Korsord
Från Rilpedia
Korsord är en sysselsättning som går ut på att med hjälp av olika ledtrådar fylla ett rutsystem med bokstäver så att ord bildas horisontellt och vertikalt. Svårigheten består dels i att tolka de mer eller mindre kryptiska ledtrådarna, nycklarna, dels i att orden är ihopflätade i båda riktningarna och därför måste de ingående bokstäverna samtidigt passa i mer än ett ord. Namnet korsord (lanserat av Svenska Dagbladet 1925) kommer från det motsvarande engelska ordet crossword.
Innehåll |
Korsordets historia
Ordgåtor av liknande typ har förekommit lika länge som bokstavsskriften. Man har hittat rutmönster med hieroglyfer i Ramses IVs grav från 1000-talet f.Kr., och på lertavlor från Pompeji. Enklare korsord med ett litet antal korsande ord förekom också i barnböcker och barntidningar under 1800-talet, men det första moderna korsordet avsett som ett tidsfördriv för vuxna publicerades första gången 21 december 1913 i tidningen New York World, ägd av tidningskungen Joseph Pulitzer. Korsorden spreds sedan vidare till andra amerikanska tidningar och fick sitt stora genombrott på 1920-talet, då de även introducerades i Europa. Första svenska korsordet publicerades 1924 (under benämningen ordfläta) i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. På 1950-talet blev bildkorsord, där vissa nycklar utgörs av bilder som placeras inuti rutsystemet i anslutning till ordens början, populära, och denna form är idag den vanligaste typen.
Typer av korsord
Det finns flera olika typer av korsord, bland annat:
- fläta, ordfläta: ett alltid helt symmetriskt korsord där nycklarna står vid sidan om, var och en given en siffra, som även står i krysset, på den plats lösningsordet ska in.
- bildkorsord: korsord där nycklarna står i själva krysset, och med en eller flera bilder i, var och en med en (oftast gulmarkerad) fyndig lösningstext. Kommer ursprungligen från Danmark, men kallas utomlands för "svenska korsord", och är faktiskt bara en nordisk företeelse.
- krypto: i stället för nycklar är varje bokstav given en siffra, som står uppe i hörnet i varje ruta i krysset där bokstaven förekommer.
- akrostikon: den enklaste varianten av korsord, avsedd för barn. Ett antal vågräta ord, och ett långt lodrätt ord som går genom alla de vågräta orden. Akrostikon är inget vedertaget namn på denna typ av korsord, utan betyder egentligen en dikt där begynnelsebokstäverna i varje rad bildar ett ord.
- novo eller dubbelkryss, som DN kallar det, är en komplicerad korsordsvariant. består av ett akrostikon, där begynnelsebokstäverna i de vågräta orden ska bilda till exempel namnet på upphovsmannen till ett citat som med hjälp av de siffror alla bokstäverna i akrostikonet har ska bildas i ett rutsystem över akrostikonet.
- sökord en massa bokstäver huller om buller, där man ska hitta ord på ett visst tema, som kan stå på vilken ledd som helst.
Korsordskonstruktion
Konstruktion av korsord sker hantverksmässigt. Av konstruktören krävs språklig säkerhet, allmänbildning, humor. Ibland samarbetar en tecknare och en konstruktör, ibland arbetar konstruktören ensam. Idag finns det datorprogram som konstruerar korsord, men kvaliteten på sådana korsord är låg i många avseenden och används bara för att automatiskt generera ifyllnadsord under arbetets gång. Datorn har däremot fått en roll för att snabbt ge korsordet en prydlig grafisk form. Fortfarande behövs det en tecknare, men då mera för att rita bilderna och inte för att texta och dra snygga streck.
Korsordskonstruktionen innefattar flera steg. Det första brukar vara att hitta par av ledtrådar och svarsord. Dessa läggs sedan upp i ett rutmönster så att de knyter samman genom gemensamma bokstäver. Därefter läggs ytterligare ord in för att göra korsordet lagom tätt, varefter ledtrådar konstrueras till dessa. I slutskedet ges korsordet en grafisk form genom att ledtrådarna placeras på lämpliga platser och textas.
Kända svenska korsordskonstruktörer
- Inger Elfström, konstruerade frukostflätan i Göteborgs-Posten i 23 år.
- Magnus Giertz (MG)
- Kurt Husman (KH), publiceras i Hufvudstadsbladet.
- Sven-Ove Nordahl (SoN)
- Hans Christian Nygårdh (HCN), publiceras i bland annat Vi och Svenska Dagbladet.
- Mats Åberg (MÅ)
- Enar Åkered
- Marie Petersson-Engnell, publiceras i bl a Aftonbladet, Hemmets Journal
- Alain Darborg
- Siewert Johansson (X-Johan), publicerades i bl a Aftonbladet, Västerbottningen
- Johan Gustavsson, publiceras i bl a Hemmets Journal, Lycko-Kryss och Dagens Nyheter