Klippiga bergen

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Klippiga Bergen)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Fil:Rockies USA1.jpg
Klippiga bergen i Colorado, USA
Crowsnestpasset i den kanadensiska delen av Klippiga bergen.
Karta över kedjans placering
Mount John Laurie i Alberta.

Klippiga bergen (engelska: Rocky Mountains eller The Rockies) är en stor bergskedja i västra Nordamerika som sträcker sig från Rio Grande i New Mexico i USA i söder längs de västliga delarna av USA till Liard River i British Columbia i Kanada i norr. Längden är omkring 4 800 kilometer och den största bredden är ungefär 160 mil. Den högsta delen av bergskedjan finns i Colorado i USA, där det finns fler än 100 toppar som når mer än 4 000 meter över havet. Där finns också bergskedjans högsta topp, Mount Elbert, som når 4 401 meter över havet.

Bergskedjan är en del av Kordiljärerna. Här finns betydande nationalparker som till exempel Yellowstone nationalpark och ett stort antal vintersportorter. Dessa regioner av USA som har andel av Klippiga bergen kallas vanligen Mountain States.

Innehåll

Geologi

Klippiga bergen har tillkommit av ett resultat av den subduktionszon som ligger utanför Kaliforniens kust. I den här subduktionszon är den kontinentalplatta som befinner sig under Stilla Havets botten (och några mikroplattor som finns öster om den) som skjuts in under den Nordamerikanska plattan i en pågående process. Bergskedjan bildades genom den Laramideiska orogenesen, som påbörjades för 70 miljoner år sedan och avslutades för 40 miljoner år sedan. Klippiga bergen består till stor del av sedimentära bergarter, men den innehåller också magmatiska och metamorfa bergarter.

De äldsta kända bergarterna i Klippiga bergen bildades redan för 2 miljarder år sedan, under paleoproterozoikum och finns i de sydligaste delarna. Bergartsformationer från de flesta av jordens tidsperioder finns representerade i Klippa Bergen. San-Juan-bergen i Colorado tillhör de yngsta delarna av bergskedjan och bildades under tertiär (för 65 - 1,8 miljoner år sedan).

Ekonomisk geologi

Förutom guld har man i Klippiga bergen också funnit koppar, bly, molybden, silver, zink och volfram. I Wyomingbassängen har man hittat kol, naturgas, petroleum och oljeskiffer i små mängder. Climaxgruvan i Leadville, Colorado, var under lång tid världens största molybdenproducent. Coeur d'Alene-gruvan i norra Idaho producerar silver, skiffer och zink. Kanadas största kolgruva heter Crowsnest Coal Field och ligger nära Sparwood, British Columbia och Elkford, British Columbia. Liknande kolgruvor finns också nära Hinton, Alberta.

Historia

Klippiga bergen har sedan istidens slut varit hem för många indianstammar, bland andra paleoindianerna, apacher, cheyenner, lakota och cree. Många djurarter finns eller har funnits där, bland andra bisonoxar och mammut, hjortdjur och älgar. Floderna är idealiska för fiske och bärplockning.

Efter indianerna kom mormonerna 1847. Guld upptäcktes 1849 i Cripple Creek, Colorado, järnvägen kom 1869 och Yellowstone nationalpark inrättades 1872.

President Theodore Roosevelt tillförde 1905 Medicine Bow Forest Reserve till det som nu är Rocky Mountain Nationalpark.

Vattenavrinning

Karta över Nordamerikas vattenavrinningsområden, Klippiga bergen ligger huvudsakligen på gränsen mellan den gröna och den röda regionen

Många av Nordamerikas floder börjar i Klippiga bergen och rinner sedan ut i antingen Stilla havet, Atlanten eller Norra ishavet. En fjärdedel av USA:s vattentäkter har sitt ursprung i Klippiga bergen. Följande floder har sina källor i bergskedjan:

Miljöförstöring

Longs Peak (4 345 m ö h)

Miljöförstöringen i Klippiga bergen är omfattande. Ett exempel är Eagle River, Colorado, där resultatet av 80 års zink-utvinning blivit våldsam miljöförstöring, som hotat stora bestånd av alger, mossa och öring. Kostnaden för saneringen av sjön har varit 4,8 miljoner dollar, vilka efter domstolsbeslut (Colorado Attorney General) betalades av den före detta ägaren till gruvan.

Klimat

Klippiga bergen har höglandsklimat och en medeltemperatur på 6°C. Juli är den varmaste månaden, med en medeltemperatur på 28°C och januari den kallaste, med en medeltemperatur på -14°C. Medelnederbörden är 360 mm per år. På sommaren är medeltemperaturen 15°C och medelnederbörden runt 150 mm. Vintrarna är våta och kalla med en medeltemperatur på -2°C och en medelnederbörd på 290 mm, i form av snö. Snötäcket kan vara 5 till 6 meter tjock och i enskilda fall ännu tjockare. Under vintern stiger ibland varma vindar från Stilla havet upp till Klippiga bergen. På grund av denna Chinook-vinden ökar temperaturen plötslig med 20 till 25 °C. På våren är medeltemperaturen 4°C och medelnederbörden 107 mm, på hösten 7°C respektive 66 mm.

Flora

Vegetationen i Klippiga bergen indelas vanligen i olika höjdzoner. De två lägsta zonerna kännetecknas av sandig mark och nederbörd omkring 500 mm per år. Täta skogar finns sällan och istället växer enskilda träd med tät undervegetation. I dessa regioner finns bland annat olika arter av ensläktet (J. scopulorum och J. monosperma) eller av tallsläktet (till exempel Pinus contorta). Mellan 1 800 m och 2 400 m hittas även olika arter av lärkträdssläktet.

Med den tredje zonen (2 700 m till 3 200 m) växer träden tätare och undervegetationen minskar. Därför har Klippiga bergens norra delar fler skogar än de södra delarna. Hos de senare finns ofta gräs upp till toppen. Nederbörden i denna höjd är ungefär 750 mm årligen. Här lever oftast douglasgran (Pseudotsuga menziesii), coloradogran (Abies concolor) och amerikanska arter av poppelsläktet.

I den översta zonen den högalpina tundran finns små växter som buskar, gräs och blommor. Särskild ofta hittas individer av videsläktet (exempelvis Salix arctica). Hos andra växter kan nämnas ranunkelsläktet (Ranunculus adoneus), binkasläktet (Erigeron simplex), strävbladiga växter (Eritrichum aretioides) och fetbladsväxter (Rhodiola integrifolia) eller olika gräsarter som fjällgröe och tuvtåtel.

Turism

Miljontals människor besöker bergen varje år. Huvudspråket är engelska, men i vissa mindre områden talas spanska och indianspråk.

De främsta turistattraktionerna är:

Vintertid är skidåkning populärt. De största skidorterna är:

Källa

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.

Externa länkar

Personliga verktyg