som gravitationsdammar.
Stenfyllningsdammar
Stenfyllningsdammar byggs av grovkornig dränerande jord med en tätt skikt. Det täta skiktet kan ligga på den våta sidan av dammen och vara av trä, plast, betong, murverk, stålspont eller något annat tätt material. Tätskiktet kan också vara tät jord invändigt i dammen, detta kallas för kärna. Jorden i kärnan är ofta lera eller morän. För att tätjorden inte ska blandas med det dränerande skiktet utanför skiljs de åt av ett filter av sorterade kornfraktioner som speciellt designas för att förhindra inre erosion.
Jordfyllningsdammar
Jordfyllningsdammar byggs av packad jord. En homogen jordfyllningsdamm består bara av en typ av material plus ett erosionsskydd på den våta sidan och läckvattensdränering på torra sidan. Även denna dammtyp kan konstrueras med filter och en tät kärna. Jordfyllningsdammar kan ofta byggas till stor del av material som finns lokalt, detta minimerar transporter och gör dem kostnadseffektiva.
Kofferdammar
En kofferdamm är ofta en tillfällig konstruktion som ska hålla vatten ute från ett område som vanligtvis ligger under vatten. Kofferdammar byggs vanligen av trä, betong, stålspont och används främst för att underlätta byggandet av permanenta dammar, broar och liknande konstruktioner.
Trädammar
Trädammar användes flitigt under den industriella revolutionen och i gränsområden eftersom de är lätta och snabba att bygga. Trädammar byggs sällan nuförtiden eftersom de inte tillåter så höga höjder och träets låga beständighet. En annan nackdel är att träet måste hållas vått för att inte läcka.
Negativa effekter
Dammar är en form av miljöförstöring då den har en mängd habitatdegraderande effekter. Dammar skapar vandringshinder för fiskar och andra vattenlevande djur. Fiskar som lax, öring och asp vandrar upp i vattendrag för att leka. Dammar stoppar fiskarna från att nå sina reproduktionsområden vilket gör att bestånden minskar eller utrotas.
Dammarna förändrar även vattendragens naturliga flödesvariationer. Vattendragen svämmar till exempel inte över vilket är en viktig process för att föra ut näring från vattendragen till de omgivande markerna. Dammarna får genom den onaturliga nivåskillnaden mellan hög- och lågvatten ett kraftigt stört ekosystem.
Dammar kan reducera utsläpp av växthusgaser om de ersätter en annan kraftkälla baserad på fossila bränslen. Men om det finns mycket vegetation i det område som översvämmas av dammen, och denna vegetation inte röjs kan utsläppen bli större än från ett oljeeldat kraftverk med samma effekt.[4] Detta beror på att vegetationen dör och då börjar avge det kol som finns bundet i växten. Om nedbrytningen är anaerob så bildas metan som är en växthusgas.
Vatten som går genom turbinerna i en kraftdamm innehåller vanligen väldigt lite sediment, detta kan bidra till att flodfåran nedanför dammen utsätts för större erosion än före dammen restes. Detta beror på att vattnet i reservoaren rör sig tillräckligt sakta för att partiklar ska hinna sedimentera.
En damms effekter på samhället kan vara betydande. Exempelvis kommer De tre ravinernas damm vid Changjiang i Kina att skapa en reservoar som är 600 km lång. Byggandet av dammen tvingade över en miljon människor att flytta, och reservoaren kommer dränka många arkeologiska lämningar.[5] Det uppskattas att 40-80 miljoner människor världen över har tvingats lämna sina hem på grund av dammbyggen. [6]
En kollaps eller ett dammbrott kan ha katastrofala konskevenser på stora områden nedströms dammen, men regelbunden övervakning av deformationer och läckage i och runt dammen kan förhindra de flesta olyckor. Många dammar är konstruerade så att vattennivån kan sänkas betydligt för att kunna utföra underhåll på erosionsskydd, tätskikt eller tätning av berget under dammen.
Historia
I slutet av 1800-talet medförde industrialiseringen ett allt större energibehov. Samtidigt växte städerna genom urbanisering vilket medförde ett ökat behov av dricksvatten. Till följd av denna utveckling ökade också behovet av dammanläggningar. Särskilt framstående inom dammbyggnadskonsten vid denna tidpunkt var tysken Otto Intze, professor i Aachen, som under åren 1889-1903 uppförde 19 höga dammanläggningar (på tyska Talsperren, ”dalspärrar”) i olika delar av Tyskland.
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Exempel
- Atazardammen, valvdamm, Spanien
- Hooverdammen, valvdamm, USA
- Harsprånget, stenfyllningsdamm, Sverige
Se även
Referenser
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Talsperren, 1904–1926 (Not).
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.
- ↑ ”Methodology and Technical Notes” (HTML). Watersheds of the World. http://www.iucn.org/themes/wani/eatlas/html/technotes.html. Läst 2007-08-01. ”A large dam is defined by the industry as one higher than 15 meters high and a major dam as higher than 150.5 meters.”
- ↑ Guinness Book of Records 1997 Pages 108-109 ISBN 0-85112-693-6
- ↑ ”Arch Dam Forces”. http://www.pbs.org/wgbh/buildingbig/dam/basics.html#arch. Läst 2007-01-07.
- ↑ Hydroelectric power's dirty secret revealed - earth - 24 February 2005 - New Scientist
- ↑ ”Three Gorges dam wall completed”. Kinas embassad. 20 Maj 2006. http://www.china-embassy.org/eng/zt/sxgc/t36502.htm. Läst 2006-05-21.
- ↑ World Commission on Dams Report
- Wikimedia Commons har media som rör Dammbyggnad
