Administrativa regioner i Kina
Från Rilpedia
Folkrepubliken Kina är indelad i administrativa enheter på fyra nivåer under centralregeringen: Den första nivån utgörs av enheter på provinsnivå, den andra utgörs av enheter på prefekturnivå, den tredje utgörs av enheter på häradsnivå och den fjärde av enheter på småstadsnivå. Under dessa finns byar och grannskapsenheter som kan sägas utgöra en femte administrativ nivå. På alla nivåer finns flera typer av enheter.
Innehåll |
Översiktstabell
Kinesiskt namn | Engelskt namn | Svenskt namn |
省级行政区 | Provinces | Provinser |
省 | provinces | provinser |
自治区 | autonomous regions | autonoma områden |
直辖市 | municipalities | storstadsområden |
特别行政区 | special administrative regions | särskilda regioner |
地级行政区 | Prefectures | Enheter på prefekturnivå |
地区 | prefectures | prefekturer |
自治州 | Autonomous prefectures | autonoma prefekturer |
地级市 | prefecture-level cities | städer på prefekturnivå |
副省级城市 | sub-provincial cities | subproviniella städer |
盟 | leagues | (mongolska) förbund |
县级行政区 | Counties | Enheter på häradsnivå |
县 | counties | härader |
自治县 | Autonomous counties | autonoma härader |
县级市 | county-level cities | städer på häradsnivå |
市辖区 | districts | stadsdistrikt |
旗 | banners | banér |
自治旗 | autonomous banners | autonoma banér |
林区 | forestry areas | skogsbruksdistrikt |
特区 | special districts | särskilda distrikt |
乡级行政区 | Townships | Enheter på småstadsnivå |
乡 | townships | bydistrikt |
民族乡 | ethnic townships | etniska minoritetsbyar |
镇 | towns | småstäder |
街道办事处 | subdistricts | stadsdelsdistrikt |
区公所 | district public offices | häradsdistrikt |
苏木 | sumu | sum |
民族苏木 | ethnic sumu | etnisk minoritetssum |
村级自治组织 | Enheter på bynivå | |
村 | villages | byar |
社区 | neighborhoods or communities | grannskap |
Många enheter ovan saknar etablerade svenska översättningar. Den här tabellen använder de begrepp som för närvarande förekommer mest på svenska Wikipedia.
Begrepp som kan förvirra
De flesta av de adminstrativa enheterna - provinser, autonoma regioner, byar, etc - är oproblematiska att tala om även om det inte alltid finns en fast standard för hur de översätts till svenska. "Städer", shi, däremot kan förvirra eftersom de återfinns på tre olika nivåer. En stad på provinsnivå, som i praktiken inte alls är en stad utan ett område som en mindre provins, kan, liksom en stad på subprovinsiell nivå, i sig innehålla städer på häradssnivå, som i sin tur kan innehålla småorter (zhen) vilka, för att göra det hela riktigt förvirrande, ibland omtalas som småstäder.
Provinsnivå
Det finns fyra olika typer av administrativa regioner på provinsnivå: provinser (省), autonoma områden (自治区), särskilda administrativa regioner (特别行政区) och storstadsområden (直辖市).
Provinser
- Anhui (安徽)
- Fujian (福建)
- Gansu (甘肃)
- Guangdong (广东)
- Guizhou (贵州)
- Hainan (海南)
- Hebei (河北)
- Heilongjiang (黑龙江)
- Henan (河南)
- Hubei (湖北)
- Hunan (湖南)
- Jiangsu (江苏)
- Jiangxi (江西)
- Jilin (吉林)
- Liaoning (辽宁)
- Qinghai (青海)
- Shaanxi (陕西)
- Shandong (山东)
- Shanxi (山西)
- Sichuan (四川)
- Yunnan (云南)
- Zhejiang (浙江)
Taiwan
Officiellt hävdar både regeringen i Peking och den i Taiwans huvudstad Taipei att det bara finns "ett Kina", och att Taiwan är en av detta Kinas provinser. Flertalet stater, däribland Sverige, erkänner bara Folkrepubliken och har som en konsekvens inga direkta diplomatiska förbindelser med Taiwan. Taiwan har erbjudits en "återförening" med Fastlandskina under konceptet ett land - två system men fungerar i praktiken sedan länge som ett självständigt land. Taiwanesiska strävanden efter formell självständighet efter demokratiseringen som följde Nationalisternas diktatur på ön har lett till stora spänningar mellan Kina och Taiwan samtidigt som deras ekonomier har blivit allt mer sammanvävda.
Autonoma områden
- Guangxi (广西)
- Inre Mongoliet (Nèi Měnggǔ 内蒙古)
- Ningxia (宁夏)
- Xinjiang (新疆)
- Tibet (西藏)
Storstadsområden direkt under centralregeringen
Särskilda administrativa regioner
Prefekturnivå
Provinserna och de autonoma regionerna är indelade i prefekturer och städer på prefekturnivå, samt i mongolska förbund (i Inre Mongoliet).
