Läkare

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Kliniska blicken)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Läkaren, målning av Samuel Luke Fildes 1891.

Läkare är en person som har avlagt läkarexamen, alternativt läst minst nio terminer på läkarprogrammet och fått dispens från Socialstyrelsen att arbeta som läkare. I dagligt tal kallas läkare ofta för doktor, som dock även är en beteckning på en formell akademisk examen.

Innehåll

Läkare globalt

Finland

Yrkesorganisationer i Finland

Över 90 procent av läkarna i Finland är medlemmar i Finlands Läkarförbund.

Sverige

Legitimerade yrken i Sverige
Yrke/Yrkestitel Utbildning
Apotekare Apotekarexamen
Arbetsterapeut Arbetsterapeutexamen
Audionom Audionomexamen
Barnmorska Barnmorskeexamen
Biomedicinsk analytiker Biomedicinsk analytikerexamen
Dietist Dietistexamen
Kiropraktor Enligt föreskrift*
Logoped Logopedexamen
Läkare Läkarexamen*
Naprapat Enligt föreskrift*
Optiker Optikerexamen
Ortopedingenjör Ortopedingenjörsexamen
Psykolog Psykologexamen*
Psykoterapeut Psykoterapeutexamen
Receptarie Receptarieexamen
Röntgensjuksköterska Röntgensjuksköterskeexamen
Sjukgymnast Sjukgymnastexamen
Sjukhusfysiker Sjukhusfysikerexamen
Sjuksköterska Sjuksköterskeexamen
Tandhygienist Tandhygienistexamen
Tandläkare Tandläkarexamen
Veterinär Veterinärexamen
*Praktisk tjänstgöring enligt särskilda föreskrifter

Studier och praktik

Läkarexamen erhålls i Sverige efter fem och ett halvt års studier på läkarprogrammet vid något av de sex universitet där utbildningen ges (Lund/Malmö, Göteborg, Linköping, Uppsala, Umeå och Karolinska Institutet i Stockholm). För att kvalificera sig till läkarprogrammen krävs utöver grundläggande behörighet även fördjupade studier i naturvetenskapliga ämnen, i det senare programgymnasiet motsvarar dessa kunskaper av kurserna Matematik D, Biologi B, Kemi B, Fysik B. För att komma in på läkarprogrammet har det oftast, historiskt sett, krävts högsta betyg i alla ämnen eller högsta möjliga resultat i högskoleprovet. Vissa universitet tar också in studenter via intervjuer, för att kvalificera för intervjuerna krävs ofta högt resultat på högskoleprovet. Läkarutbildningen är 11 terminer lång. Under de första terminerna studeras medicinsk grundvetenskap (denna period kallas populärt för preklin – från "prekliniska studier"); de senare terminernas studier äger huvudsakligen rum på ett undervisningssjukhus och i primärvården (denna period kallas följaktligen klin – från "kliniska studier").

För att Socialstyrelsen skall utfärda legitimation krävs utöver fullgjorda studier vid universitet minst 18 månaders teoretisk och praktisk allmäntjänstgöring (AT-läkare) samt "sådana personliga egenskaper" som yrkesutövningen kräver. Majoriteten av dem som erhåller legitimation har en utländsk läkarutbildning. Den som har en legitimation från ett EU/EES-land kan ansöka om svensk legitimation utan att först göra AT.

Efter legitimeringen vidareutbildar sig det absoluta flertalet läkare teoretiskt och praktiskt under minst fem år för att få specialistkompetens inom ett eller flera områden (specialisttjänstgöring, ST). Exempel på specialistinriktning är specialist i allmänmedicin (allmänläkare/distriktsläkare/husläkare) eller specialist i anestesiologi (narkosläkare).

En färdig specialist kan söka tjänst som överläkare.

Yrkesorganisationer i Sverige

Över 90 procent av läkarna i Sverige är medlemmar i Sveriges läkarförbund. Drygt hälften av läkarna i Sverige är ledamöter i Svenska Läkaresällskapet.

Kvinnliga pionjärer

Sveriges första kvinnliga läkare var Karolina Widerström, år 1888. Läkaren och forskaren Nanna Svartz blev i och med sin professur vid Karolinska Institutet 1938 Sveriges första kvinnliga professor vid en svensk statlig högskola.

Husläkare

Husläkare var en reform som inrättades av Regeringen Carl Bildt 1993 och som innebär att samtliga invånare i landet själva skulle få välja läkare.

Kliniska blicken

Den "kliniska blicken" är en metafor för förvärvande av lång klinisk erfarenhet. Det är ett mått på ervärvad procedural kunskap om att t ex koppla en patients symptom och andra intryck till rätt diagnos. Den står i kontrast till den snarare deklarativa kunskap som en nybliven läkare har erhållit från läkarprogrammet. Snarare är den en slags intuition, att läkaren "känner på sig" att det är på ett visst vis, utan att nödvändigtvis kunna förklara i detalj varför.

Den kan också användas för att snabbt bilda en uppfattning, om det inte finns tid att kritiskt analysera.

Se även

Externa länkar

Noter

Personliga verktyg