Häradsnivå
Småstadsnivå
Bynivå
Statistik över Kinas adminstrativa enheter
Statistisk överblick över Folkrepubliken Kinas administrativa enheter (2004) |
|||||||||||
Sedan 20 december 1999 (Macaos återlämnande till Kina) har Folkrepubliken Kina 34 administrativa enheter på provinsnivå: 23 provinser (inkl. Taiwan), fem autonoma regioner, fyra direktstyrda städer och två särskilda administrativa regioner. | |||||||||||
Enheter på provinsnivå (första nivån) |
Enheter på prefekturnivå (andra nivån) |
Enheter på häradsnivå (tredje nivån) |
|||||||||
Namn | Förkortning | Provinshuvudstad eller Regeringssäte |
Prefekturer | Städer på prefekturnivå | Autonoma prefekturer (zhou) | Förbund (meng) | Härader (xian) | Autonoma härader | Städer på häradsnivå | Stadsdistrikt | Banér (qi) och andra enhter1 |
Peking | 京 Jing | Dongchengdistriktet | - | - | - | - | 2 | - | - | 16 | - |
Tianjin | 津 Jin | Hepingdistriktet | - | - | - | - | 3 | - | - | 15 | - |
Hebei | 冀 Ji | Shijiazhuang | - | 11 | - | - | 108 | 6 | 22 | 36 | - |
Shanxi | 晋 Jin | Taiyuan | - | 11 | - | - | 85 | - | 11 | 23 | - |
Inre Mongoliet | 内蒙 Neimeng | Hohhot | - | 9 | - | 3 | 17 | - | 11 | 21 | 52 |
Liaoning | 辽 Liao | Shenyang | - | 14 | - | - | 19 | 8 | 17 | 56 | - |
Jilin | 吉 Ji | Changchun | - | 6 | 1 | - | 18 | 3 | 20 | 19 | - |
Heilongjiang | 黑 Hei | Harbin | 1 | 12 | - | - | 45 | 1 | 19 | 65 | - |
Shanghai | 沪 Hu | Huangpudistriktet | - | - | - | - | 1 | - | - | 18 | - |
Jiangsu | 苏 Su | Nanjing | - | 13 | - | - | 25 | - | 27 | 54 | - |
Zhejiang | 浙 Zhe | Hangzhou | - | 11 | - | - | 35 | 1 | 22 | 32 | - |
Anhui | 皖 Wan | Hefei | - | 17 | - | - | 56 | - | 5 | 44 | - |
Fujian | 闽 Min | Fuzhou | - | 9 | - | - | 45 | - | 14 | 26 | - |
Jiangxi | 赣 Gan | Nanchang | - | 11 | - | - | 70 | - | 10 | 19 | - |
Shandong | 鲁 Lu | Jinan | - | 17 | - | - | 60 | - | 31 | 49 | - |
Henan | 豫 Yu | Zhengzhou | - | 17 | - | - | 88 | - | 21 | 50 | - |
Hubei | 鄂 E | Wuhan | - | 12 | 1 | - | 37 | 2 | 24 | 38 | 1 |
Hunan | 湘 Xiang | Changsha | - | 13 | 1 | - | 65 | 7 | 16 | 34 | - |
Guangdong | 粤 Yue | Guangzhou | - | 21 | - | - | 41 | 3 | 23 | 54 | - |
Guangxi | 桂 Gui | Nanning | - | 14 | - | - | 56 | 12 | 7 | 34 | - |
Hainan | 琼 Qiong | Haikou | - | 2 | - | - | 4 | 6 | 6 | 4 | - |
Chongqing | 渝 Yu | Yuzhongdistriktet | - | - | - | - | 17 | 4 | 4 | 15 | - |
Sichuan | 川 Chuan (蜀 Shu) |
Chengdu | - | 18 | 3 | - | 120 | 4 | 14 | 43 | - |
Guizhou | 黔 Dian (贵 Gui) |
Guiyang | 2 | 4 | 3 | - | 56 | 11 | 9 | 10 | 2 |
Yunnan | 滇 Dian (云 Yun) |
Kunming | - | 8 | 8 | - | 79 | 29 | 9 | 12 | - |
Tibet | 藏 Zang | Lhasa | 6 | 1 | - | - | 71 | - | 1 | 1 | - |
Shaanxi | 陕 Shaan (秦 Qin) |
Xi'an | - | 10 | - | - | 80 | - | 3 | 24 | - |
Gansu | 甘 Gan (陇 Long) |
Lanzhou | - | 12 | 2 | - | 58 | 7 | 4 | 17 | - |
Qinghai | 青 Qing | Xining | 1 | 1 | 6 | - | 30 | 7 | 2 | 4 | - |
Ningxia | 宁 Ning | Yinchuan | - | 5 | - | - | 11 | - | 2 | 8 | - |
Xinjiang | 新 Xin | Urumchi | 7 | 4 | 5 | - | 62 | 6 | 20 | 11 | - |
Hongkong | 港 Gang | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
Macao | 澳 Ao | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
Taiwan | 台 Tai | Taipei | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
Andra och tredje nivåns adminstrativa enheter 2 |
17 | 283 | 30 | 3 | 1464 | 117 | 374 | 852 | 55 | ||
Noter: 1: Banér och andra enheter är totalt 55: 52 banér i Inre Mongoliet (3 av dessa är autonoma banér), ett skogsområde i Hubei och två specialområden i Guizhou. 2: I andra och tredje nivåns adminstrativa enheter ingår inte enheter från Taiwan, Hongkong och Macao. Förutom de listade enheterna förekommer andra som landsbygdskommuner (xiang), vilka dock inte har egna "regeringar", småorter (zhen) och mindre indelningar av byar och städer. |
Kulturgeografiska regioner
- Manchuriet
- Tibet
- Xinjiang
- Inre Mongoliet
- Egentliga Kina indelat i Nordkina och Sydkina
Externa länkar
|